Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania stoppar produktion: ”Problem för branschen”

Scania stoppar produktionen i Sverige. Det här berör runt 9 000 anställda, varav något hundratal är Unionenmedlemmar.
Oscar Broström Publicerad
Fredrik Sandberg/TT och privat.
Halvledarbristen orsakar produktionsstopp på Scania. "Det finns ingen självklar lösning på kort sikt," säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande på Scania i Södertälje. Fredrik Sandberg/TT och privat.

Det blir produktionspaus i fabrikerna i Södertälje, Oskarshamn och Luleå i veckan. Anledningen är bristen på halvledare, en komponent som finns i elektroniska delar. Halvledarbristen har slagit hårt mot många industrier och branscher runtom i världen, bland annat fordonsindustrin.

– Det är ett stort problem för branschen och det finns ingen självklar lösning på kort sikt. Det är ingen bra situation. Vi försöker jobba utifrån de förutsättningar som finns, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande på Scania i Södertälje.

En vecka ledigt

Veckans stopp i de svenska Scaniafabrikerna berör framför allt verkstadsanställda. Enligt Mari Carlquist är det något hundratal Unionenmedlemmar, av 9 000 drabbade anställda, som nu blir lediga i en vecka.

Scania beskriver produktionsstoppet som en taktsänkning.

– Det har varit extremt utmanande under en lång period nu. Scania har lyckats hålla emot och i den mån vi har behövt sakta ner har vi kunnat öka upp och kompensera strax därefter. Men nu är läget så ansträngt att vi går in i en fas där vi tappar lite volym. Vi behöver sakta ner lite grann, tillfälligt, i vår lastbilsproduktion, säger Scanias presschef Karin Hallstan till Ekot.

”Osäkert när det kan vara löst”

Nästa vecka ska fabrikerna åter vara i produktion. Men när situationen, med bristen på halvledare, kan vara löst på lång sikt är det ingen som vet. Det finns inte en anledning till att det är brist på halvledare, utan det är ett flertal faktorer som spelat in: Dels har tillverkare av halvledare får sakta ner sin produktion på grund av coronapandemin och sjuka medarbetare, dels har det rått brist på material och nu talas det även om företag som hamstrar halvledare som en reaktion på den aktuella bristen.

– Det är lite osäkert när det här kan vara löst. Halvledarbristen har ju inte uppstått nu. Det är väldigt många olika saker som spelar in, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)