Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete
Många har fått besvär i nacke, rygg eller axlar som en följd av att jobba hemifrån. Det här oroar företagshälsovården, experter och forskare, som menar att besvären kan bli kostsamma för både individ och samhälle på sikt.
Lena Bohlin är systemförvaltare i Stockholm och har, som så många andra, jobbat hemma under coronapandemin.
Hennes upplevelse av hemarbetet är tudelad: Å ena sidan mindre stress, å andra sidan betydligt sämre fysisk arbetsmiljö.
– Man sitter sämre än på kontoret. Man rör sig ju inte på samma sätt nu, så på så vis har man fått sämre hälsa. Jag har börjat gå 
ut med en kompis två gånger i veckan, för att få motionen, men den delen har ju blivit sämre, att man rör sig mindre.
Hur märker du det i kroppen?
– Jag får ont i ryggen och rumpmuskler om jag sitter fel och det kan jag känna nu, när jag jobbar hemma. Man har bättre stolar på jobbet och bättre bord som går att höja och sänka.
Fler får besvär
Lenas upplevelse delas av många andra.
Det här märks i företagshälsovården, dit många vänder sig när kroppen börjar säga ifrån till följd av ens arbete.
– Vi ser en ökning och har sett en gradvis ökning under pandemin. Det handlar om de klassiska besvären med rygg, nacke, bröstrygg och armar. Och mycket av det kommer från dem som jobbar hemma, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges företagshälsor.
Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på företagshälsan Avonova, instämmer i bilden att problemet har blivit större.
– Vi märker att efterfrågan har ändrats. Medarbetare hör av sig, chefer hör av sig. Vi ser att flera klagar över den fysiska arbetsmiljön och att man börjar få besvär, säger hon.
– Något man såg som en tillfällig lösning blev långvarigt. Kanske har man inte gjort så stora insatser i hemmet gällande den egna arbetsmiljön för att man tänkt att det snart ska vara förbi.
"Satt utmaningarna på tapeten"
Linda Widar är doktorand på avdelningen för arbetshälsovetenskap vid Gävle Högskola och skriver sin avhandling om just distansarbete.
I tidigare forskning om distansarbete har de positiva effekterna ofta lyfts fram: Det gör dig mer fri, minskar stress och ökar välbefinnande. Men innan coronapandemin byggde distansarbete på premissen att det var frivilligt och ett alternativ till kontorsarbetet.
Det har ändrats det senaste dryga året, då hemmet blivit den enda möjliga arbetsmiljön. Under coronapandemin har riskerna och utmaningarna av hemarbete blivit tydligare, vilket forskarna nu tittar närmre på.
– De utmaningar vi såg innan, när distansarbete var frivilligt, har koncentrerats under den här påtvingande, långvariga perioden. Coronapandemin har också inneburit att branscher som aldrig distansarbetat tidigare har tvingats in i det arbetssättet, vilket innebär många oerfarna och ovana distansarbetare. Det har satt de här utmaningarna på tapeten och gjort att intresset har ökat. Man måste hitta kunskap för att underlätta arbetet för de ovana individerna, vars behov av stöd och hjälp är större än de som har vana och erfarenhet, säger Linda Widar.
I en Novusundersökning beställd av Kollega svarade 527 distansarbetande Unionenmedlemmar på frågan ”Har du fått kontorsutrustning av din arbetsgivare?”. 45 procent svarade ja, men 55 procent svarade nej.
När Kollega ringer upp några av de svarande i undersökningen säger dock de flesta att arbetsgivaren har erbjudit medarbetaren att ta hem kontorsutrustning, men att de själva avböjt. Anledningarna kan vara flera: Det finns inte plats, kontorsstolen är ful eller man trodde inte att hemarbetet skulle pågå så länge.
Arbetsgivarens ansvar – även i hemmet
På Arbetsmiljöverket har man fått många frågor om just ergonomi och hemarbete under coronapandemin. Och regelverket är egentligen ganska tydligt: Det är arbetsgivarens ansvar.
Det uppstår dock problem under distansarbete när arbetsgivaren får svårt att kontrollera arbetsmiljön i medarbetarnas hem.
– Det är möjligt att det finns människor som inte får den hjälp de behöver för att de inte har kunskapen om vad som är bra ergonomi i hemmakontoret. Det är här det kan bli problem när arbetsgivaren inte har tillgång till arbetstagarens hemmiljö, och kan kontrollera risker på samma sätt som i ett kontor, säger Elin Vidlund på Arbetsmiljöverket.
Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont
Att få lindriga besvär i nacke och rygg, kan i enskilda fall ses som ett mindre problem, som man tror går över med tiden.
På sikt kan dock besvären bli både kostsamma och funktionsbegränsande.
– Om människor får mer muskuloskeletala besvär – det vill säga värk i muskler och leder – så kan ju det leda till att man får kroniska problem på sikt. Det kan leda till att du får långtgående effekter och slitage som gör att du måste sjukskriva dig. Det blir en samhällskostnad så klart, men det blir det även för individen och arbetsgivaren. Och det får inte bara en effekt på arbetet, utan får du värk av det slaget påverkar det även din livskvalitet i stort, säger Linda Widar vid Gävle Högskola.
Läs mer: Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret
Anna Bladini, fysioterapeut och ergonom på Avonova, understryker vikten av att agera i tid, innan det leder till sjukskrivning.
– En risk och konsekvens om man inte agerar är att det blir långvarigt. Att det blir besvär som inte går över och begränsar och hindrar en från att vara fysiskt aktiv på sin fritid, något som är livsviktigt för hälsan generellt. Att ha smärta är en stress i kroppen som kostar och tar energi. Där ser vi klart negativa konsekvenser.
"Man får inte ignorera det"
De flesta tror att hemarbete kommer vara ett bestående och uppskattat jobbalternativ, även efter coronapandemin. Så vad finns att göra för att undvika ergonomiska besvär och högre sjukskrivningstal av den typen?
De Kollega pratat med kommer både med stora och små förslag, konkreta och mindre konkreta insatser: Det första alla säger är att arbetsgivare och arbetstagare måste sätta ämnet i fokus, både på kort och lång sikt, eftersom många lär fortsätta jobba på distans i någon utsträckning även efter pandemin.
Sedan nämner flera små insatser som är enkla att
genomföra, som att ha mer frekventa pauser eller att ha möten utan video, så medarbetarna blir mindre stillasittande.
– Har vi nu en ökad population på arbetsplatsen som ger signaler om ökade besvär från armar och axlar, gör man rätt i att göra en plan för att komma till rätta med det. Man får inte ignorera det. ”Det går nog över”, kan man säga, men det brukar sällan göra det av sig själv. Kanske på individnivå, men inte på gruppnivå, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Läs mer: Därför blir du trött av videomöten
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
