
Stress, frustration och ökad arbetsbörda är vanliga negativa konsekvenser av omorganisationer. Kollega har pratat med en klubbordförande på ett stort svenskt företag där omorganisationer blivit vardag. Han vill inte ha sitt namn i tidningen eftersom kritik mot förändringarna skulle kunna tolkas som illojalitet – som i värsta fall kan vara skäl för uppsägning.
– De senaste fyra, fem åren har det blivit mycket värre. Man omorganiserar mer eller mindre dagligen. Det kan handla om att två eller 50 personer berörs. Det handlar enbart om pengar, där de som styr dig ser dig som ett verktyg som de kan byta ut för att nå resultat. Man tittar inte på arbetsmiljön eller hur man jobbar.
Flera tjänstemän i Kollegas Novusundersökning har liknande upplevelser. Många vittnar om minskad effektivitet, oklara beslutsvägar och om att omorganisationer stjäl energi. En tjänsteman skriver: ”Produktivitetsbortfall där högavlönade tjänstemän ständigt kör fast och måste problemlösa. Ständiga avbrott och störningar. Fjärmande från kundfokus. Stor frustration.”
Läs mer: Ständiga omorganisationer sliter på medarbetarna
Men det finns också exempel på företag där omorganisationer genomförts utan större problem. Hos fordonstillverkarna Scania och Volvo verkar företagsledningarna ha hittat sätt att göra förändringar och få personalen med sig. Förra året genomförde Scania en stor omorganisation på IT-avdelningen med syftet att knyta verksamheten närmare övriga avdelningar.
Enligt Mats Doland, Unionens ordförande på Scania IT, togs omorganisationen väl emot bland medarbetarna.
– Det kändes som att vi hade kört fast och jag tror inte att vi hade lyckats komma vidare utan en omorganisation. Vi hade för mycket stuprörstänk, där IT-avdelningen inte såg till hela verksamheten, säger han.
Under arbetet med omorganisationen träffade de fackliga organisationerna kontinuerligt arbetsgivaren och det bidrog till att förändringen gick smidigt, säger Mats Doland.
Det handlar enbart om pengar – de som styr ser dig som ett verktyg som de kan byta ut
– Men det finns alltid en viss oro inför en omorganisation. Jag tänker ibland att man skulle skriva ner det man är orolig för och stoppa i ett kuvert. Ett par månader senare kan man öppna det och se om det blev så illa som man befarade.
På Volvo i Göteborg har logistikenheten – med 450 anställda – delats på två enheter. Förändringen är en del av en global omorganisation och delvis en återgång till en tidigare ordning.
– Tidigare samordnade man logistikfunktionen av ekonomiska skäl. Nu är det ett annat ekonomiskt läge och en annan vd, med ett annat kundfokus, säger Mikael Larsson, sektionsordförande för Unionen på Volvo.
Enligt Mikael Larsson anser de flesta att förändringen är vettig, men många är också trötta på ständiga omorganisationer.
– Jag tror att det är en fråga om personlighet. Vissa trivs med förändringar, andra blir rädda och funderar på vad de kommer att innebära. Kanske skulle de som har svårt för förändringar passa på att träna när det är lugnt och bra tider. De skulle kunna prova att byta arbetsuppgifter eller plats på den egna avdelningen till exempel.
Den här omorganisationen har dock gått ”utan så mycket domedagsstämning”. Kanske delvis på grund av att företaget har blivit bättre på att sköta dem på ett snyggt sätt. För ungefär ett år sedan meddelade man att det skulle göras en översyn av logistiken. Facket började genast fundera över vad som var på gång och vilka konsekvenserna skulle kunna bli. Var det några jobb i fara? Nej, svarade företaget på ett tidigt stadium vilket, enligt Mikael Larsson, gjorde resan betydligt enklare.
– Då blev det på ett annat plan. Man kunde tänka: ”Mitt jobb är säkrat, hur gör jag det bästa av det här nu?”
Är de anställda nöjda?
– Ja, förändringen har tagits emot bra. Kanske skulle man ha velat att det gått snabbare. Sedan har en del fått byta chef. Det är ofta viktigt, eftersom man kan ha lite olika relationer med cheferna. Det kan också vara vissa i chefsleden som är besvikna eftersom de inte fått den position de hoppats på, säger Mikael Larsson.
En som är mindre nöjd finns nära honom i sektionsstyrelsen. Pia Kirk-Viita har fram tills nu arbetat med båda de delar som logistikenheten nu delas i. Efter delningen hamnade hon på den sida som hon känner sig minst hemma i. Det är inte så mycket att göra åt, konstaterar hon, som har varit med om många förändringar på företaget tidigare. Omorganisationer tar energi. Arbetsprocesser stannar upp, helt i onödan, i väntan på att de ska bli klara.
– Man kanske har suttit ihop med ett gäng och helt plötsligt ska man sitta med några andra. Det är klart att många går och oroar sig. Man pratar mycket på rasterna om vad som ska hända.