Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Snabbare väg in på arbetsmarknaden

Många som söker asyl i Sverige har både utbildning och erfarenhet från yrken och branscher där det råder brist på arbetskraft. Men processen att komma ut i arbetslivet är ofta lång och snårig. För att de nyanlända inte ska tappa kontakt med yrket och förlora kompetens i väntan på uppehållstillstånd har ett antal initiativ dragits igång under året.
Gabriella Westberg Publicerad
AF
Tanken är inte att det ska ta så lång tid, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare av snabbspåren för nyanlända. AF

Som regel får asylsökande inte jobba och inte inkluderas i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förrän de fått uppehållstillstånd. Men vid vissa omständigheter kan en asylsökande ändå få börja jobba i praktik eller en anställning redan innan de fått uppehållstillstånd. Det kräver dock specifika tillstånd från Migrationsverket.

Läs mer: Asylsökande eller nyanländ - vad gäller?

Vanligast är ännu att nyanlända får vänta, först på uppehållstillstånd och sedan på en kommunplacering, innan de kan komma in i det svenska samhällssystemet.

- Tanken är ju inte att det ska ta så lång tid som det gör i dag. Men det är många som kommit på kort tid. Även kommunplaceringen tar alldeles för lång tid. Fler kommuner bör ta ansvar och erbjuda boende, så att de nyanlända kan komma in i systemen, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare för de så kallade snabbspåren.

Det var i våras som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallade in till trepartssamtal för att skapa snabbspår för nyanlända in på arbetsmarknaden. Parterna har tillsammans med berörda myndigheter skapat branschgrupper som sedan har ansökt om statliga medel för att underlätta ingången i arbete. Hittills har ett trettiotal branscher ansökt om medel att komma igång.

Men den som väntar på uppehållstillstånd inkluderas inte. Och för IT-branschen finns ännu inget snabbspår, trots skriande brist på datavetare, programmerare och systemvetare.

Läs mer: Dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien vill bara få börja jobba 

Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att matcha den kompetens som finns bland de nyanlända till snabbspåren. I september presenterade myndigheten en sammanställning över vilka yrkeskompetenser som fanns bland de inskrivna i etableringsuppdraget. Då fanns 312 personer med eftergymnasial utbildning inom datavetenskap/systemvetenskap, vilket kan jämföras med cirka 200 byggingenjörer och omkring 700 apotekare.

- Det var då, antalet har säkert ökat ganska mycket sedan dess. Men vi kan inte veta säkert vilken kompetens som finns förrän de är inskrivna hos AF och det kan de inte bli förrän de fått uppehållstillstånd, säger Soledad Grafeuille.

Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens. Först ut bland snabbspåren var det för kockar och allt som allt är det ett trettiotal snabbspår på gång att rulla ut efter nyår. Men ännu inget inom IT-branschen.

- Vi håller på och ser över vilka fler grupper som borde kunna inkluderas i snabbspåren. Vad jag vet har vi inte tittat på snabbspår för IT-sektorn, men vi måste se brett. Jag tror inte att det här blir någon tillfällig satsning, det kommer att fortgå lång tid framöver. Och vi vill såklart vara med i alla grupper där vi kan bidra, säger Patrik Pedersen, avtalsspecialist på Unionen.

Läs mer: Speeddejting för nyanlända till bristyrken

I början av december arrangerade Arbetsförmedlingen och Migrationsverket en rekryteringsmässa för legitimationsyrken, dit även nyanlända som ännu väntar på uppehållsbeslut bjöds in. Där fick de nyanlända träffa arbetsgivare och få en bild av vilken kompletterande utbildning de kunde behöva. Det är ett exempel på vad Soledad Grafeuille anser att det behövs mer av.

- Vi kommer att behöva samarbeta mycket mer med både Migrationsverket och med lokala anläggningsboenden.

Ett annat exempel är det pilotprojekt Arbetsförmedlingen startat i samarbete med Migrationsverket och lokala anläggningsboenden, ett digitalt verktyg för självskattning.

Tanken är att de boende på kommunernas anläggningsboenden, som antingen väntar på uppehållstillstånd eller på kommunplacering, på egen hand och på sitt eget språk ska kunna beskriva sin utbildnings- och yrkesbakgrund, skapa ett digitalt cv och göra en kartläggning av arbetsmarknadens behov med hjälp av det molnbaserade verktyget. Än så länge har det testats på anläggningsboenden i Kronoberg, Östergötland, Södermanland, Gävleborg och Norrbotten.

Det finns även ett antal högskolor, till exempel KTH, Chalmers och Handelshögskolan, som på eget initiativ öppnat upp för nyanlända att börja studera utan att ännu leva upp till behörighetskrav som gymnasiesvenska och gymnasieengelska. Den typen av studier ger ingen examen, men väl kunskap och möjlighet att nätverka.

- Det ser vi väldigt positivt på. Vi hoppas att fler högskolor följer efter. Men också att vi ska kunna få större möjligheter att lägga ut uppdragsutbildningar på högskolorna. Där behöver inte heller ställas samma behörighetskrav på till exempel kunskaper i svenska, säger Soledad Grafeuille.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.