Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
På Platsbanken, Arbetsförmedlingens webbplats för lediga jobb, annonserar bara serösa arbetsgivare efter arbetskraft. Det är i alla fall vad många av oss tror. Men verkligheten ser annorlunda ut, det menar Gunilla Krieg, ombudsman på Unionen. Platsbanken är verkligen ingen garanti för schyssta jobb.
- Vilket företag som helst kan annonsera gratis på Platsbanken. Många gör det om och om igen då rekryteringskostnaderna blir minimala. Arbetsförmedlingen tar bara bort annonser som strider direkt mot lagen, säger Gunilla Krieg.
Hon kategoriserar jobbannonserna i ett a, b och c-lag. Finjobben hittar vi i morgontidningarna och annan press, dessa annonser kostar arbetsgivaren tusenlappar. Bemanningsbranschen hör hemma i b-laget, ofta med sämre villkor men som brukar erbjuda en viss trygghet i form av riktiga löner och kollektivavtal. Platsbanken platsar i det mindre hedersvärda c-laget, för där kan vem som helst annonsera gratis.
Du menar att vi inte kan hitta riktiga jobb på Platsbanken?
- Jo, där finns bra jobb att söka i flera branscher. Men där finns också svartjobben, oseriösa arbetsgivare som inte betalar överenskommen lön och så alla dessa jobb med hög personalomsättning och låg lön, säger Gunilla Krieg.
Gunilla Krieg går igenom ett 10-tal slumpvist utvalda jobbannonser där företag söker säljare. Just säljyrken av olika slag dominerar på Platsbanken. Samtliga erbjuder provisionsbaserad lön, 8 av 10 saknar kollektivavtal, i vissa fall ska du själv betala för den interna utbildningen och du ska också ha tillgång till egen bil.
- Jag skulle inte rekommendera någon att söka dessa jobb. Flera av de här företagen vältrar helt över ansvaret på de anställda. Inget av det här är riktiga jobb som gör att du kan försörja dig och ha råd med bostad. Flera av jobben duger inte ens som extrajobb på kvällar och helger för provisionen räcker inte ens till bensinkostnaden. Det handlar om att företag utnyttjar arbetslösa som gratis marknadsförare av deras produkter.
Hur ska jag veta att det är ett schysst jobb jag söker?
- Framför allt, googla företaget precis som företaget googlar arbetsökande. Jag skulle önska att det fanns varningstexter på jobbannonserna precis som det finns på cigaretter. När många har blivit blåsta på lönen, när företaget hamnat på Svensk handels varningslista, vore det väl bra med en varningstext. Men det är just det jag vill få fram här, att en sådan varningstext inte finns på Platsbanken. Vilken arbetsgivare som helst kan annonsera där.
Kollega lät Gunilla Krieg titta på tre typiska annonser för säljjobb, och visa på vad man bör kolla upp innan man tackar ja.
Kolla om företaget finns med på Svensk handels varningslista. En annan bra sajt som ger information om företag är Allabolag.se
Om du blir kallad till anställningsintervju, skriv aldrig på ett anställningsavtal på en gång. Be om att få ta med dig avtalet hem för att läsa igenom i lugn och ro.
Ring eller e-posta Unionen Direkt om du har frågor. De kan också kolla upp om företaget har kollektivavtal.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda.
Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.
– Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar.
Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:
El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige
El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB
Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB
Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus
Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise
Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB
Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro.
Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet.
Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.
Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.
Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.
Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.
– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.
Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.
– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.
En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.
– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.
Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.
– Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.
Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten?
– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.
I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.
– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy.
Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.
– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.
Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?
– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.
