- De senaste fyra till fem åren har en hel del hänt vad gäller sjukfrånvaron som om det hade gällt en sjukdom skulle ha betraktats som en epidemi, säger Jan Rydh som på regeringens uppdrag utrett ohälsan i arbetslivet.
Sedan 1998 har antalet kvinnor som har en sjukskrivning längre än 30 dagar nästan tredubblats till cirka 180 000. För män har siffran stigit från cirka 45 000 till drygt 80 000. I allmänhet är sjukfrånvaron större i stora företag än i mindre, och den största ökningen finns i offentliga sektorn, framför allt i kommunerna. Utvecklingen mot allt fler sjukskrivna kan ses i alla branscher. Till skillnad mot vad många trott är anställda som är äldre än 50 år mindre sjukskrivna än de yngre.
13 procent av befolkningen i arbetsför ålder deltar inte i arbetslivet på grund av sjukfrånvaro eller sjukpension, och det finns enligt Jan Rydh ett starkt samband mellan arbetsmiljön och de anställdas sjukfrånvaro.
- När man definierar sjukfrånvaro måste man ta med både individ och arbetsplats. Det är ju bara från arbetet som man kan vara sjukskriven, säger Jan Rydh.
Bland annat bör det i årsredovisningslagen införas krav om redovisning av sjukfrånvaro. Detta skulle göra det tydligare för företagens ägare samt politiker att se vad sjukfrånvaron kostar.
- Det är ju så att företagen faktiskt betalar hela kostnaden för sjukfrånvaron via sjukförsäkringsavgiften. Och det är en avgift som staten tvingas höja om inte sjukfrånvaron minskar. Annars räcker inte pengarna, säger Jan Rydh.
Bidrar inte arbetsgivarna till att förbättra arbetsmiljön, får de betala i andra ändan.
- Man kan också undra varför de arbetsgivare som har mycket låg sjukfrånvaro ska betala lika hög försäkringsavgift som de som har hög frånvaro, säger han.
Det flesta av förslagen från utredaren får gott mottagande från såväl arbetsgivare som fackliga organisationer. Men ett får tummen ned. Det gäller förslaget att den generella sjuklöneperioden, dvs den som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde, ska förlängas från 14 till 60 dagar.
- För de privata företagen bör sjuklöneperioden även i fortsättningen vara 14 dagar. Men i den offentliga sektorn kan den mycket väl vara oändlig, säger Erik Jannerfeldt på Svenskt Näringsliv.
På TCO befarar man att en förlängning av sjuklöneperioden kan leda till att kroniskt sjuka eller andra personer med regelbundna sjukperioder skulle få svårare att få en anställning.
- Det är olyckligt att Jan Rydh trots tidigare kritik vidhåller att
sjuklöneperioden ska förlängas till 60 dagar, då det förslaget riskerar att
överskugga de bra förslagen, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
GUNNAR HÄGG
Sedan 1998 har antalet kvinnor som har en sjukskrivning längre än 30 dagar nästan tredubblats till cirka 180 000. För män har siffran stigit från cirka 45 000 till drygt 80 000. I allmänhet är sjukfrånvaron större i stora företag än i mindre, och den största ökningen finns i offentliga sektorn, framför allt i kommunerna. Utvecklingen mot allt fler sjukskrivna kan ses i alla branscher. Till skillnad mot vad många trott är anställda som är äldre än 50 år mindre sjukskrivna än de yngre.
13 procent av befolkningen i arbetsför ålder deltar inte i arbetslivet på grund av sjukfrånvaro eller sjukpension, och det finns enligt Jan Rydh ett starkt samband mellan arbetsmiljön och de anställdas sjukfrånvaro.
- När man definierar sjukfrånvaro måste man ta med både individ och arbetsplats. Det är ju bara från arbetet som man kan vara sjukskriven, säger Jan Rydh.
Bland annat bör det i årsredovisningslagen införas krav om redovisning av sjukfrånvaro. Detta skulle göra det tydligare för företagens ägare samt politiker att se vad sjukfrånvaron kostar.
- Det är ju så att företagen faktiskt betalar hela kostnaden för sjukfrånvaron via sjukförsäkringsavgiften. Och det är en avgift som staten tvingas höja om inte sjukfrånvaron minskar. Annars räcker inte pengarna, säger Jan Rydh.
Bidrar inte arbetsgivarna till att förbättra arbetsmiljön, får de betala i andra ändan.
- Man kan också undra varför de arbetsgivare som har mycket låg sjukfrånvaro ska betala lika hög försäkringsavgift som de som har hög frånvaro, säger han.
Det flesta av förslagen från utredaren får gott mottagande från såväl arbetsgivare som fackliga organisationer. Men ett får tummen ned. Det gäller förslaget att den generella sjuklöneperioden, dvs den som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde, ska förlängas från 14 till 60 dagar.
- För de privata företagen bör sjuklöneperioden även i fortsättningen vara 14 dagar. Men i den offentliga sektorn kan den mycket väl vara oändlig, säger Erik Jannerfeldt på Svenskt Näringsliv.
På TCO befarar man att en förlängning av sjuklöneperioden kan leda till att kroniskt sjuka eller andra personer med regelbundna sjukperioder skulle få svårare att få en anställning.
- Det är olyckligt att Jan Rydh trots tidigare kritik vidhåller att
sjuklöneperioden ska förlängas till 60 dagar, då det förslaget riskerar att
överskugga de bra förslagen, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
GUNNAR HÄGG
