I sex år har Sif Bjarnason arbetat på Hörselskadades Riksförbunds distrikt i Örebro. Här finns alla anpassningar hon som gravt hörselnedsatt behöver, inga miljöer som bullrar och hörslingor.

Jobbet har fungerat utmärkt. Ändå sades hon upp vid årsskiftet. 

Föreningen kunde bara erbjuda henne en tjänst på 50 procent, från att hon jobbat 75. En deltid som var ofrivillig från början, men som hon kunde leva på. 

Att gå ner till 50 procent skulle innebära en lön på 14 000 kronor före skatt, och väldigt svårt att hitta en ny arbetsplats med liknande anpassningar på resten av tiden.

–  Jag har ingen konflikt med arbetsgivaren. Men ska jag vara glad för 50 procent där jag får svårt att klara livet? Eller sätta ner foten och göra klart för samhället att 50 procent inte går. Det slutade med att jag sades upp.

"Vad vill samhället?"

Hennes anställning var beroende av lönebidrag, det vill säga att staten står för en stor del av lönekostnaden upp till 20 000 kronor för heltid. Ett stöd som finns för att arbetsgivare ska anställa funktionsnedsatta människor med nedsatt arbetsförmåga, som en kompensation för de anpassningar som måste göras. 

–  Ofta handlar det ju om ideella föreningar med noll intäkter. Men trots en arbetsgivare som erbjuder alla anpassningar, och trots att den har lönebidrag har man ändå inte har råd. Då är det något som inte stämmer med lönebidraget. Vad vill samhället här?

Taket som arbetsgivaren kan få ligger på 20 000 kronor. Den nivån har legat helt still sedan 2020. 

Som en referens låg medianlönen 2024 på 37 100 kronor, enligt Medlingsinstitutet. 

Fremia: "Inga nya anställs"

Lönebidrag är den näst vanligaste insatsen från Arbetsförmedlingen. Och en av de dyrare för staten. Att nivån inte höjts på år har påverkat organisationer som den Sif Bjarnson jobbade på enormt, anser Fremia som organiserar idéburna arbetsgivare.

Enligt Patrik Schröder, samhällspolitiskt ansvarig på Fremia, slår det olika beroende på verksamhet. För arbetsintegrerade sociala företag, där många har lönebidrag, har flera fått lägga ner. 

På större arbetsplatser, med få på lönebidrag, har man kanske kunnat behålla dem.

–  Men jag hör ingen som anställer nya. Problemet är att det inte finns några uppräkningar sedan 2020. Samtidigt som vi haft stora kostnadsökningar och knappt har ett kollektivavtal med lön under 20 000 kronor. Det gör att det blir svårare och svårare för arbetsgivare att använda bidraget.

Arbetsförmedlingen: "Stödet har urholkats"

Det syns även i Arbetsförmedlingens statistik. I början av 2020 fanns drygt 70 000 deltagare i lönebidrag. I november förra året cirka 60 000.

I myndighetens budgetunderlag för de kommande åren uttrycks en oro. Att bidraget inte följer löneutveckling och arbetskostnader som ökat med 17 procent sedan 2020 får Arbetsförmedlingen att dra slutsatsen att stödet ”i praktiken urholkats”. 

Myndigheten landar i slutsatsen:

”För den här gruppen anställda finns få alternativ, och arbetslöshet riskerar att bli långvarig och minskar möjligheten till egen försörjning.”

Redan i dag är fler än var femte funktionsnedsatt med nedsatt arbetsförmåga arbetslös, enligt SCB.

"Höj och indexera lönebidraget"

Sif Bjarnson i Örebro hoppas nu på att få en så kallad SIUS på Arbetsförmedlingen. Det är en särskild handläggare och stöd för människor med funktionsnedsättning. Hon är tydlig med vad hon vill av politiken.

–  Vi behöver höja bidragstaket och indexera bidraget så att det följer löneutvecklingen. Att anpassa arbetet är den enkla biten, men att få tag på arbetsgivare som vågar anställa hänger på vad det kostar i rena kronor. Det måste man ta ställning till.

Lönebidrag borta som politiskt mål

Idén är hon inte ensam om. Såväl Fremia som Arbetsförmedlingen vill också se höjning och indexering av lönebidraget.

Patrik Schröder på Fremia hade stort hopp om att något skulle ha hänt till förra årets höstbudget.

–  Vad jag hört anser regeringen att det är ett viktigt och fungerande bidrag. Men det nådd inte hela vägen i budgetförhandlingarna, annat har prioriterats högre.

I regleringsbreven, som är regeringens styrdokument för varje myndighet, uppgav departementet senast 2024 att ett av Arbetsförmedlingens mål att öka antalet deltagare med lönebidrag.

För de senare åren är det borta.

Kollega har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz, och fått en skriftlig kommentar av hans statssekreterare Erik Scheller.

” I denna budget har vi valt att prioritera flera andra åtgärder för att förbättra för människor med funktionsnedsättning och anhöriga, till exempel att fler personer med funktionsnedsättning får möjlighet att genomföra en utbildning på folkhögskola, tack vare extra anpassningar och resurser, att vi tar bort funkisskatten och utökad rätt till VAB till barn med funktionsnedsättning.”

Robert Bomark är en av 86 000 personer i Sverige som fått sänkt aktivitetsstöd från Försäkringskassan efter att nya regler trädde i kraft första oktober. Från en månad till en annan sänktes hans aktivitetsstöd med 4000 kronor. 

– Jag skulle vilja säga att det är en stor skandal. Människor kommer ju att bli utan hus och hem på grund av den sjuka lagändringen. Det är fullständigt horribelt det som händer, säger Robert Bomark, arbetssökande it-tekniker.

 – Jag har varit arbetslös i snart två års tid och sökt 100-tals jobb. Men precis som alla andra har jag inte fått något. Det är helt enkelt för stor konkurrens om jobben, säger Robert Bomark.

Han vill ge de arbetssökande en röst i frågan om aktivitetsstödet och arrangerade därför en demonstration i Stockholm på fredagen i protest mot sänkningen av ersättningen. 

– Det är inte en partipolitisk demonstration. Jag är inte politiskt färgad, för mig är det viktigast att det blir en förändring. 

Ovärdigt och respektlöst

Annicka Lundqvist, en av de arbetssökande som slutit upp i manifestationen, hoppas även hon på en förändring. 

– Jag har inte aktivitetsstöd ännu, men vi kan alla hamna där. Det är så ovärdigt och respektlöst och jag förstår inte hur folk ska kunna klara sig. Att kalla arbetssökande lata – kom igen! Det vittnar om en riktigt dålig människosyn, säger hon. 

Anneli Wagner hade med sig ett plakat med namn på arbetssökande som själva  inte kunnat närvara  vid demonstrationen: 

– De bor på annat håll och hade inte råd att åka hit, men bad mig på linkedin att representera dem, säger Anneli Wagner. 

Demonstranterna hade tänkt starta på Sergels torg vid 12-tiden på fredagen, men knappt ett dygn före utsatt klockslag fick arrangören veta att det saknades tillstånd för protesten.  I stället flyttades hela manifestationen till Gustaf Adolfs torg. Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet  och Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, talade på manifestationen.