Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Att i coronatider gå till jobbet med förkylningssymtom kan leda till att du blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Det menar en expert på las, lagen om anställningsskydd.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Att gå till jobbet trots att man vet att man är coronasmittad är vårdslöst både gentemot kollegor och mot kunder och klienter, enligt professor Birgitta Nyström. Shutterstock

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivarna skyldiga att se till att anställda har en säker arbetsmiljö. Men trots det och trots de riktlinjer som nu finns för att minska coronasmittan tvingas många anställda, som själva bedömer att de klarar att sköta jobbet hemifrån, att fortsätta göra det på arbetsplatsen, vilket Kollega tidigare har berättat om.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nyligen vittnade också en säljare om att hans arbetsgivare krävde att han och kollegorna deltog i en konferens tillsammans med flera andra anställda, trots smittrisken.

Läs mer: Trots pandemin - säljare tvingas åka på konferens

Men även anställda kan göra fel. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir av med jobbet, enligt reglerna i las, lagen om anställningsskydd, påpekar Birgitta Nyström, professor i civilrätt med inriktning på arbetsrätt vid Lunds universitet.

– Det är ännu juridiskt oprövat. Men jag bedömer att om man struntar i symtom och går till jobbet trots de allmänna råden, om att testa sig och stanna hemma för att inte sprida covid-19, så kan det leda till att man blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Och det gäller också om man exempelvis jobbar i en butik eller på ett kontor, säger Birgitta Nyström.

– Men det här är en generell bedömning utifrån begreppet saklig grund för uppsägning och avsked i las. Sedan skulle naturligtvis en individuell bedömning göras i varje enskilt fall där sådant som personens ställning och kunskaper liksom om personen borde ha vetat bättre eller inte också har betydelse. Men ju högre ställning, utbildning och självbestämmande man har desto allvarligare skulle också regelbrottet anses vara.

Vad skulle hända om man som exempelvis butikschef går till jobbet fast man vet att man har covid-19?
– Om man har fått besked om att man har smittats och ändå går till jobbet är man vårdslös både gentemot ens arbetskamrater och kanske också mot sina kunder och klienter. Och om jag har ett arbete där jag möter många människor så är det naturligtvis allvarligare än om jag har ett arbete där jag kanske nästan inte möter någon eller ingen alls.

Och så är det alltså också på ett kontor?
– Ja, där kan man ju också smitta sina kollegor. Och då måste det, liksom hur stor risken att smitta andra har varit, vägas in i bedömningen.

Även Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, framhåller att det självklart är viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare följder de allmänna råd som finns för att minska spridningen av covid-19.

– Vad som sedan utgör saklig grund för uppsägning i en sådan här situation är ju heller inte prövat och svårt att uttala sig om generellt då många faktorer måste vägas in i bedömningen, exempelvis vilken information arbetsgivaren har gett till de anställda och hur arbetsgivaren har agerat för att minska smittspridningen, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Elisabeth Ohlsson påpekar även att en arbetsgivare som själv inte har vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen, också sänder en signal om att råden inte behöver följas.

– Det har också betydelse om arbetstagaren förstått att den är sjuk, många med covid-19 har vaga symtom som kan vara svåra att bedöma. Därför har nu många arbetsgivare i särskilt riskutsatta branscher börjat testa de anställda regelbundet, framhåller hon.

Läs mer: Coronatester: Företag snabbtestar personal

– Men normalt ska det föreligga väldigt särpräglade omständigheter för att en enstaka misskötsamhet ska kunna utgöra saklig grund för att avsluta en anställning, säger Elisabet Ohlsson.

Covid-19 symtom

Covid-19 är oftast en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. För att veta om dessa beror på covid-19 eller en annan infektion krävs ett test som analyseras i laboratorium.

De vanligaste symtomen är:

  • hosta
  • feber
  • andningsbesvär
  • snuva
  • nästäppa
  • halsont
  • huvudvärk
  • illamående
  • muskel- och ledvärk
  • nedsatt lukt- och smaksinne
  • diarré

Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.

Arbetsmiljö

Tillbaka till kontoret – eller?

Ödsliga kontorslandskap och dammiga skrivbord. Ser vi slutet på kontorets storhetstid – eller början på arbetsplatser där människor vill vara, inte måste? Oavsett står chefer inför en stor utmaning.
Publicerad 5 maj 2025, kl 06:03
Tillbaka till kontoret. Ett tomt skrivbord på ett ödsligt kontor, fullt med papper.
Är kontorens tid förbi? Framtidens arbetsplats måste skapa ett mervärde. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, enligt experterna. Foto: Colourbox.

En gång i tiden sjöd alla kontor av liv. Snacket och skratten studsade mellan väggarna, kaffemaskinerna gick varma och konferensrummen var lika svårbokade som Taylor Swift-biljetter.

