Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU urholkar arbetsmiljölagen

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen påverkas av ändringar som EU vill och redan har infört. Det handlar om att underlätta administrativt för företagen men också om att undvika ny lagstiftning för belastningsskador, rapporterar Sveriges Radio.
Linnea Andersson Publicerad
TT
TT

- Det är en katastrof med tanke på att belastningsskador är ett av de största problemen vi har, säger Christina Järnstedt, representant för LO, TCO och SACO i Europeiska Rådgivande Kommittén för hälsa och säkerhet i Luxemburg.

Genom det så kallade REFIT-programmet vill EU förenkla och ta bort vissa regler och lagar. EU-kommissionen vill underlätta för företagen, bland annat genom att låta dem slippa dokumentation av risker för skador och ohälsa i samband med förändringar på arbetsplatsen. Dessutom har EU sagt nej till ytterligare lagstiftning som varit på gång, bland annat direktivet om belastningsskador.

Att man riktat in sig på företagen är en konsekvens av att EU ville öka tillväxten i medlemsländer efter den ekonomiska krisen. När man gav arbetsgivarna chansen att via en hemsida kryssa i vilka lagstiftningar som var mest betungande, hamnade arbetsrätt och arbetsmiljö i topp.

I stort sett har en lång och krånglig process mynnat ut i att länder med strängare arbetsmiljölagar (exempelvis Sverige) ska anpassa sig efter de minimikrav som finns på EU-nivå. Länderna med högre krav måste dessutom motivera varför de har strängare lagar.

Christina Järnstedt säger att den svenska regeringen godkänt REFIT och att urholkningen av arbetsmiljölagen sker successivt. Alla myndigheter har krav på sig att minska regelbördan och redan i dag har Arbetsmiljöverket slagit ihop olika föreskrifter och börjat skriva ”bör” i stället för ”ska”. Något som enligt henne ökar förvirringen för arbetsgivarna.

- Vi har klagat på att man slagit ihop föreskrifter för olika branscher så att det blivit svårt att hitta vad som gäller. Seriösa arbetsgivare vill veta vilka deras skyldigheter är. De vill göra rätt för sig och då ska man inte krångla till det.

Från början skulle undantagen från arbetsmiljölagstiftningen gälla företag med upp till nio anställda, men nu diskuteras undantag för företag med upp till 249 anställda, vilket innebär att en majoritet av Sveriges företag i värsta fall slipper undan det systematiska arbetsmiljöarbetet.

- Det är komplicerat att förklara vad som händer på EU-nivå här hemma för alla tror att vi lever i ett vakuum och att vi är skyddade, säger Christina Järnstedt.

- Jag tror ärligt talat inte att regeringen fattar vad de har sagt ja till. Det är faktiskt så att samtidigt som man säger ja till REFIT så säger man ja till att människor inte ska ha bättre arbetsmiljö när det gäller belastningsskador.

I Sverige har de olika departementen ansvar för delar av regelförenklingarna, arbetsmiljöbiten ligger exempelvis under Arbetsmarknadsdepartmentet. Huvudansvaret ligger dock hos Annie Lööf och Näringsdepartmentet men till deras sammankomster har facken hittills inte varit inbjudna.

- Både LO, TCO och SACO har sagt till Näringsdepartementet att vi gärna är med, men de är helt ointresserade av oss. Vi är inte emot regelförenklingar men det får inte vara på bekostnad av människors hälsa och säkerhet och arbetstagarnas rättigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.