Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Jag var så rädd att jag inte ens vågade gå ut till brevlådan
En fredagskväll i september 2015 utsattes Ingrid för grova hot under ett kvällspass på SVT:s Tittarservice. Tittaren hade skrivit ett antal inlägg på SVT:s webbforum som bröt mot reglerna men kunde inte acceptera att hans inlägg togs bort. Till slut vände han sin ilska mot Ingrid personligen.
– Jag var så rädd att jag inte ens vågade gå ut till brevlådan – jag tänkte att det kunde finnas en brevbomb. Och jag var nervös över vad som skulle hända när jag startade bilen.
Hoten och påhoppen mot Ingrid och hennes kollegor hade blivit både fler och grövre under det senaste året. Arbetssituationen blev alltmer obehaglig och pressad. För Ingrid, som kom hem till ett tomt hus den där höstkvällen då hennes familj hade rest bort över helgen, blev kränkningarna från den upprörde licensbetalaren helt enkelt för mycket.
– Ingen ska behöva uppleva det här i sitt arbete, säger hon.
Men det är vad många gör. Anställda inom IT-support, kundtjänst och callcenter vittnar om att hoten ökar. Att ständigt behöva bemöta krävande och besvärliga kunder i sitt arbete är den största orsaken till stress och ohälsa, enligt en europeisk undersökning.
Det var i början av 60-talet som Sveriges Television startade det som i folkmun kom att kallas ”Klagomuren”, dit tittare kunde vända sig med frågor om program och ventilera sina åsikter om det som sänts. I dag heter tjänsten Tittarservice och kommunikationen sker i huvudsak genom forumet på SVT:s webb, men det går, faktiskt, fortfarande att ringa. Ett vanligt önskemål från äldre inringare är att få tablån uppläst eller få information om när ett visst program sänds.
Över lag rör åsikterna, både på webben och i telefon, allt ifrån att nyheterna har varit partiska till att en meteorolog haft en ful kavaj på sig. Eller det olämpliga i att sända barnprogram om snippor och snoppar.
Folk kunde skriva vad som helst...
Majoriteten är engagerade tittare med en trevlig ton – men det finns undantag. Forum som modereras i efterhand är en idealisk plattform för nättroll, rasister, rättshaverister och andra som vill ventilera mindre rumsrena åsikter.
– Det var verkligen förfärligt fram till i höstas. Folk kunde skriva vad som helst. Rasistiska och hotfulla saker som vi fick städa upp i efterhand, det fungerade inte. Numera modererar vi inläggen i förväg och klimatet har blivit bättre, det är inte längre lika intressant när man inte blir publicerad och får bekräftelse. Dessutom jobbar vi inte längre ensamma på kvällstid, vilket också ökat tryggheten för oss, säger Ingrid.
Love, som jobbat med att svara SVT:s tittare i över 20 år, har sett en tydlig förändring i tonläget hos dem som hör av sig.
– Klimatet har hårdnat betydligt och utvecklingen har gått fort. Många använder ett grövre språk och går över en gräns som få gjorde förr. Personligen tror jag att det beror på att det finns en stor frustration i samhället. Grundvalarna har skakat hos många, och det måste komma ut någonstans.
– Attentaten i Paris fick oss till exempel att gå på knä, vi fick ta emot människors ångest och rädslor. Om någon är aggressiv på telefon kan man säga att jag kommer att avsluta samtalet om de inte lugnar ner sig. Bakom en datorskärm kan man strunta i hur orden tas emot hos mottagaren, säger Love.
Det var helt hysteriskt
Kollega har fått ta del av inlägg där avsändarna exempelvis hoppas att personalen ska bli gruppvåldtagna och drabbas av hiv. Precis som inlägg med rena personangrepp och som bryter mot lagen om hets mot folkgrupp raderas de direkt och alla hot rapporteras till säkerhetsavdelningen.
Ett exempel på när Tittarservice hamnade i skottlinjen var när SD-ledaren Jimmie Åkesson gästade Skavlan. På kort tid kom tusentals arga och otrevliga inlägg om att partiledaren blivit orättvist behandlad under intervjun. Det visade sig vara en organiserad aktion från en främlingsfientlig sajt.
Leif GW Persson är en annan person som ofta väcker mycket känslor, men på ett positivt sätt. Ett kul klipp på Facebook när professorn mumsar skumbananer resulterade i tusen inlägg på några timmar.
– Det var helt hysteriskt. Jag var ensam här på kvällen och försökte hinna kolla igenom och godkänna alla kommentarer som bara rasade in, säger Love och skrattar åt minnet.
