Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

100-klubben hjälper nyanlända få jobb

De företag som under tre år kan ge minst hundra nyanlända personer jobb ska få direktlinje in till Arbetsförmedlingen. Flera stora företag har visat intresse av att gå med i den så kallade 100-klubben.
Johanna Rovira Publicerad
Scanpix
De företag som kan tänka sig ta emot minst 100 nyanlända inom en treårsperiod blir extra omhuldade av Arbetsförmedlingen. Scanpix

Regeringen presenterade under måndagen en ny jobbåtgärd i syfte att hjälpa fler nyanlända in på arbetsmarknaden. De företag som kan tänka sig ta emot minst 100 nyanlända inom en treårsperiod blir extra omhuldade av Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna ska bland annat kunna ringa ett visst telefonnummer och inom tre dagar bli kontaktade av någon på förmedlingen. De ska också kunna få skräddarsydda insatspaket utifrån sina specifika behov.

- Flera företag som vi varit i kontakt med vittnar om att de har jättebehov av arbetskraft och att hitta rätt typ av arbetskraft, men arbetsgivare har haft svårt att veta vart de ska vända sig och vilka resurser det finns att tillgå. Nu får de en telefonlinje och stöd från nationellt håll, säger Natali Sial, pressekreterare på arbetsmarknadsdepartementet.

Hittills har Sweco, Riksbyggen, Ragn-Sells, Axfood och Hemköp deklarerat att de gått med i klubben och erbjudit arbete åt minst 100 nyanlända. Men fler företag har under tisdagen hört av sig och anmält sitt intresse.

- Vår kundtjänst har tagit emot ett femtontal samtal under dagen, men det har också varit en febril aktivitet ute på våra lokala kontor runt om i landet. Både stora och små företag har hört av sig och alla är lika välkomna. säger Goran Sehovac, strateg på Arbetsförmedlingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.