Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Godkände bilar utan att kontrollera dem

En man i 25-årsåldern åtalas för grovt tagande av muta. Enligt åtalet har han tagit emot 21 mutor för att godkänna bilar. Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor.
David Österberg Publicerad
En femhundralapp nedstucken i bilbälteslåset på en personbil.
Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor. Det kan handla om 500-lappar nedstuckna i bälteslåset eller en flaska sprit för att släppa igenom en bil. Foto: Martin Söderström.

En man i 25-årsåldern åtalades tidigare i år för grovt tagande av muta. Det rapporterar SVT Örebro. Under nästan ett år tog han, enligt åtalet, emot 21 mutor för att godkänna bilar. I en del fall hade bilarna aldrig varit på stationen, i andra fall var de bristfälligt kontrollerade.

Betalade 2 000 för en godkänd bil

Fallet är inte unikt. I slutet av förra året dömdes en besiktningstekniker i Göteborg för att ha tagit emot mutor från flera bilägare. Bilägarna fick sina bilar godkända trots att de aldrig varit på stationen. Via en mellanhand fick besiktningsteknikern 2 000 kronor per godkänd bil. Han dömdes till villkorlig dom och blev av med sitt jobb. Bilägarna dömdes till dagsböter för givande av muta.

En liknande muthärva uppdagades i nordvästra Skåne 2021. Även där tog teknikern emot pengar för att godkänna bilar som han aldrig hade besiktigat.

I ovanstående fall har teknikerna medvetet utnyttjat sin ställning. Men det förekommer också att bilägare på eget initiativ försöker muta sig genom besiktningen med hjälp av gåvor eller pengar.

Enligt en sammanställning som Institutet mot mutor gjort har ett tiotal personer åtalats – och i några fall dömts – för att ha försökt muta besiktningstekniker de senaste 15 åren.

Erbjöd sprit för godkänd besiktning

I ett fall hittade en tekniker en 500-lapp instucken i bälteslåset i baksätet. I ett annat fick en tekniker erbjudande om pengar och sprit för att godkänna bilen. I ett tredje försökte en bilägare muta två olika tekniker två dagar i rad. Vid första tillfället försökte han stoppa en tusenlapp i fickan på besiktningsteknikern. Vid efterkontrollen nästa dag erbjöd han en annan tekniker 300 kronor.

”Försök till påtryckningar förekommer”

Kollega har frågat fackligt aktiva på flera stationer hur ofta de utsätts för mutförsök vid besiktningar. Den samlade bilden är att det är sällan.

Robin Persson är Unionens klubbordförande på besiktningsföretaget Besikta. Han säger att det är ovanligt med direkta mutförsök, men att försök till påtryckningar förekommer.

– Allt från ”kom igen, snälla”, till att man tar med sig fikabröd.

Hur skulle du agera om du blev erbjuden en muta?

– Jag skulle tacka nej och polisanmäla som vi är instruerade att göra.

Magnus Nilsson är ordförande på Carspectklubben och har jobbat med fordonsbesiktningar i 15 år. Hans bild är att mutor är ovanliga. Själv har han vid ett tillfälle blivit erbjuden en flaska vodka från en kund - men i det fallet handlade det inte om att kunden ville ändra utfallet av besiktningen utan om att kunden tyckte att han var trevlig. 

Butikskontrollanter erbjuds mutor

Exakt hur vanligt det är med mutor, är det ingen som vet. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Den anmälda korruptionen i Sverige” är butikskontrollanter den yrkesgrupp som oftast erbjuds mutor. Därefter kommer yrkesgrupper med någon annan kontrollfunktion, som poliser, kriminalvårdare eller besiktningstekniker.

Antalet anmälda mutbrott, samtliga branscher

                                           2020              2021              2022

Tagande av muta              58                  309                80

Givande av muta               82                  82                  90

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.