Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så blir jobbet 2030

I morgon är det GUD som styr. Globalisering, Urbanisering och Digitalisering håller på att förändra våra liv och arbeten i grunden. Här är experternas [SJU] hetaste prognoser.
Publicerad
Illustration: Siri Carlén
Illustration: Siri Carlén

[ETT] VÄRLDEN I DITT VARDAGSRUM

Redan nu lever vi i en förändringstakt som aldrig tidigare skådats. På mindre än 30 år har vi stiftat bekantskap med internet, smarta telefoner, näthandel och digitala möten. Bland annat.

Globaliseringen kommer att innebära maktförskjutningar, tror expertisen. Enligt en prognos kommer 60 procent av jordens befolkning att bo i Asien. Men tack vare den digitala utvecklingen utgör geografisk placering inget hinder. Företagen kommer att rekrytera över hela världen.

För tio år sedan fanns 500 miljoner uppkopplade internetenheter. År 2025 tros siffran överskrida 50 miljarder och stora delar av vårt samhälle kommer att vara helt digitaliserade.

I takt med att vi blir mer globala och digitala blir vi också mer urbana. Vårt arbete koncentreras allt mer till stadsmiljöer och FN förutspår att tre fjärdedelar av världens befolkning år 2050 kommer att bo i städer. Det är också de stora globala städerna som förväntas attrahera talanger och kreativitet, främja kompetensutveckling och möjliggöra social och ekonomisk rörlighet.

Samtidigt kommer sannolikt många människor att haka på en motsatt trend: att bo på landet och jobba i stan. Eller att bo på landet och även jobba hemifrån.

 

[TVÅ] Hej då hierarkier

De anställdas frihet ökar. Så länge vi levererar resultat finns det inga skäl för arbetsgivaren att diktera var, när och hur vi ska jobba. Ledarskap går från kontroll till förtroende. Vi jobbar mer i avgränsade projekt där det krävs snabba beslut. Chefer måste ha förmågan att motivera, skapa engagemang och få människor att samarbeta. För det krävs platta organisationer. Arbetslivet kommer att handla mer om medarbetarskap, färre chefer och raserade hierarkier.
 

[TRE] ROBOTAR KAN GÖRA ARBETSLIVET MÄNSKLIGARE

Forskningen pekar på att runt 50 procent av allt arbete vi gör kan ersättas av robotar inom ett par decennier. Hälften av alla jobb kommer alltså att försvinna när en ny generation robotar och artificiell intelligens, AI, utmanar oss.

Kan det vara så att vi avvecklat oss själva? Eller att robotarna börjar attackera oss? Scenariot kan lika gärna bli det motsatta, att den digitala revolutionen öppnar nya och oändliga möjligheter för mänskligheten. Teknikutvecklingen kan öka vår frihet och ta bort tvånget att sitta på kontor mellan nio och fem i allt dyrare och mer överbefolkade metropoler.

Teknikoptimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten. Arbetslivet kan till och med bli mer humant om robotar tar över tunga, farliga och monotona jobb. Det gör att vi får mer tid att vara kreativa och fnula på komplexa uppgifter som i bästa fall leder till nya landvinningar för mänskligheten.

Svårkodifierade förmågor som fantasi, kreativitet och medkänsla kan därför komma att bli åtråvärda bristvaror i framtidens arbetsliv. Att odla genuint mänskliga drag kan därför löna sig.

 

Läs mer: 5 frågor om framtiden till Unionens ordförande

 

[FYRA] FLER EGENANSTÄLLDA

I den växande plattformsekonomin ersätts fasta anställningar allt mer av tillfälliga. Det gör att färre omfattas av kollektivavtal, a-kassa, semesterlön, sjuklön, tjänstepension och olika försäkringar.

Antalet egenanställda (alltså anställda av ett egenanställningsföretag) har fyrdubblats de senaste åren. Enligt en rapport är i dag 20–30 procent av arbetskraften i USA och EU tillfälligt anställda, frilansare och konsulter. I USA beräknas andelen öka till 40 procent år 2020. Det här kan leda till ett samhälle som på sikt består av 30 procent anställda, 50 procent egenföretagare/uthyrda och 20 procent som står utanför arbetsmarknaden.

Att så många riskerar att stå utanför trygghetssystemen ställer stora krav på samhället. Polariseringen och skillnaderna lär öka mellan dem som vinner och dem som förlorar på strukturomvandlingen. Exempelvis fackförbunden måste tänka i nya banor för att ett tryggt arbetsliv ska gälla även för nya anställningsformer.

