Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så blir jobbet 2030

I morgon är det GUD som styr. Globalisering, Urbanisering och Digitalisering håller på att förändra våra liv och arbeten i grunden. Här är experternas [SJU] hetaste prognoser.
Publicerad
Illustration: Siri Carlén
Illustration: Siri Carlén

[ETT] VÄRLDEN I DITT VARDAGSRUM

Redan nu lever vi i en förändringstakt som aldrig tidigare skådats. På mindre än 30 år har vi stiftat bekantskap med internet, smarta telefoner, näthandel och digitala möten. Bland annat.

Globaliseringen kommer att innebära maktförskjutningar, tror expertisen. Enligt en prognos kommer 60 procent av jordens befolkning att bo i Asien. Men tack vare den digitala utvecklingen utgör geografisk placering inget hinder. Företagen kommer att rekrytera över hela världen.

För tio år sedan fanns 500 miljoner uppkopplade internetenheter. År 2025 tros siffran överskrida 50 miljarder och stora delar av vårt samhälle kommer att vara helt digitaliserade.

I takt med att vi blir mer globala och digitala blir vi också mer urbana. Vårt arbete koncentreras allt mer till stadsmiljöer och FN förutspår att tre fjärdedelar av världens befolkning år 2050 kommer att bo i städer. Det är också de stora globala städerna som förväntas attrahera talanger och kreativitet, främja kompetensutveckling och möjliggöra social och ekonomisk rörlighet.

Samtidigt kommer sannolikt många människor att haka på en motsatt trend: att bo på landet och jobba i stan. Eller att bo på landet och även jobba hemifrån.

 

[TVÅ] Hej då hierarkier

De anställdas frihet ökar. Så länge vi levererar resultat finns det inga skäl för arbetsgivaren att diktera var, när och hur vi ska jobba. Ledarskap går från kontroll till förtroende. Vi jobbar mer i avgränsade projekt där det krävs snabba beslut. Chefer måste ha förmågan att motivera, skapa engagemang och få människor att samarbeta. För det krävs platta organisationer. Arbetslivet kommer att handla mer om medarbetarskap, färre chefer och raserade hierarkier.
 

[TRE] ROBOTAR KAN GÖRA ARBETSLIVET MÄNSKLIGARE

Forskningen pekar på att runt 50 procent av allt arbete vi gör kan ersättas av robotar inom ett par decennier. Hälften av alla jobb kommer alltså att försvinna när en ny generation robotar och artificiell intelligens, AI, utmanar oss.

Kan det vara så att vi avvecklat oss själva? Eller att robotarna börjar attackera oss? Scenariot kan lika gärna bli det motsatta, att den digitala revolutionen öppnar nya och oändliga möjligheter för mänskligheten. Teknikutvecklingen kan öka vår frihet och ta bort tvånget att sitta på kontor mellan nio och fem i allt dyrare och mer överbefolkade metropoler.

Teknikoptimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten. Arbetslivet kan till och med bli mer humant om robotar tar över tunga, farliga och monotona jobb. Det gör att vi får mer tid att vara kreativa och fnula på komplexa uppgifter som i bästa fall leder till nya landvinningar för mänskligheten.

Svårkodifierade förmågor som fantasi, kreativitet och medkänsla kan därför komma att bli åtråvärda bristvaror i framtidens arbetsliv. Att odla genuint mänskliga drag kan därför löna sig.

 

Läs mer: 5 frågor om framtiden till Unionens ordförande

 

[FYRA] FLER EGENANSTÄLLDA

I den växande plattformsekonomin ersätts fasta anställningar allt mer av tillfälliga. Det gör att färre omfattas av kollektivavtal, a-kassa, semesterlön, sjuklön, tjänstepension och olika försäkringar.

Antalet egenanställda (alltså anställda av ett egenanställningsföretag) har fyrdubblats de senaste åren. Enligt en rapport är i dag 20–30 procent av arbetskraften i USA och EU tillfälligt anställda, frilansare och konsulter. I USA beräknas andelen öka till 40 procent år 2020. Det här kan leda till ett samhälle som på sikt består av 30 procent anställda, 50 procent egenföretagare/uthyrda och 20 procent som står utanför arbetsmarknaden.

Att så många riskerar att stå utanför trygghetssystemen ställer stora krav på samhället. Polariseringen och skillnaderna lär öka mellan dem som vinner och dem som förlorar på strukturomvandlingen. Exempelvis fackförbunden måste tänka i nya banor för att ett tryggt arbetsliv ska gälla även för nya anställningsformer.

Optimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten

[FEM] SAKERNAS INTERNET

Internet var bara början. Nästa revolution blir det som kallas ”internet of things” (IoT), sakernas internet. Begreppet är lite missvisande eftersom det för tankarna till uppkopplade prylar. I själva verket handlar det om mer än så. Det viktiga är inte att saker kopplas upp mot nätet – det viktiga är att de kommunicerar med varandra. Till exempel en tröja som mäter stress, en hjälm som larmar om risker på en byggarbetsplats eller ett chip i din lins som säger till när du är trött.

Eller som på universitetssjukhuset i Lund, där instrument och utrustning är sökbara för att personalen ska slippa springa och leta efter dem. På kuppen kan man då få statistik på hur ofta personalen använder dem.

På arbetsplatsen kan skrivbordet, belysningen och stolen redan vara inställda efter dina behov när du kommer. Och hissarna vet vilken våning du brukar åka till, du behöver inte trycka på knapparna. Självkörande bilar är också ett exempel på sakernas internet. Liksom kaffemaskinen med ansiktsigenkänning, som vet hur du brukar vilja ha ditt kaffe.

