Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 steg för en bra digital arbetsmiljö

IT-strulet kostar miljarder varje år. Men med regelbundna digitala skyddsronder kan verksamheten spara både tid och pengar. Här är fem steg för en digital arbetsmiljö som fungerar!
Ola Rennstam Publicerad 31 maj 2018, kl 13:05
Colourbox
IT-strul glöms ofta bort när man talar om arbetsmiljöproblem. Colourbox

Dålig belysning eller en sladd på golvet som någon riskerar att snubbla över är problem som är lätta att upptäcka – och åtgärda. Men när det gäller risker kopplade till medarbetarnas IT-miljö är det betydligt svårare att komma åt. Trots att datorer som hänger sig och tekniska system som inte pratar med varandra är betydande orsaker till stress och frustration glöms den digitala arbetsmiljön ofta bort.

Förra året slösades 133,5 miljoner tjänstemannatimmar bort på IT-strul i den privata sektorn. Det kostade arbetsgivarna 44,1 miljarder kronor, enligt en undersökning från Unionen.

Läs mer: 5 tips för mindre IT-strul

Men det finns lösningar. Första steget för att identifiera tidstjuvar och förbättringsbehov i den digitala arbetsmiljön är att göra en digital skyddsrond. På sikt kommer verksamheten spara både tid och pengar.

Men hur går man då till väga? Vad ska man leta efter? Och var ska man börja? Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och expert på digital arbetsmiljö på InUse, rekommenderar att rondarbetet delas upp i fem huvudområden:

1. Hårdvara, nätverk och fysiska detaljer. Kolla om bildskärmar, tangentbord och annat fungerar. Finns det rätt sorts sladdar, laddare, adapters på alla ställen där arbetet ska göras? Finns det digitala enheter som är fysiskt påfrestande att hantera, till exempel tunga att bära, svåra att nå, olämpligt placerade?

2. Användbarhet och design hos mjukvaror. Kartlägg om de digitala systemen, produkterna eller tjänsterna har rätt funktionalitet och god design? Är de anpassade till oss som människor och våra arbetsuppgifter?

3. Inventera inverkan på arbetet. Bidrar systemen till verksamhetsnytta? Eller har de skapat effekter som ökande administration, gränslöst arbete, social isolering eller alltför mycket kommunikation? Är de tids- och motivationstjuvar, snarare än stöd? Handlar det om arbetets innehåll – om vilka arbetsuppgifter som ska göras – är det framför allt en ledningsfråga.

4. Utbildning, införande, stöd och support. Har alla medarbetare fått relevant introduktion vid införandet av nya digitala verktyg och repetitionsutbildning vid behov? Finns det support för att lösa problem? Detta är ofta en fråga för HR och i viss mån för IT-supporten.

5. Kopplingar mellan flera system. Den största utmaningen är när system ligger uppkopplade mot andra, som vi inte själva äger eller ens har inflytande över, som till exempel en annan myndighets databas eller molntjänst. Kanske är systemen dåligt anpassade för era behov eller så fungerar kommunikationen mellan tjänsterna dåligt. Dessa problem kan kanske inte lösas i er egen organisation, utan kräver samarbete med andra. Kanske kan de inte lösas alls. Då gäller det att se om ni kan underlätta arbetet på andra sät

Jonas Söderström påpekar att det kan vara klokt att dela upp ronden i ett par tillfälllen. Gör först en övergripande inventering av alla områden  och välj sedan ett i taget för en fördjupad granskning.

Läs också: Så påverkas hjärnan

Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.

Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Skanska stänger kontor under Eurovision
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Skanska stänger kontor under Eurovision
Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
– Om det skulle hända något är det bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.
David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans. Foto: Johan Nilsson/TT.

Eurovision-veckan har dragit i gång i Malmö. För eurovisionfans och malmöbor väntar sång och dans i Eurovision village innan veckan avslutas på Malmö arena till helgen. Totalt räknar arrangörerna med att 100 000 personer på olika sätt deltar i evenemanget.

Men mot arrangemanget finns flera säkerhetshot. Bland dem finns risken för terrorattentat och urartade demonstrationer mot att Israel deltar i Eurovision. Det förhöjda säkerhetsläget har lett till att delar av Malmö har spärrats av och flera kontor i närheten av Malmö arena håller stängt under veckan. Ett av dem är byggbolaget Skanskas.

– Anledningen är dels risken för att något inträffar, dels att det är omständligt att ta sig dit. Om det händer något är det ju bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.

Parkeringshus nära arenan har spärrats av

Han tror inte att det stängda kontoret ger medlemmarna några större problem.

– Efter pandemin är vi ju vana vid att arbeta på distans. Men är det så att man verkligen behöver arbeta från kontoret så får man det, men det är nog ingen intresserad av, för det är väldigt besvärligt att ta sig dit nu. De har bland annat stängt det stora parkeringshuset där vi har fasta platser under veckan. Det är också krångligt att gå ut och äta lunch i området.

Skanska har flera kontor i Skåne, men medarbetarna samlas ofta på det största kontoret i Malmö.

– Men de flesta av oss lät bli att åka dit redan förra veckan. Då började avspärrningarna märkas och polisen gjorde ronderingar med bombhundar.