Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig syn? Jobbet betalar dina glasögon

Svidande ögon, huvudvärk eller ont i nacken? Kanske behöver du terminalglasögon. Räkningen står din arbetsgivare för.
Anita Täpp Publicerad
Man tar av sig sina glasögon och håller sig för pannan.
En extra fördel med att regelbundet kolla synen är att man på ett tidigt stadium kan upptäcka olika ögonsjukdomar. Foto: Shutterstock

Det är inte bara torra, svidande och trötta ögon som kan vara ett tecken på att du behöver terminalglasögon. När synen sviktar leder det också ofta till att man omedvetet försöker kompensera det genom en arbetsställning som gör att man kan få ont i nacken, skuldrorna och ryggen. Synproblem kan också leda till att man ofta får huvudvärk.

Om du känner igen dig i det här, och regelbundet jobbar vid dator minst en timme om dagen, så har du enligt Arbetsmiljölagen rätt till en av arbetsgivaren bekostad synundersökning. Om den visar att du behöver terminalglasögon är arbetsgivaren också skyldig att betala för dem.

Att få sådana glasögon leder ofta till en radikal förbättring för många av dem som har synproblem vid datorskärmen, enligt Annika Mattus Tufvesson, synergonom och expert på mer skonsamma arbetsplatser för ögonen. 

– För vissa är så kallade närprogressiva glasögon bästa utformningen som terminalglasögon. De är dyrare än enkelslipade terminalglasögon. Men i och med att närprogressiva terminalglasögon ofta har tre slipningar, en för bildskärmsavståndet i mitten, en annan för läsavstånd till papper längst ned och en slipning för ”talavstånd” högst upp, så slipper den som exempelvis är ålderssynt att ständigt ta av sig eller byta glasögon, säger hon.

Viktigt undvika bländning

Men terminalglasögon är inte det enda som kan behövas för att skona ögonen på jobbet, påpekar Annika Mattus Tufvesson. Viktigt är exempelvis också att man inte bländas av andra ljuskällor eller har reflexer i skärmen. Liksom att man har tillräckligt med ljus vid arbetsplatsen – och med rätt riktning.

– Det är faktiskt så att en 40-åring vanligtvis behöver dubbelt så mycket ljus som en 20-åring och en 60-åring nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring. Därför är det bra om arbetsplatsbelysningen har en steglös dimmer, så att man kan öka eller minska ljusstyrkan efter behov, säger Annika Mattus Tufvesson.

En 60-åring behöver nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring

Bra är också, påpekar hon, att bordsarmaturen vid en datorskärm är treledad. Då kan man enkelt rikta ljuset så att man inte blir bländad eller får reflexer i bildskärmen.

Oavsett om man behöver terminalglasögon eller inte, men ändå är rädd om sin syn, rekommenderar optiker att den som är mellan 40 och 65 år gör en synundersökning vartannat år. Äldre bör göra en sådan årligen. Det är bra för att på ett tidigt stadium upptäcka och behandla olika ögonsjukdomar – som man löper större risk att få redan från 40-års ålder.

Risk bli blind av grön starr

En av de mest lömska av dessa sjukdomar, som man till en början inte alls behöver känna av, är att man får ett högt tryck i ögonen som kan leda till glaukom, eller grön starr. En sjukdom som obehandlad kan göra att man blir blind.

Enligt uppgift från Svenska Glaukomförbundet lider i dag runt 200 000 svenskar av grön starr. Förbundet uppskattar också att ytterligare 100 000 svenskar har sjukdomen utan att veta om det.

Om man är rädd om sin ögonhälsa är det också viktigt att använda CE-märkta solglasögon med ett bra UV skydd när man är ute i solen, eftersom dess UV-strålar på sikt exempelvis ökar risken för grå starr.

Grå starr är mycket vanligare än grön starr och inte alls lika allvarligt. Men även den kan kräva behandling för att man ska fortsätta se bra. Därför rekommenderas att även små barn har solglasögon av hög kvalitet.

Så vilar du ögonen

  • Ta paus från skärmen och titta ut genom ett fönster tre, fyra gånger per timme. Blunda en stund då och då.
  • Undvik reflexer i skärmen och bländning från fönster eller lampor bakom skärmen.
  • Zooma in texten så att den inte är för liten utan har en teckenhöjd på 3,5 till 4 millimeter.
  • Vinkla skärmen mot ögonen så att du läser nedåt. Då blir bland annat ögonen fuktigare genom att ögonlocken sänks.

Källa: Synergonom Annika Mattus Tufvesson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.

Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.