Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteksanställda går på knäna

Tio timmars arbete utan pauser, chefer som förbjuder stolsittande och skriande vikariebrist. Förtroendevalda slår larm om arbetsmiljön på landets apotek.
– Det finns inte längre finns några marginaler, säger Lena Svensson på Apotek Hjärtat.
Anita Täpp Publicerad
Johan Bävman
"Ett företag som ska värna kundernas hälsa borde också måna om personalen," menar Lena Svensson, apotekstekniker på Apotek Hjärtat på ICA Maxi i Löddeköpinge. Johan Bävman

I höstas fick de fackligt förtroendevalda i Unionens riksklubb på Apotek Hjärtat nog av medlemmarnas pressade arbetssituation. De slog larm till ledningen, i hopp om att få till en snabb förändring.

Läs Apotek Hjärtats svar: "Anställda får visst sitta"

Då hade de exempelvis fått veta att en ensamarbetande och stressad farmaceut så länge känt sig tvungen att avstå från ett toalettbesök att hon sedan inte kunde kissa utan måste ”tömmas” på akuten.

Ungefär samtidigt hade en annan farmaceut blivit så utmattad av de långa köerna att hon ville stänga ett apotek, eftersom hon inte längre kände sig skärpt nog att riskfritt lämna ut receptbelagd medicin.

Dessutom hade en enkät bland riksklubbens 1 100 medlemmar visat att det fanns ett stort utbrett missnöje med arbetssituationen.

Arbetsmiljön har absolut blivit sämre

De främsta orsakerna som uppgavs i enkäten var underbemanning och en schemaläggning som gör att man inte längre har tid och ork för ett privatliv. Dåligt samvete när man stannar hemma och är sjuk eftersom kollegorna drabbas, var en annan orsak.

– Avregleringen i kombination med att många har sagt upp sig, samtidigt som det råder en stor brist på farmaceuter, gör att det inte längre finns några marginaler, säger ordföranden för riksklubben på Apotek Hjärtat, Lena Svensson.

– Så alla får springa fortare och många mår dåligt. Värst är det för våra farmaceuter som bara står och trycker fram recept hela tiden. En del får panikattacker på grund av det.

En stor förändring sedan avregleringen 2009, när en stor del av det statliga Apoteket AB såldes till riskkapitalister, är det säljtänk som råder på alla apotek. Något som långt ifrån alla apoteksanställda känner sig bekväma med.


Tina Sannestål, ledamot i Unionens riksklubb på Apotek Hjärtat, är medveten om att varje kundbesök får ta max fem minuter, vilket är en av många orsaker till stress. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Vi får hela tiden veta att vi måste sälja, sälja, sälja. Men jag vägrar att pracka på någon veckans vara. Däremot kan jag exempelvis tipsa en kund som får antibiotika mot halsfluss om att byta tandborste, för att inte få halsfluss igen. Fast var kunden köper tandborsten får den faktiskt avgöra själv, säger Tina Sannestål, receptarie på Apotek Hjärtat på Ica Maxi i Alingsås.

– Det värsta är att sådant kan tas upp och straffa sig vid lönesamtalet.

Lena Svensson, riksklubbens ordförande, som är apotekstekniker på Apotek Hjärtat, upplever att det blivit en stor skillnad på jobbet sedan Ica köpte apotekskedjan för några år sedan. Inte minst på de apotek som ligger i Ica:s stora Maxibutiker, där apotekens öppettider har utökats till mellan sju på morgonen och tio på kvällen.

– Arbetsklimatet har definitivt blivit mycket tuffare. Ibland jobbar man upp till tio timmar utan pauser. I bästa fall kan man ha en halvtimme på hela dagen. Och med de villkoren, där man också kan få jobba tre helger av fyra, är det också många som säger upp sig, säger Lena Svensson.

Apotek Hjärtats anställda är även styrda när det gäller kundbemötandet.

Exempelvis ska varje kund hälsas välkommen inom 30 sekunder och varje kundmöte får ta max fem minuter. På en del apotek finns inte heller stolar där personalen kan vila en stund, något chefer har motiverat med att företagets policy är att ingen ska sitta på jobbet.

För att kontrollera att reglerna efterlevs besöker så kallade mystery shoppers regelbundet apoteken. Om dessa noterar några avvikelser leder det, enligt de förtroendevalda, till minuspoäng och utebliven bonus på försäljningen, liksom en åtgärdsplan.

Vissa apotek har inte heller något eget kök eller en toalett. Tanken är att apotekspersonalen ska använda samma som övriga anställda i Ica-anläggningarna. Men eftersom dessa kan ligga långt bort från apoteken upplever personalen ofta att man inte har tid att gå dit och kan då i stället äta sittande på en stol i varulagret.

I grunden älskar vi ändå våra jobb

Enligt Lena Svensson har den oro för situationen som man framförde till ledningen för Apotek Hjärtat i höstas ännu inte lett till någon förbättring.

