Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
5 steg för en bra digital arbetsmiljö
IT-strulet kostar miljarder varje år. Men med regelbundna digitala skyddsronder kan verksamheten spara både tid och pengar. Här är fem steg för en digital arbetsmiljö som fungerar!
Dålig belysning eller en sladd på golvet som någon riskerar att snubbla över är problem som är lätta att upptäcka – och åtgärda. Men när det gäller risker kopplade till medarbetarnas IT-miljö är det betydligt svårare att komma åt. Trots att datorer som hänger sig och tekniska system som inte pratar med varandra är betydande orsaker till stress och frustration glöms den digitala arbetsmiljön ofta bort.
Förra året slösades 133,5 miljoner tjänstemannatimmar bort på IT-strul i den privata sektorn. Det kostade arbetsgivarna 44,1 miljarder kronor, enligt en undersökning från Unionen.
Läs mer: 5 tips för mindre IT-strul
Men det finns lösningar. Första steget för att identifiera tidstjuvar och förbättringsbehov i den digitala arbetsmiljön är att göra en digital skyddsrond. På sikt kommer verksamheten spara både tid och pengar.
Men hur går man då till väga? Vad ska man leta efter? Och var ska man börja? Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och expert på digital arbetsmiljö på InUse, rekommenderar att rondarbetet delas upp i fem huvudområden:
1. Hårdvara, nätverk och fysiska detaljer. Kolla om bildskärmar, tangentbord och annat fungerar. Finns det rätt sorts sladdar, laddare, adapters på alla ställen där arbetet ska göras? Finns det digitala enheter som är fysiskt påfrestande att hantera, till exempel tunga att bära, svåra att nå, olämpligt placerade?
2. Användbarhet och design hos mjukvaror. Kartlägg om de digitala systemen, produkterna eller tjänsterna har rätt funktionalitet och god design? Är de anpassade till oss som människor och våra arbetsuppgifter?
3. Inventera inverkan på arbetet. Bidrar systemen till verksamhetsnytta? Eller har de skapat effekter som ökande administration, gränslöst arbete, social isolering eller alltför mycket kommunikation? Är de tids- och motivationstjuvar, snarare än stöd? Handlar det om arbetets innehåll – om vilka arbetsuppgifter som ska göras – är det framför allt en ledningsfråga.
4. Utbildning, införande, stöd och support. Har alla medarbetare fått relevant introduktion vid införandet av nya digitala verktyg och repetitionsutbildning vid behov? Finns det support för att lösa problem? Detta är ofta en fråga för HR och i viss mån för IT-supporten.
5. Kopplingar mellan flera system. Den största utmaningen är när system ligger uppkopplade mot andra, som vi inte själva äger eller ens har inflytande över, som till exempel en annan myndighets databas eller molntjänst. Kanske är systemen dåligt anpassade för era behov eller så fungerar kommunikationen mellan tjänsterna dåligt. Dessa problem kan kanske inte lösas i er egen organisation, utan kräver samarbete med andra. Kanske kan de inte lösas alls. Då gäller det att se om ni kan underlätta arbetet på andra sät
Jonas Söderström påpekar att det kan vara klokt att dela upp ronden i ett par tillfälllen. Gör först en övergripande inventering av alla områden och välj sedan ett i taget för en fördjupad granskning.
Läs också: Så påverkas hjärnan
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
