Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Företaget bryr sig inte om arbetsmiljön"

Ideliga omorganisationer utan tanke på medarbetarna. Så ser vardagen ut på ett stort svenskt företag, enligt fackklubben.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad
Illustration: Valero Doval
Scania och Volvo är exempel på företag som lyckats förändra och få personalen med sig. Illustration: Valero Doval

Stress, frustration och ökad arbetsbörda är vanliga negativa konsekvenser av omorganisationer. Kollega har pratat med en klubbordförande på ett stort svenskt företag där omorganisationer blivit vardag. Han vill inte ha sitt namn i tidningen eftersom kritik mot förändringarna skulle kunna tolkas som illojalitet – som i värsta fall kan vara skäl för uppsägning.

– De senaste fyra, fem åren har det blivit mycket värre. Man omorganiserar mer eller mindre dagligen. Det kan handla om att två eller 50 personer berörs. Det handlar enbart om pengar, där de som styr dig ser dig som ett verktyg som de kan byta ut för att nå resultat. Man tittar inte på arbetsmiljön eller hur man jobbar.

Flera tjänstemän i Kollegas Novusundersökning har liknande upplevelser. Många vittnar om minskad effektivitet, oklara beslutsvägar och om att omorganisationer stjäl energi. En tjänsteman skriver: ”Produktivitetsbortfall där högavlönade tjänstemän ständigt kör fast och måste problemlösa. Ständiga avbrott och störningar. Fjärmande från kundfokus. Stor frustration.”

Läs mer: Ständiga omorganisationer sliter på medarbetarna

Men det finns också exempel på företag där omorganisationer genomförts utan större problem. Hos fordonstillverkarna Scania och Volvo verkar företagsledningarna ha hittat sätt att göra förändringar och få personalen med sig. Förra året genomförde Scania en stor omorganisation på IT-avdelningen med syftet att knyta verksamheten närmare övriga avdelningar.

Enligt Mats Doland, Unionens ordförande på Scania IT, togs omorganisationen väl emot bland medarbetarna.

– Det kändes som att vi hade kört fast och jag tror inte att vi hade lyckats komma vidare utan en omorganisation. Vi hade för mycket stuprörstänk, där IT-avdelningen inte såg till hela verksamheten, säger han.

Under arbetet med omorganisationen träffade de fackliga organisationerna kontinuerligt arbetsgivaren och det bidrog till att förändringen gick smidigt, säger Mats Doland.

Det handlar enbart om pengar – de som styr ser dig som ett verktyg som de kan byta ut

– Men det finns alltid en viss oro inför en omorganisation. Jag tänker ibland att man skulle skriva ner det man är orolig för och stoppa i ett kuvert. Ett par månader senare kan man öppna det och se om det blev så illa som man befarade.

På Volvo i Göteborg har logistikenheten – med 450 anställda – delats på två enheter. Förändringen är en del av en global omorganisation och delvis en återgång till en tidigare ordning.

– Tidigare samordnade man logistikfunktionen av ekonomiska skäl. Nu är det ett annat ekonomiskt läge och en annan vd, med ett annat kundfokus, säger Mikael Larsson, sektionsordförande för Unionen på Volvo.

Enligt Mikael Larsson anser de flesta att förändringen är vettig, men många är också trötta på ständiga omorganisationer.

– Jag tror att det är en fråga om personlighet. Vissa trivs med förändringar, andra blir rädda och funderar på vad de kommer att innebära. Kanske skulle de som har svårt för förändringar passa på att träna när det är lugnt och bra tider. De skulle kunna prova att byta arbetsuppgifter eller plats på den egna avdelningen till exempel.

Den här omorganisationen har dock gått ”utan så mycket domedagsstämning”. Kanske delvis på grund av att företaget har blivit bättre på att sköta dem på ett snyggt sätt. För ungefär ett år sedan meddelade man att det skulle göras en översyn av logistiken. Facket började genast fundera över vad som var på gång och vilka konsekvenserna skulle kunna bli. Var det några jobb i fara? Nej, svarade företaget på ett tidigt stadium vilket, enligt Mikael Larsson, gjorde resan betydligt enklare.

– Då blev det på ett annat plan. Man kunde tänka: ”Mitt jobb är säkrat, hur gör jag det bästa av det här nu?”

Är de anställda nöjda?
– Ja, förändringen har tagits emot bra. Kanske skulle man ha velat att det gått snabbare. Sedan har en del fått byta chef. Det är ofta viktigt, eftersom man kan ha lite olika relationer med cheferna. Det kan också vara vissa i chefsleden som är besvikna eftersom de inte fått den position de hoppats på, säger Mikael Larsson.

En som är mindre nöjd finns nära honom i sektionsstyrelsen. Pia Kirk-Viita har fram tills nu arbetat med båda de delar som logistikenheten nu delas i. Efter delningen hamnade hon på den sida som hon känner sig minst hemma i. Det är inte så mycket att göra åt, konstaterar hon, som har varit med om många förändringar på företaget tidigare. Omorganisationer tar energi. Arbetsprocesser stannar upp, helt i onödan, i väntan på att de ska bli klara.

– Man kanske har suttit ihop med ett gäng och helt plötsligt ska man sitta med några andra. Det är klart att många går och oroar sig. Man pratar mycket på rasterna om vad som ska hända.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.