Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i företagens årsredovisningar och 60 dagars sjuklöneperiod är ett par av av förslagen från utredaren Jan Rydh till regeringen. Det senare säger såväl facken som företagen nej till.
Publicerad
Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- De senaste fyra till fem åren har en hel del hänt vad gäller sjukfrånvaron som om det hade gällt en sjukdom skulle ha betraktats som en epidemi, säger Jan Rydh som på regeringens uppdrag utrett ohälsan i arbetslivet. Sedan 1998 har antalet kvinnor som har en sjukskrivning längre än 30 dagar nästan tredubblats till cirka 180 000. För män har siffran stigit från cirka 45 000 till drygt 80 000. I allmänhet är sjukfrånvaron större i stora företag än i mindre, och den största ökningen finns i offentliga sektorn, framför allt i kommunerna. Utvecklingen mot allt fler sjukskrivna kan ses i alla branscher. Till skillnad mot vad många trott är anställda som är äldre än 50 år mindre sjukskrivna än de yngre. 13 procent av befolkningen i arbetsför ålder deltar inte i arbetslivet på grund av sjukfrånvaro eller sjukpension, och det finns enligt Jan Rydh ett starkt samband mellan arbetsmiljön och de anställdas sjukfrånvaro. - När man definierar sjukfrånvaro måste man ta med både individ och arbetsplats. Det är ju bara från arbetet som man kan vara sjukskriven, säger Jan Rydh. Bland annat bör det i årsredovisningslagen införas krav om redovisning av sjukfrånvaro. Detta skulle göra det tydligare för företagens ägare samt politiker att se vad sjukfrånvaron kostar. - Det är ju så att företagen faktiskt betalar hela kostnaden för sjukfrånvaron via sjukförsäkringsavgiften. Och det är en avgift som staten tvingas höja om inte sjukfrånvaron minskar. Annars räcker inte pengarna, säger Jan Rydh. Bidrar inte arbetsgivarna till att förbättra arbetsmiljön, får de betala i andra ändan. - Man kan också undra varför de arbetsgivare som har mycket låg sjukfrånvaro ska betala lika hög försäkringsavgift som de som har hög frånvaro, säger han. Det flesta av förslagen från utredaren får gott mottagande från såväl arbetsgivare som fackliga organisationer. Men ett får tummen ned. Det gäller förslaget att den generella sjuklöneperioden, dvs den som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde, ska förlängas från 14 till 60 dagar. - För de privata företagen bör sjuklöneperioden även i fortsättningen vara 14 dagar. Men i den offentliga sektorn kan den mycket väl vara oändlig, säger Erik Jannerfeldt på Svenskt Näringsliv. På TCO befarar man att en förlängning av sjuklöneperioden kan leda till att kroniskt sjuka eller andra personer med regelbundna sjukperioder skulle få svårare att få en anställning. - Det är olyckligt att Jan Rydh trots tidigare kritik vidhåller att sjuklöneperioden ska förlängas till 60 dagar, då det förslaget riskerar att överskugga de bra förslagen, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar.
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
Murat Türk. Foto: Privat.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Det här är algoritmisk arbetsledning
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
Orolig mage får tas upp med chefen
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
Ylva Harnesk. Foto: Privat
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
”Annars har vi inte jobb”
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
Chefer måste följa mbl och informationsplikt
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Key Performance Indicators i callcenter
KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer.
Systemet kan till exempel mäta:
Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad
Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.