Så är det inte längre. Kontoret, en gång arbetslivets själva nav, måste nu hitta sin nya roll – och bli en plats dit folk vill komma, inte måste.

I USA har kontoren tömts främst på grund av långa pendlingar. I Sverige är utmaningen en annan.

– Här måste kontoren i stället bli mer relevanta, flexibla och anpassade efter varje organisations behov, säger Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.

Kontor anpassade till dagens krav

För svenska organisationer handlar det inte om att kontoren försvinner utan om hur de kan anpassas till dagens krav. Det här skapar både möjligheter och utmaningar för chefer. Stefan Tengblad, professor i human resource management, lyfter fram chefers roll i att göra kontoret till en plats där medarbetarna faktiskt vill vara.

– Det handlar om att skapa ett mervärde. Om alla bara sitter framför sina datorer spelar det ingen roll om de är på kontoret. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, säger han.

Stefan Tengblad, professor i human resource management
Stefan Tengblad. Foto: Malin Tengblad

Chefer måste skapa en plats som ger något extra – där idéer föds, samarbeten tar fart och arbetsdagen känns mer än bara ett antal avklarade uppgifter.

– Engagemang är viktigare än närvaro. En chef måste fråga sig varför medarbetarna ska komma in. Är det för att skapa bättre resultat eller bara för att kontoret ska verka fullt? säger Stefan Tengblad.

Den här balansen kräver ett nytt slags ledarskap. Frihet måste kombineras med tydligt ansvar. Enligt Christina Bodin Danielsson behövs miljöer där både effektivitet och kreativitet kan blomstra.

– Många upplever att kontoret snarare försvårar arbete än stöder det. Därför är det viktigt att chefer verkligen förstår sina medarbetares behov.

”Flexibilitet” är nyckelordet när framtidens kontor ska formas. Christina Bodin Danielsson ser en rörelse mot mindre, mer funktionella lösningar:

– Det handlar om att skapa platser som stärker organisationens identitet och kultur. Men att bara kopiera trender utan att analysera sina egna behov är ett misstag som kostar i både pengar och engagemang.

Tomma kontor. En ödslig arbetsplats full av tomma skrivord och helt utan människor.
Dagens ledarskap handlar om att förstå vad som motiverar människor att vilja vara på kontoret, anser Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management. Foto: Colourbox.
Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.
Christina Bodin Danielsson.

Ett sätt att göra kontoret till en attraktiv plats kan vara att fira framgångar, skapa arbetsluncher eller till och med designa kontoret så att det känns som en förlängning av hemmamiljön.

– Om kontoret känns estetiskt tilltalande och funktionellt stödjande vill fler vara där, påpekar Christina Bodin Danielsson.

För mellanchefer som inte har ett direkt inflytande över lokalbeslut är utmaningen särskilt stor. Här blir det viktigt att skapa en dialog uppåt och samtidigt påverka det man kan, menar Stefan Tengblad.

– Mellanchefer är de som ska få allt att fungera, men de har sällan något att säga till om när besluten fattas. Det gäller att synliggöra deras behov och de effekter som arbetsmiljön har på teamet.
 

Framtidens kontor handlar inte om närvaro

Framtidens kontor är en möjlighet att stärka kultur, kreativitet och sammanhållning – men det kräver att chefer vågar tänka om. Stefan Tengblad poängterar att det inte handlar om närvaro utan om engagemang.

– Ett kontor fullt av människor är inte detsamma som ett effektivt kontor. Ledarskap i dag innebär att förstå vad som motiverar människor att vilja vara där – och det är inte fler regler, utan bättre förutsättningar.

Christina Bodin Danielsson ser närvaro som en viktig del i att främja engagemang, men betonar att kontoret också måste vara en aktiv stödstruktur för arbetet.

– Om kontoret försvårar samarbetet eller innovationen är det ingen idé att hålla fast vid gamla lösningar. Det krävs en strategi som både stärker kulturen och gör det enkelt att prestera.

I en hybrid värld måste kontoret tjäna ett högre syfte. Det ska inte bara vara en plats att synas på, utan en plats där arbete och gemenskap kan blomstra. Och den stora frågan är: Kan vi skapa det? Svaret ligger i hur väl vi vågar tänka om och tänka nytt.

– Kontoret måste vara mer än en plats för närvaro. Det ska stödja organisationens specifika behov och bidra till både kultur och prestation. För att lyckas krävs en strategi som går bortom trender, säger Christina Bodin Danielsson. 

TEXT: HENRIK LENNGREN.

11,3%

Så hög andel av kontorsytan i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala var vakant under första kvartalet 2025.

Det motsvarar drygt en miljon kvadratmeter.

Källa: Citymark Analys