– Vi har haft ett möte med vår vd och HR-chef men de verkade inte förstå situationen, trots att medlemmarna tycker att det är förfärligt nu. Vi i riksklubben har alltid tyckt att vi och arbetsgivarna ska gå samma väg och att Hjärtat ska vara en attraktiv arbetsgivare. Men vi har nog blivit för stora med Ica, som inte riktigt verkar förstå vår verksamhet, säger hon.

– Man kan ju tycka att när man är ett hälsofrämjande företag som ska måna om kunderna, så borde man också måna om personalen. Men det gör man inte.

Hur går ni vidare?
– Vi får fortsätta kämpa för en bättre arbetsmiljö genom att ha en dialog med ledningen och kalla till möten. Om det behövs kommer vi att kalla till förhandling där vi tar hjälp av vårt huvudskyddsombud.


Lena Svensson, ordförande för riksklubben på Apotek Hjärtat. Foto: Johan Bävman

Att en majoritet av de anställda, arbetsförhållandena till trots, ändå stannar kvar på Apotek Hjärtat beror till största delen på kunderna, menar Lena Svensson.

– I grunden älskar vi ändå våra jobb och känner att vi gör skillnad för varje kund. Och de ger oss mycket uppskattning, vilket ändå känns bra.

Situationen inom Apotek Hjärtat är inte unik. Bilden bekräftas av förtroendevalda i landets andra två stora apotekskedjor, Apoteket AB och Kronans Apotek. Även de pekar ut avregleringen av Apoteket som en grundorsak till att det i dag ser ut som det gör.

Avregleringens konsekvenser, som de förtroendevalda upplever det, har i mångt och mycket bekräftat den oro som fanns redan innan utförsäljningen av det statsägda Apoteket till privata aktörer.

– Problemet var att när det kommer in profit vill ju också ägaren tjäna pengar. Då var ett orosmoment för mig att man kanske skulle dra ned mycket på personalen för ekonomins skull, säger receptarien Gunilla Andersson, ordförande för Unionens riksklubb på Kronans Apotek.

Men mycket har också hänt som de inte kunde förutse, påtalar Gunilla Andersson.

– Det vi ser i dag är exempelvis att apotekschefer inte följer vårt arbetstidsavtal eller arbetstidslagen och då blir medarbetarna lidande. De vågar inte heller alltid ifrågasätta det. Att de anställda får ta lunch och inte enbart måltidsuppehåll får vi i facket hålla under uppsikt hela tiden. För man kan inte jobba åtta timmar utan uppehåll, samtidigt som man ska ha fokus och göra rätt.

Gunilla Andersson påpekar att hon inte har full koll på hur det ser ut på alla Kronans apotek.

– Tyvärr har vi få förtroendevalda på apoteken, eftersom många är för trötta för att också orka med det.

– Men jag vet ändå att även vi exempelvis har apotek där det saknas stolar för personalen att sitta på. Och på flera apotek har vi fått veta att man inte får ta paus eller dricka kaffe.

Andra signaler hon får från medlemmarna är att många, oavsett åldersgrupp, numera är helt utmattade när de kommer hem från jobbet, på grund av den tajta bemanningen. Liksom att många mår dåligt av press och stress.

Eftersom priserna på receptbelagd medicin är styrda av staten och inte ger några större vinster avgörs apotekskedjornas överlevnad och vinstmarginaler främst av försäljningen av receptfri medicin och egenvårdsprodukter.

Det är något som ökar stressen bland de anställda, som är starkt medvetna om att deras jobb hänger på att de säljer tillräckligt mycket av sådant som receptfria hostmediciner och hudkrämer.

– Vi får hela tiden höra att vi ska sälja en extra vara till en kund och att vi ska peppa varandra till det, säger receptarien Tiina Declercq, ledamot i Unionens riksklubb på Apoteket AB.

Nytt är också att man numera även kan ha en e-handel där beställda varor ska plockas ihop och lämnas ut inom en bestämd tid – samtidigt som man hjälper kunderna på apoteken.

Ofta behöver också farmaceuter resa till andra apotek för att lösa av en ensamjobbande farmaceut som behöver äta eller om någon har blivit sjuk. Det innebär samtidigt att de kollegor man lämnar utsätts för mer stress. På landsbygden kan det också betyda långa resor.

Även inom Apoteket AB har många farit illa efter avregleringen, enligt Tiina Declercq.

– Arbetsmiljön har absolut blivit sämre och många mår dåligt. Vi har ju fler apotek men inte mer personal. Samtidigt som vi också ska sälja mer, och har piskan på oss vad gäller kötider och annat. Sedan har vi tyvärr även många apotekschefer som inte verkar bry sig om lagar och avtal vad gäller arbetstiderna vid schemaläggningen, säger hon.

– Att vår arbetsmiljö har försämrats visar även de många rehabärenden vi har och som ständigt ökar. Så var det inte tidigare.

Den ansträngda situationen på apoteken framkommer också i en undersökning som Unionen gjorde bland medlemmarna i branschen våren 2019. Av nästan 1 500 svarande uppgav 76 procent av farmaceuterna och 71 procent av apoteksteknikerna att de har för hög arbetsbelastning.