Med fullt utvecklat IoT slipper vi tänka på det praktiska och kan i stället ägna oss åt värdeskapande och meningsfulla saker, såväl på arbetet som på fritiden.
 

[SEX] Värderingar & generationskrock

Ordning och reda. Och stabilitet. Det är vad ungdomsgenerationen söker, enligt framtidsspanarna. Samtidigt utvecklas samhället i rasande takt mot rörlighet och oförutsägbara uppluckringar av gamla strukturer. Det kan bädda för en rejäl generationskrock.

Hälften av arbetsstyrkan kommer 2020 att utgöras av millennials födda mellan 1980 och 2000. De har vuxit upp med globalisering, digitalisering, klimatförändringar och en osäker värld. Många av dem har också sett baksidan av det gränslösa arbetslivet och dagens unga vill inte längre flytta utomlands, bli kändisar eller göra dunderkarriär. De vill må bra och leva jordnära med familj och fast jobb, enligt en undersökning.

Mindre psykisk stress är parametern som ökar snabbast på önskelistan bland svenska 16–29- åringar. Karriär, hög lön och chefsjobb är inte längre definitionen av framgång, utan meningsfullhet, visar en annan studie. Trivsel på och utanför arbetsplatsen är målet.

Kommande generationer lägger mindre fokus på formell högre utbildning. Allt det här gör att det kan bli en krock mellan olika generationers värderingar. Eller kanske håller attityderna hos oss alla – oavsett ålder – på att förändras?
 

[SJU] Lekfulla & rebelliska

Automatiseringen gör att vi får två huvuduppgifter: att sköta våra jobb och att komma med förslag på förbättringar. Vi går från att vara medarbetare till att bli medskapare. Ja, till och med längre än så. Alla måste bli kreativa rebeller, som Peter Siljerud skriver i sin bok Bryt normerna.

När rutinmässigt arbete ersätts av robotar blir det viktigare att gå utanför rutinerna och skapa nya värden. Och det kräver nog att vi kan säga nej till chefen och sätta oss på tvären ibland. Du är anställd för att vara obekväm och för att det du säger och gör ska skapa förändring. Din uppgift som anställd är att vara verksamhetsutvecklare, menar Siljerud.

Och redan nu har leken fått högre status och uppgraderats i arbetslivet. Företag som Google har exempelvis sedan länge uppmuntrat sina anställda att leka fram kreativiteten och har därför Saccosäckar, rutschbanor och gokart-bilar på kontoren. Att leka är ett sätt att locka fram nytänkande och kreativitet.

 

Gertrud Dahlberg

FÄRDIGHETER SOM BLIR EFTERFRÅGADE

De personliga egenskaper som kommer att vara särskilt värdefulla i framtiden är:

  • Nytänkande
  • Konstnärlighet
  • Social kompetens
  • Förhandlingsförmåga
  • Övertalningsförmåga
  • Medkänsla

Futurion

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Arbetsmarknad

Lista: Här är de attraktivaste företagen i Sverige

Årets bästa arbetsgivare är korade när det gäller attraktiva arbetsvillkor och jämställdhet. Nyckeltalsinstitutet har räknat ut toppnamnen inom en rad olika branscher, som energi och tech.
Elisabeth Brising Publicerad 8 maj 2025, kl 06:01
Händer som håller en bild på en glad gubbe och händer som möts
Uniper är en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige enligt en undersökning från Nyckeltalsinstitutet. Foto: Colourbox/Colourbox

Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda. 

Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.

Tina Ekström.
Tina Ekström, vd. Foto: Nyckeltalsinstitutet

Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar. 

Attraktivast i sin bransch

Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:

El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige

El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB

Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB

Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus

Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise

Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB

Om rankingen

Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro. 

Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet. 

Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.

Läs rapporten här. 

Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.

Arbetsmarknad

Hitachi letar kompetens hos Northvolt

Den enes död, den andres bröd. När tusentals får lämna Northvolt får Hitachi Energy en chans att lösa kompetensbristen. Anton Ekeström är en av drygt 50 som lämnat Skellefteå för Västerås.
David Österberg Publicerad 7 maj 2025, kl 06:01
Hitachis fabrik i Ludvika och Anton Ekeström
Northvolt gick i konkurs och nu letar hundratals ingenjörer efter nya jobb. Hitachi i Ludvika och Västerås anställer runt 130 personer i månaden. En av dem som fått nytt jobb är Anton Ekeström. Foto: Jonas Bilberg

Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.

Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.

– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.

Stor brist på ingenjörer

Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.

HR-direktör Martin Sangve
Martin Sangve.

– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.

En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.

– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.

Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.

  Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.

Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten? 

– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.

Van vid att jobba med många kulturer

I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.

– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy. 

Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.

– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.

Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?

– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.

Konkursförvaltaren letar köpare

  • I början av mars gick Northvolt i konkurs. Konkursen berörde omkring 4 500 anställda i Skellefteå, Västerås och Stockholm.
  • Mikael Kubu utsågs till konkursförvaltare. Han försöker nu sälja hela eller delar av Northvolt. 
  • Batteritillverkningen är fortfarande igång och runt 900 personer arbetar i Skellefteå. Största kunden är Scania. 
  • Lönerna betalas av skattebetalarna via lönegarantin. I mars betalade Skatteverket ut 217 miljoner kronor till drygt 4 400 anställda, enligt SVT Nyheter.