Optimisterna är övertygade om att det kommer många nya, otippade jobb i robotarnas kölvatten

[FEM] SAKERNAS INTERNET

Internet var bara början. Nästa revolution blir det som kallas ”internet of things” (IoT), sakernas internet. Begreppet är lite missvisande eftersom det för tankarna till uppkopplade prylar. I själva verket handlar det om mer än så. Det viktiga är inte att saker kopplas upp mot nätet – det viktiga är att de kommunicerar med varandra. Till exempel en tröja som mäter stress, en hjälm som larmar om risker på en byggarbetsplats eller ett chip i din lins som säger till när du är trött.

Eller som på universitetssjukhuset i Lund, där instrument och utrustning är sökbara för att personalen ska slippa springa och leta efter dem. På kuppen kan man då få statistik på hur ofta personalen använder dem.

På arbetsplatsen kan skrivbordet, belysningen och stolen redan vara inställda efter dina behov när du kommer. Och hissarna vet vilken våning du brukar åka till, du behöver inte trycka på knapparna. Självkörande bilar är också ett exempel på sakernas internet. Liksom kaffemaskinen med ansiktsigenkänning, som vet hur du brukar vilja ha ditt kaffe.

Med fullt utvecklat IoT slipper vi tänka på det praktiska och kan i stället ägna oss åt värdeskapande och meningsfulla saker, såväl på arbetet som på fritiden.
 

[SEX] Värderingar & generationskrock

Ordning och reda. Och stabilitet. Det är vad ungdomsgenerationen söker, enligt framtidsspanarna. Samtidigt utvecklas samhället i rasande takt mot rörlighet och oförutsägbara uppluckringar av gamla strukturer. Det kan bädda för en rejäl generationskrock.

Hälften av arbetsstyrkan kommer 2020 att utgöras av millennials födda mellan 1980 och 2000. De har vuxit upp med globalisering, digitalisering, klimatförändringar och en osäker värld. Många av dem har också sett baksidan av det gränslösa arbetslivet och dagens unga vill inte längre flytta utomlands, bli kändisar eller göra dunderkarriär. De vill må bra och leva jordnära med familj och fast jobb, enligt en undersökning.

Mindre psykisk stress är parametern som ökar snabbast på önskelistan bland svenska 16–29- åringar. Karriär, hög lön och chefsjobb är inte längre definitionen av framgång, utan meningsfullhet, visar en annan studie. Trivsel på och utanför arbetsplatsen är målet.

Kommande generationer lägger mindre fokus på formell högre utbildning. Allt det här gör att det kan bli en krock mellan olika generationers värderingar. Eller kanske håller attityderna hos oss alla – oavsett ålder – på att förändras?
 

[SJU] Lekfulla & rebelliska

Automatiseringen gör att vi får två huvuduppgifter: att sköta våra jobb och att komma med förslag på förbättringar. Vi går från att vara medarbetare till att bli medskapare. Ja, till och med längre än så. Alla måste bli kreativa rebeller, som Peter Siljerud skriver i sin bok Bryt normerna.

När rutinmässigt arbete ersätts av robotar blir det viktigare att gå utanför rutinerna och skapa nya värden. Och det kräver nog att vi kan säga nej till chefen och sätta oss på tvären ibland. Du är anställd för att vara obekväm och för att det du säger och gör ska skapa förändring. Din uppgift som anställd är att vara verksamhetsutvecklare, menar Siljerud.

Och redan nu har leken fått högre status och uppgraderats i arbetslivet. Företag som Google har exempelvis sedan länge uppmuntrat sina anställda att leka fram kreativiteten och har därför Saccosäckar, rutschbanor och gokart-bilar på kontoren. Att leka är ett sätt att locka fram nytänkande och kreativitet.

 

Gertrud Dahlberg

FÄRDIGHETER SOM BLIR EFTERFRÅGADE

De personliga egenskaper som kommer att vara särskilt värdefulla i framtiden är:

  • Nytänkande
  • Konstnärlighet
  • Social kompetens
  • Förhandlingsförmåga
  • Övertalningsförmåga
  • Medkänsla

Futurion

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet. 

Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna borde skrika efter mig”

Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat. Hon tror att ålderismen på arbetsmarknaden är främsta orsaken till svårigheten att få arbete.

