Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete
Många har fått besvär i nacke, rygg eller axlar som en följd av att jobba hemifrån. Det här oroar företagshälsovården, experter och forskare, som menar att besvären kan bli kostsamma för både individ och samhälle på sikt.
Lena Bohlin är systemförvaltare i Stockholm och har, som så många andra, jobbat hemma under coronapandemin.
Hennes upplevelse av hemarbetet är tudelad: Å ena sidan mindre stress, å andra sidan betydligt sämre fysisk arbetsmiljö.
– Man sitter sämre än på kontoret. Man rör sig ju inte på samma sätt nu, så på så vis har man fått sämre hälsa. Jag har börjat gå 
ut med en kompis två gånger i veckan, för att få motionen, men den delen har ju blivit sämre, att man rör sig mindre.
Hur märker du det i kroppen?
– Jag får ont i ryggen och rumpmuskler om jag sitter fel och det kan jag känna nu, när jag jobbar hemma. Man har bättre stolar på jobbet och bättre bord som går att höja och sänka.
Fler får besvär
Lenas upplevelse delas av många andra.
Det här märks i företagshälsovården, dit många vänder sig när kroppen börjar säga ifrån till följd av ens arbete.
– Vi ser en ökning och har sett en gradvis ökning under pandemin. Det handlar om de klassiska besvären med rygg, nacke, bröstrygg och armar. Och mycket av det kommer från dem som jobbar hemma, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges företagshälsor.
Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på företagshälsan Avonova, instämmer i bilden att problemet har blivit större.
– Vi märker att efterfrågan har ändrats. Medarbetare hör av sig, chefer hör av sig. Vi ser att flera klagar över den fysiska arbetsmiljön och att man börjar få besvär, säger hon.
– Något man såg som en tillfällig lösning blev långvarigt. Kanske har man inte gjort så stora insatser i hemmet gällande den egna arbetsmiljön för att man tänkt att det snart ska vara förbi.
"Satt utmaningarna på tapeten"
Linda Widar är doktorand på avdelningen för arbetshälsovetenskap vid Gävle Högskola och skriver sin avhandling om just distansarbete.
I tidigare forskning om distansarbete har de positiva effekterna ofta lyfts fram: Det gör dig mer fri, minskar stress och ökar välbefinnande. Men innan coronapandemin byggde distansarbete på premissen att det var frivilligt och ett alternativ till kontorsarbetet.
Det har ändrats det senaste dryga året, då hemmet blivit den enda möjliga arbetsmiljön. Under coronapandemin har riskerna och utmaningarna av hemarbete blivit tydligare, vilket forskarna nu tittar närmre på.
– De utmaningar vi såg innan, när distansarbete var frivilligt, har koncentrerats under den här påtvingande, långvariga perioden. Coronapandemin har också inneburit att branscher som aldrig distansarbetat tidigare har tvingats in i det arbetssättet, vilket innebär många oerfarna och ovana distansarbetare. Det har satt de här utmaningarna på tapeten och gjort att intresset har ökat. Man måste hitta kunskap för att underlätta arbetet för de ovana individerna, vars behov av stöd och hjälp är större än de som har vana och erfarenhet, säger Linda Widar.
I en Novusundersökning beställd av Kollega svarade 527 distansarbetande Unionenmedlemmar på frågan ”Har du fått kontorsutrustning av din arbetsgivare?”. 45 procent svarade ja, men 55 procent svarade nej.
När Kollega ringer upp några av de svarande i undersökningen säger dock de flesta att arbetsgivaren har erbjudit medarbetaren att ta hem kontorsutrustning, men att de själva avböjt. Anledningarna kan vara flera: Det finns inte plats, kontorsstolen är ful eller man trodde inte att hemarbetet skulle pågå så länge.
Arbetsgivarens ansvar – även i hemmet
På Arbetsmiljöverket har man fått många frågor om just ergonomi och hemarbete under coronapandemin. Och regelverket är egentligen ganska tydligt: Det är arbetsgivarens ansvar.
Det uppstår dock problem under distansarbete när arbetsgivaren får svårt att kontrollera arbetsmiljön i medarbetarnas hem.
– Det är möjligt att det finns människor som inte får den hjälp de behöver för att de inte har kunskapen om vad som är bra ergonomi i hemmakontoret. Det är här det kan bli problem när arbetsgivaren inte har tillgång till arbetstagarens hemmiljö, och kan kontrollera risker på samma sätt som i ett kontor, säger Elin Vidlund på Arbetsmiljöverket.
Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont
Att få lindriga besvär i nacke och rygg, kan i enskilda fall ses som ett mindre problem, som man tror går över med tiden.
På sikt kan dock besvären bli både kostsamma och funktionsbegränsande.
– Om människor får mer muskuloskeletala besvär – det vill säga värk i muskler och leder – så kan ju det leda till att man får kroniska problem på sikt. Det kan leda till att du får långtgående effekter och slitage som gör att du måste sjukskriva dig. Det blir en samhällskostnad så klart, men det blir det även för individen och arbetsgivaren. Och det får inte bara en effekt på arbetet, utan får du värk av det slaget påverkar det även din livskvalitet i stort, säger Linda Widar vid Gävle Högskola.
Läs mer: Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret
Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på Avonova, understryker vikten av att agera i tid, innan det leder till sjukskrivning.
– En risk och konsekvens om man inte agerar är att det blir långvarigt. Att det blir besvär som inte går över och begränsar och hindrar en från att vara fysiskt aktiv på sin fritid, något som är livsviktigt för hälsan generellt. Att ha smärta är en stress i kroppen som kostar och tar energi. Där ser vi klart negativa konsekvenser.
"Man får inte ignorera det"
De flesta tror att hemarbete kommer vara ett bestående och uppskattat jobbalternativ, även efter coronapandemin. Så vad finns att göra för att undvika ergonomiska besvär och högre sjukskrivningstal av den typen?
De Kollega pratat med kommer både med stora och små förslag, konkreta och mindre konkreta insatser: Det första alla säger är att arbetsgivare och arbetstagare måste sätta ämnet i fokus, både på kort och lång sikt, eftersom många lär fortsätta jobba på distans i någon utsträckning även efter pandemin.
Sedan nämner flera små insatser som är enkla att
genomföra, som att ha mer frekventa pauser eller att ha möten utan video, så medarbetarna blir mindre stillasittande.
– Har vi nu en ökad population på arbetsplatsen som ger signaler om ökade besvär från armar och axlar, gör man rätt i att göra en plan för att komma till rätta med det. Man får inte ignorera det. ”Det går nog över”, kan man säga, men det brukar sällan göra det av sig själv. Kanske på individnivå, men inte på gruppnivå, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Läs mer: Därför blir du trött av videomöten
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds.
Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren.
När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han.
– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen.
Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.
Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.
– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen.
Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning
Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.
Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.
– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.
Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.
– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.
Varför gör ni inte det?
– Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.
Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?
– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?
– Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.
Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?
– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.
Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer.
– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.
1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling
Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.
– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.
Varför uppstår mobbning?
– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.
Så säger lagen
- Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
- Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
- Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
- Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
- Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.
Källa: Arbetsmiljöverket