Efter avregleringen har antalet apotek, öppettider, mängden kundbesök och försäljning ökat kraftigt.

Antalet heltidstjänster har samtidigt ökat med 1 300. Utslaget på varje apotek innebär det i snitt nära 1,5 färre heltidstjänster.

– Här finns dock en ”utspädningseffekt” att ta hänsyn till, säger Björn Falkenhall, chefsekonom på Apoteksföreningen.

– När det blir över 50 procent fler apotek delar ju fler apotek också på det totala antalet kundbesök och receptexpedieringar, liksom den totala försäljningen. Då behövs också mindre personal per apotek.

Men med tanke på den kraftiga ökningen av kundbesök och försäljning: Har ni räknat på hur många de anställda borde vara i dag för att ha samma belastning som innan avregleringen?
– Nej. Men ett syfte med avregleringen var ju att man skulle effektivisera verksamheten och på dagens konkurrensutsatta marknad kanske man är bättre på att schemalägga och bemanna, säger Björn Falkenhall.

– När man måste titta på lönsamheten så behöver man utnyttja personalen bättre och kan exempelvis inte ha slack i en organisation på så vis att några personer är overksamma under arbetsdagen. Ett sådant tryck kanske inte riktigt fanns på det gamla Apoteket AB där man inte hade samma vinsttänk som i dag, och det kan ju en del kanske uppleva som att det blir mer stressfyllt.

ANSTÄLLDA OCH ÄGARE

  • 2018 fanns det 7 500 heltidstjänster på landets alla öppenvårdsapotek. Det innebär en ökning med 1 300 heltidstjänster sedan avregleringen.
  • Under samma period har antalet anställda, räknat som heltidstjänster per apotek, i genomsnitt minskat från 6,7 till 5,3. En minskning med nära 1,5 heltidstjänst per apotek.
  • Apoteket AB: svenska staten.
  • Apotek Hjärtat: Ica Gruppen.
  • Kronans Apotek: finska Oriola-KD.
  • Apoteksgruppen: litauiska Euroapotheca.
  • Lloyds Apotek: tyska Celesio AG.
  • Antal kundbesök (uppgift för 2009 saknas) 2010: 103 miljoner.
  • Antal kundbesök 2018: 120 miljoner.
  • Omsättning/total försäljning: 2009: 31,5 miljarder.
  • Omsättning/total försäljning: 2018: 45,4 miljarder. (Sedan 2009 har försäljningen ökat med 44 procent.)
  • Det genomsnittliga öppethållandet per apotek har ökat med elva timmar i veckan sedan avregleringen.
  • Antal apotek 2009: 929.
  • Antal apotek 2019: 1 422.

Källa: Sveriges Apoteksförening. Statistiken gäller ”öppenvårdsapoteken”, som alla fysiskt kan besöka.

YRKESGRUPPER

  • Farmaceuter: Samlingsnamn för legitimationsyrkena apotekare och receptarie, med fem respektive tre års högskoleutbildning. Minst en farmaceut måste enligt lag finnas på varje apotek. Denna ansvarar för recepthantering och ger kvalificerade råd om läkemedel. Ska bland annat säkerställa att kunden får rätt läkemedel.
  • Apotekstekniker: Ett och ett halvt års utbildning vid en yrkeshögskola. Främst ansvarig för apotekens egenvårdsrådgivning och receptfria läkemedel.
  • Övrig personal: Exempelvis egenvårdsrådgivare och apoteksassistenter som arbetar med kassa och varuhantering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret. 

Arbetsmiljö

Ericsson requires more office presence on less workspace

After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:14
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.

This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.

Per Östberg

 There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.

– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.

 

Difficult to find a private room 

One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.

 In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.


Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.

 When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.

 

Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue

According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.

 Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.

At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?

 Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.

Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?

 The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.

Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.

 Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.

For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.

 If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.

This text has been translated with the help of AI.

Arbetsmiljö

Massiva lunchköer arbetsmiljöproblem på SVT

En stängd lunchrestaurang har skapat en kaotisk situation för personalen på SVT och SR. Stor del av lunchen går åt till att köa till automater och mikrovågsugnar. Nu kräver Unionenklubben att arbetsgivaren löser frågan.
Ola Rennstam Publicerad 4 november 2024, kl 06:00
Lång kö till matservering i Radiohusets trapp.
Köerna ringlar långa i Radiohusets trapp varje lunch sedan den stora personalmatsalen Gourmedia stängde tidigare i år. Situationen har skapat stor irritation hos medarbetarna på public service-bolagen. Foto: Privat/Adam Ihse/TT

Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.

Matautomat
Ny matautomat.

− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.

Tvingas köa i en trappa

Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.

− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.

Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:

Maria Fornemo
Maria Fornemo Foto: Jan Chronander

− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.

Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.

− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.

SVT: Vi arbetar med en lösning

Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.

Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?

För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler. 

− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och  fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.

Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?

Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm. 

SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.

Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?

− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.