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 06:00
Ålderism på arbetsmarknaden. Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat.
Victoria Leclér, erfaren kommunikatör och projektledare, kämpade med jobbsökandet efter att ha blivit uppsagd vid 57 års ålder. Foto: Åke Ericson.

Victoria Leclér har jobbat på olika kommunikationsbyråer och webbyråer i många år och har kompetens inom kommunikation såväl som digital projektledning och it-förvaltning. När hon var 57 år såldes det företag hon då jobbade på och arbetsgivaren började säga upp folk. 

Jag var en av de första som fick gå och Unionen hjälpte mig att få extra uppsägningstid. Jag blev arbetslös i oktober 2023 och jag klarade mig ganska bra ekonomiskt till en början, tack vara inkomstförsäkringen. 

Men att söka jobb var en katastrof. 

Victoria Leclér var nitisk i sitt jobbsökande. Hon översteg kravet från arbetsförmedlingen på att söka 6 jobb i månaden med råge och skickade minst 20 jobbansökningar.  I den mån det fanns jobb att söka vill säga. 

– Det var som om luften började pysa ut i min bransch. Även kollegor i 30-årsåldern började få svårt att hitta jobb.  Heta techbolag gjorde sig av med folk en masse, så konkurrensen om de lediga jobben var stenhård.

600 sökande till ett jobb

En arbetsplats hon sökte jobb hos meddelade att hon var en av 600 sökande. Men det var sällan hon fick veta något alls om de jobb hon sökte. 

Oftast fick jag inte någon som helst respons på mina ansökningar. Ibland fick jag automatiska svar. Jag skrev faktiskt och tackade de fåtal arbetsgivare som bemödade sig att svara. 

Hopplöshetskänslan tog över - hon tog tystnaden och ointresset från arbetsgivarna personligt. Tänkte att det var henne det var fel på, hennes ansökningar och framför allt hennes ålder. 

Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. 

Kände sig pressad 

Ett tag ville jag bara krypa ihop i fosterställning och försvinna. Det var jäkligt svart under förra våren och jag kände mig pressad från alla håll och kanter, säger hon.  

Det som räddade henne från att tappa modet helt var en coach från  Kammarkollegiet (som ger omställningsstöd till den som blir uppsagd från en arbetsplats utan kollektivavtal), som hjälpte henne att vidga vyerna och tänka bredare, att söka sig till nya områden och branscher där hon inte jobbat tidigare. Och, skulle de visa sig, till branscher där hennes ålder inte låg henne lika mycket i fatet. 

– I början när jag sökte jobb skrev jag ut min ålder i ansökan, men på slutet upphörde jag med det. Jag vet inte om det påverkade mina chanser eller inte. I alla fall fick jag napp, ett föräldravikariat visserligen, men ett jätteroligt jobb som inte har något som helst med IT att göra. 

Hennes nuvarande, temporära arbetsgivare var på det klara med att man ville ha en senior projektledare. De arbetsgivare som enbart stirrar sig blinda på ungdom går miste om mycket, anser Victoria Leclér. 

Många fördelar med äldre

Förutom erfarenhet så representerar äldre både ett vidare perspektiv och en långsiktighet. Som äldre är man mer effektiv och lugnare, coolare eftersom man har varit med om mycket och känner igen sig i olika situationer. Jag tycker själv att jag med åren har blivit bättre på att förstå andra människor och deras perspektiv - som ung var jag mer otålig. 

När jag var yngre tänkte jag också hela tiden på vad folk tyckte om mig – det är ett jäkla ok att bära omkring på och det stjäl mycket energi. 

Som äldre blir man förvisso också mer frispråkig och medveten om vad man själv vill, vilket inte alltid är så uppskattat av arbetsgivarna, menar Victoria Leclér. Möjligtvis finns det hos både arbetsgivare och i samhället i stort, dessutom en romantisk bild om ungdom som spirande. Åldrande representerar något vissnande och man rationaliserar därför bort äldre och tanken att äldre kan bidra med något, misstänker hon. 

Själv har jag alltid gillat och haft höga tankar om äldre och deras kompetens. Men uppenbarligen delar inte arbetsgivarna den synen. Annars skulle de ha skrikit efter mig och gjort allt för att få anställa mig, säger Victoria Leclér. 

Victoria Leclér.
– Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. Foto: Åke Ericson.
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”