Man vill gärna hitta bevis för att det är på ett visst sätt...
Samtidigt som SVT är en av de institutioner som befolkningen har störst förtroende för är public service ett rött skynke för många. Trots att företagets åtgärder har gett ett bättre klimat är hotbilden mot personalen på Tittarservice fortfarande så allvarlig att de inte vågar ställa upp på bild eller berätta sitt fullständiga namn i tidningen.
– Folk har åsikter om precis allt som SVT gör och det finns mycket misstro mot oss. Man vill gärna hitta bevis för att det är på ett visst sätt och det händer att man spelar in samtal med oss och lägger ut på nätet, berättar Love.
– Vi är tittarnas röst in i företaget och vill att de ska känna att vi lyssnar och tar dem på allvar. Vi tar hand om efterverkningarna och kan inte alltid försvara oss. Jag jobbar inte här för att tycka. Vi har inga privata åsikter, enbart SVT:s, säger Ingrid.
...det är klart att det tär och är svårt att skaka av sig.
Stress upplevs som ett större arbetsmiljöproblem i Sverige än i övriga Europa, enligt en undersökning av 50 000 företag, gjord av Europeiska arbetsmiljöbyrån. Den enskilt största riskfaktorn är att just behöva hantera besvärliga kunder i sitt arbete.
Personalen på Tittarservice är väl medveten om hur de obehagliga påhoppen påverkar deras arbetsmiljö.
– Att människor skriker på en eller skriver otrevliga saker, det är klart att det tär och är svårt att skaka av sig. Det blir en stress, och ibland tappar man tilltron till mänskligheten, säger Ingrid.
Tittarservice får stort stöd från SVT:s säkerhetsavdelning och känner även att ledningen tar problemet på allvar.
– Vi är kanske statusmässigt lägst i ”näringskedjan”, trots att vi står i fronten – och så är det för alla som jobbar med support. Företagen gör sig alltmer tillgängliga, men tycks glömma bort att det krävs någon som hanterar allt som det medför. Har man inte stöd internt blir det tufft, men det har vi tack och lov.
För att lära av varandra har arbetslaget en genomgång varje vecka där man lyfter jobbiga upplevelser – men också glädjeämnen, som att någon lyckats vända en negativ situation. Medarbetarnas långa erfarenhet gör att mycket rinner av dem, men rutinen fungerar inte alltid som sköld.
– Man behöver ha ett visst lager av teflon i det här jobbet. Får man många jobbiga samtal eller inlägg i rad kan man teflonet kännas lite tunt, då hjälper det ofta att bolla med en kollega eller att gå och träna. Men allra bäst är ett riktigt härligt inlägg med beröm, det väger upp många dåliga och bygger på teflonet. Kärleken från tittarna är det som ger en boost i det här jobbet, säger Love.
Hur gick det med hoten som riktades mot Ingrid? Jo, SVT:s säkerhetsavdelning spårade upp mannen och polisanmälde händelsen och det visade sig senare att den skyldige var en högt uppsatt chef inom näringslivet.
Reportage ur tidningen Kollega, som delas ut till medlemmar i Unionen i dagarna.
Avdelningen består av en handfull kommunikatörer som varje dag får cirka 250 inlägg på Sveriges Televisions forum. Personalen modererar även inlägg på SVT:s Facebook- och Twitterkonto och sköter presstjänsten under kvällstid.
Samtal från tittare och lyssnare besvaras av personal från SRF, Sveriges Radio Förvaltnings AB, ett gemensamt dotterbolag till SVT, Sveriges Radio och Utbildnings-radion.
Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.
Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.
Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?
– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.
Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.
Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.
– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.
Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.
– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.
Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt
I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.
Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?
– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.
Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid.
Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.
Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart.
Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration.
På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen.
Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten.
Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar.
Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.
Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen.
Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis.
Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.
Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå?
Ofta beror det på vem som saknas.
– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.
Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.
– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.
Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.
– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.
Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse.
– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.
Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.
– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.
Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga.
– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.
Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet.
– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.
Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.
– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status?
Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.
– Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.
Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen.
– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med.
Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik.
– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.
Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson.
– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.
Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.
– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.
Säga rakt ut att man inte håller med.
Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.
Inte lyssna aktivt.
Titta på mobilen eller kolla på klockan.
Skriva på datorn.
Himla med ögonen, stöna eller sucka.
Instämma, eller berömma ett förslag.
Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.
Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med
Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.
Nicka, eller humma gillande.
Vem kommer först till mötet.
Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?
Vem väntar man på innan att mötet börjar.
Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.
Vem bekräftar vem?