Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Jag bröt ihop hos doktorn”

Alldeles för mycket att göra resulterade i långa arbetsdagar – och utbrändhet. Ingenjören Liselotte Lindéns väg tillbaka har varit en resa.
Lina Björk Publicerad
Per Knutsson
Liselotte Lindén tycker att hennes arbetsgivare agerade föredömligt när hon blev sjukskriven på grund av utbrändhet. Per Knutsson

Som konstruktör i byggbranschen, som är både konjunkturkänslig och stressig, fylldes arbetsuppgifterna på i en aldrig sinande ström. Det började med att Liselotte fick värk i nacken. Sedan fick hon ont i armen och handen och gick till företagets sjukgymnast.

– När jag besökte henne för tredje gången på ett halvår frågade hon mig vilken tid jag hade kommit till jobbet på morgonen. Jag tyckte att det var en konstig fråga, men hon såg att jag inte mådde bra. Jag hade under flera år känt att det inte spelade någon roll hur långa mina arbetsdagar blev – det fanns alltid dubbelt att göra nästa dag.

Sjukgymnasten bokade ett möte med Liselottes chef och de kom överrens om en plan som innebar att hon inte skulle ta på sig några nya arbetsuppgifter, inte jobba övertid och avsäga sig en stor del av sina fackliga uppdrag. Det gick bra i några månader, men vid en rutinkontroll hos Liselottes diabetesläkare upptäcktes en blödning i ena ögat samt förhöjda blodglukosvärden. 

– Jag bröt ihop under det sjukhusbesöket och sjukskrevs.

Framför allt lyssnar jag lite mer på mig själv i dag

Liselotte Lindén var sjukskriven i tre månader. I december gick hon tillbaka till arbetet för att arbetsträna. Hon gick successivt upp i arbetstid, men de stressmoment som fanns där innan sjukskrivningen fanns fortfarande kvar. Värken återkom och hon fick sjukskrivas igen. Hennes arbetsgivare Strängbetong tog beslutet att hon måste byta arbetsuppgifter för att må bättre.

– Jag fick börja på teknik- och utvecklingssidan, där jobbet inte alls är lika tidsstyrt. 

En av de viktigaste sakerna företagshälsovården och sjukgymnasten stöttade Liselotte Lindén med under den här tiden var att sortera, säga stopp och uppmuntra. 

Läs mer: Här tas "väggen" på allvar

– Dialogen mellan företagshälsovård, arbetsgivare och mig var jätteviktig och gjordes på ett bra sätt. Vi hade möten där vi pratade om hur min återgång till arbetet skulle gå till och vad jag behövde för att komma tillbaka på bästa sätt. Arbetsgivaren undrade vad de kunde göra för att få mig att må bättre snarare än att se mig som ett bekymmer.

Trots att sjukskrivningen och tiden före och efter har varit tuff har Liselotte Lindén fått med sig erfarenheter som kommer till användning i arbetslivet.

– Jag har lärt mig att säga nej. Jag försöker även underlätta praktiska saker för mig själv, som att stänga
av aviseringar av mejl. Men framför allt lyssnar jag lite mer på mig själv. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.