Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Att i coronatider gå till jobbet med förkylningssymtom kan leda till att du blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Det menar en expert på las, lagen om anställningsskydd.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Att gå till jobbet trots att man vet att man är coronasmittad är vårdslöst både gentemot kollegor och mot kunder och klienter, enligt professor Birgitta Nyström. Shutterstock

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivarna skyldiga att se till att anställda har en säker arbetsmiljö. Men trots det och trots de riktlinjer som nu finns för att minska coronasmittan tvingas många anställda, som själva bedömer att de klarar att sköta jobbet hemifrån, att fortsätta göra det på arbetsplatsen, vilket Kollega tidigare har berättat om.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nyligen vittnade också en säljare om att hans arbetsgivare krävde att han och kollegorna deltog i en konferens tillsammans med flera andra anställda, trots smittrisken.

Läs mer: Trots pandemin - säljare tvingas åka på konferens

Men även anställda kan göra fel. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir av med jobbet, enligt reglerna i las, lagen om anställningsskydd, påpekar Birgitta Nyström, professor i civilrätt med inriktning på arbetsrätt vid Lunds universitet.

– Det är ännu juridiskt oprövat. Men jag bedömer att om man struntar i symtom och går till jobbet trots de allmänna råden, om att testa sig och stanna hemma för att inte sprida covid-19, så kan det leda till att man blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Och det gäller också om man exempelvis jobbar i en butik eller på ett kontor, säger Birgitta Nyström.

– Men det här är en generell bedömning utifrån begreppet saklig grund för uppsägning och avsked i las. Sedan skulle naturligtvis en individuell bedömning göras i varje enskilt fall där sådant som personens ställning och kunskaper liksom om personen borde ha vetat bättre eller inte också har betydelse. Men ju högre ställning, utbildning och självbestämmande man har desto allvarligare skulle också regelbrottet anses vara.

Vad skulle hända om man som exempelvis butikschef går till jobbet fast man vet att man har covid-19?
– Om man har fått besked om att man har smittats och ändå går till jobbet är man vårdslös både gentemot ens arbetskamrater och kanske också mot sina kunder och klienter. Och om jag har ett arbete där jag möter många människor så är det naturligtvis allvarligare än om jag har ett arbete där jag kanske nästan inte möter någon eller ingen alls.

Och så är det alltså också på ett kontor?
– Ja, där kan man ju också smitta sina kollegor. Och då måste det, liksom hur stor risken att smitta andra har varit, vägas in i bedömningen.

Även Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, framhåller att det självklart är viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare följder de allmänna råd som finns för att minska spridningen av covid-19.

– Vad som sedan utgör saklig grund för uppsägning i en sådan här situation är ju heller inte prövat och svårt att uttala sig om generellt då många faktorer måste vägas in i bedömningen, exempelvis vilken information arbetsgivaren har gett till de anställda och hur arbetsgivaren har agerat för att minska smittspridningen, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Elisabeth Ohlsson påpekar även att en arbetsgivare som själv inte har vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen, också sänder en signal om att råden inte behöver följas.

– Det har också betydelse om arbetstagaren förstått att den är sjuk, många med covid-19 har vaga symtom som kan vara svåra att bedöma. Därför har nu många arbetsgivare i särskilt riskutsatta branscher börjat testa de anställda regelbundet, framhåller hon.

Läs mer: Coronatester: Företag snabbtestar personal

– Men normalt ska det föreligga väldigt särpräglade omständigheter för att en enstaka misskötsamhet ska kunna utgöra saklig grund för att avsluta en anställning, säger Elisabet Ohlsson.

Covid-19 symtom

Covid-19 är oftast en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. För att veta om dessa beror på covid-19 eller en annan infektion krävs ett test som analyseras i laboratorium.

De vanligaste symtomen är:

  • hosta
  • feber
  • andningsbesvär
  • snuva
  • nästäppa
  • halsont
  • huvudvärk
  • illamående
  • muskel- och ledvärk
  • nedsatt lukt- och smaksinne
  • diarré

Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält

Arbetsmiljö

7 bra kortkommandon i Word

Kortkommandon kan rädda dig från musarm och axelsmärta. Här är sju kommandon i Word som du (kanske) inte visste fanns.
David Österberg Publicerad 19 september 2025, kl 07:37
Tangentbord kortkommandon laptop
Med kortkommandon i Word slipper du musklick som kan leda till musarm och värk i axeln. Foto: Colourbox.

Runt en miljon svenskar drabbas någon gång av musarm. Besväret orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser.

Att använda kortkommandon när du jobbar i Word är ett smart sätt att minska musanvändandet och samtidigt spara tid. De flesta av oss vet att CTRL + S sparar ett dokument och att CTRL + A markerar all text. Men här är sju kortkommandon som du kanske inte visste fanns:

 

1. CTRL + Backsteg 

Tar bort ordet till vänster om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på backstegsknappen.

2. CTRL + Y

Upprepar det du nyss skrev. Smart om man, likt Jack Nicholson i The Shining, vill fylla en hel sida med samma text.

3. CTRL + Högerpil

Flyttar markören till början av nästa ord. Hjälpsamt för den som snabbt vill vidare.

4. CTRL + Z

Ångrar det du nyss skrev. Ibland blir det fel. Tur då att det finns ett kortkommando som gör allting ogjort.

5. CTRL + Alt + M

Infogar kommentar. Superbra för den som redigerar egna eller andras texter.

6. CTRL + Delete

Tar bort ordet till höger om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på deleteknappen.

7. CTRL + End

Flyttar markören längst ner i dokumentet. Bra när du vill fortsätta där du slutade. Eller sätta punkt och gå hem.