Fackligt nej till förlängd sjuklöneperiod

- De senaste fyra till fem åren har en hel del hänt vad gäller sjukfrånvaron som om det hade gällt en sjukdom skulle ha betraktats som en epidemi, säger Jan Rydh som på regeringens uppdrag utrett ohälsan i arbetslivet.
Sedan 1998 har antalet kvinnor som har en sjukskrivning längre än 30 dagar nästan tredubblats till cirka 180 000. För män har siffran stigit från cirka 45 000 till drygt 80 000. I allmänhet är sjukfrånvaron större i stora företag än i mindre, och den största ökningen finns i offentliga sektorn, framför allt i kommunerna. Utvecklingen mot allt fler sjukskrivna kan ses i alla branscher. Till skillnad mot vad många trott är anställda som är äldre än 50 år mindre sjukskrivna än de yngre.
13 procent av befolkningen i arbetsför ålder deltar inte i arbetslivet på grund av sjukfrånvaro eller sjukpension, och det finns enligt Jan Rydh ett starkt samband mellan arbetsmiljön och de anställdas sjukfrånvaro.
- När man definierar sjukfrånvaro måste man ta med både individ och arbetsplats. Det är ju bara från arbetet som man kan vara sjukskriven, säger Jan Rydh.
Bland annat bör det i årsredovisningslagen införas krav om redovisning av sjukfrånvaro. Detta skulle göra det tydligare för företagens ägare samt politiker att se vad sjukfrånvaron kostar.
- Det är ju så att företagen faktiskt betalar hela kostnaden för sjukfrånvaron via sjukförsäkringsavgiften. Och det är en avgift som staten tvingas höja om inte sjukfrånvaron minskar. Annars räcker inte pengarna, säger Jan Rydh.
Bidrar inte arbetsgivarna till att förbättra arbetsmiljön, får de betala i andra ändan.
- Man kan också undra varför de arbetsgivare som har mycket låg sjukfrånvaro ska betala lika hög försäkringsavgift som de som har hög frånvaro, säger han.
Det flesta av förslagen från utredaren får gott mottagande från såväl arbetsgivare som fackliga organisationer. Men ett får tummen ned. Det gäller förslaget att den generella sjuklöneperioden, dvs den som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde, ska förlängas från 14 till 60 dagar.
- För de privata företagen bör sjuklöneperioden även i fortsättningen vara 14 dagar. Men i den offentliga sektorn kan den mycket väl vara oändlig, säger Erik Jannerfeldt på Svenskt Näringsliv.
På TCO befarar man att en förlängning av sjuklöneperioden kan leda till att kroniskt sjuka eller andra personer med regelbundna sjukperioder skulle få svårare att få en anställning.
- Det är olyckligt att Jan Rydh trots tidigare kritik vidhåller att
sjuklöneperioden ska förlängas till 60 dagar, då det förslaget riskerar att
överskugga de bra förslagen, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.

GUNNAR HÄGG

Arbetsmiljö

Hund vid dator. — Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.

– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.

Finns regler för skärmjobb

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.

”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna”

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.

Tips: Se hjärnan som en ”muskel”

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:

Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.