Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löfven: ”Vi stärker den svenska modellen”

Regeringen utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter och stärker den svenska modellen genom sin politik, det menar statsminister Stefan Löfven som besökte Unionens kongress under tisdagen.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Löfven på Unionens kongress.
Statsministern och den före detta fackförbundsordföranden Stefan Löfven, talade under onsdagen till Unionens kongress i Göteborg. Foto: Patrik Nygren

Stefan Löfven uttryckte i sitt tal till kongressen stor oro över att sjuktalen ökat dramatiskt sedan 2010. Efter talet tackades han av Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg som riktade ett särskilt tack till regeringen för den arbetsmiljöföreskrift som Arbetsmiljöverket föreslagit och som börjar gälla nästa vår.

Föga förvånande tog den tidigare Metallbasen Löfven även upp integrationen på arbetsmarknaden och nämnde Unionens och parternas medverkan i snabbspåren, Sverige tillsammans och det nya initiativet 100-klubben.

- Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Sverige har 375 000 arbetslösa samtidigt som 80 000 tjänster inte blir tillsatta. Det är skandal, sade Stefan Löfven och efterlyste möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för att komma tillrätta med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

Vidare nämnde han målet om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020, men poängterade samtidigt att Sverige aldrig ska konkurrera med hjälp av låga löner och att vara billigast.

Med tanke på det politiska läget, vad ser du för arbetsmarknadspolitiska utmaningar? Är du orolig över att något budgetförslag som rör arbetsmarknadspolitiken kommer att ändras?

- När det gäller budgeten utgår jag från att de fyra borgerliga partierna tar sitt ansvar och inser att vi är i ett besvärligt läge för landet. Det är en säkerhetspolitiskt osäker situation, vi har den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och gör den största humanitära insatsen på länge i Sveriges historia. Vi har hög arbetslöshet och fallande skolresultat. Att det i läget spela på en osäkerhet kring Sveriges budget är direkt oansvarigt.

- När det gäller arbetsmarknadspolitiken i allmänhet är sysselsättningen självfallet en utmaning. Det är därför jag har satt upp det tuffa målet om att få ner arbetslösheten. Jobb är A och O för vuxna människor i vårt samhälle och utifrån hur global ekonomi fungerar. Den globala ekonomin är i grunden positiv för oss och ger oss enorma möjligheter men vi måste investera och vara starka.

Kan det politiska läget bidra till en skakig arbetsmarknad?

- En stabil politisk situation underlättar självfallet för arbetsmarknadens parter att hantera sina relationer och den dialog som vi vill ha med dem, både vad gäller utbildning och kompetensutveckling men också, som jag nämnde i talet, att få ner sjukskrivningarna via rehabilitering och förebyggande arbete. Det är där vi utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter. Det är att stärka den svenska modellen.

Vad kan parterna bidra med för integrationen på arbetsmarknaden?

- Jag tror att det mest grundläggande för människor är att hitta en annan mänsklig kontakt, att nå från människa till människa. Och det finns hur många möjligheter som helst för oss alla, också inom ramen för partssamarbetet, att fundera på hur vi kan bidra i det. I företag och myndigheter och i det offentliga så gäller det konkret fler praktikplatser och möjligheter till utbildning. Parterna kan absolut bidra till att vuxna människor kan etablera sig på arbetsmarknaden och jag vill understryka att parterna gör ett bra arbete.

Den fackliga tiden var ovärderlig för mig

Har du hjälp av ditt före detta ordförandeskap i IF Metall i rollen som statsminister?

- Ja, det har jag. Inte bara av ordförandeskapet, även om det ligger närmast till hands. Med förtroendeuppdrag utvecklar sig också ledarskapet. Det kan säkert se olika ut och det finns ingen perfekt modell för det men under min tid i den fackliga organisationen utvecklade jag mitt ledarskap till ett som jag tror på. Sedan har jag självklart hjälp av kunskapen om arbetsmarknaden och näringslivet.

- Jag är stolt över mina kunskaper och erfarenheter som jag kom in med men som statsminister företräder man hela samhället och måste man ta in även andra aspekter. Men det ingår enligt mig i ledarskapet att vara öppen och vidsynt för andras intryck och åsikter.

Tror du att den erfarenheten påverkar den arbetsmarknadspolitik som du vill föra? I så fall hur?

- Ja, det tror jag. Parterna tillbringar 90 procent av sin tid på att samarbete med att utveckla och stärka företagen och nya produkter och bli effektivare. Eftersom vi hade treåriga avtal lade vi max tio procent av tiden på att förhandla. Det är klart att insikten om hur mycket man kan åstadkomma i den typen av samverkan har påverkat mig. Och det är därför jag betonar samarbetet med parterna.

I morgon ska Unionens kongress välja ny ordförande och styrelse, vad har du för tips till den nya ordföranden?

- Man ska vara försiktig med sådana tips… Jag tror på att vara sig själv, men vi har säkert lite olika ledarfilosofier och det är bara att stå upp för sin. Jag vill mest önska lycka till. När de blir valda till sitt förtroendeuppdrag så kommer de känna en stolthet. Det är ett oerhört förtroende. Det är ett ansträngande uppdrag men det är oerhört stimulerande och ger så mycket, så det är nästan en skattepliktig förmån.

Saknar du det?
- Nu har jag ju annat, men den fackliga tiden var ovärderlig för mig. Jag har så mycket att tacka för den.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.