Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löfven: ”Vi stärker den svenska modellen”

Regeringen utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter och stärker den svenska modellen genom sin politik, det menar statsminister Stefan Löfven som besökte Unionens kongress under tisdagen.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Löfven på Unionens kongress.
Statsministern och den före detta fackförbundsordföranden Stefan Löfven, talade under onsdagen till Unionens kongress i Göteborg. Foto: Patrik Nygren

Stefan Löfven uttryckte i sitt tal till kongressen stor oro över att sjuktalen ökat dramatiskt sedan 2010. Efter talet tackades han av Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg som riktade ett särskilt tack till regeringen för den arbetsmiljöföreskrift som Arbetsmiljöverket föreslagit och som börjar gälla nästa vår.

Föga förvånande tog den tidigare Metallbasen Löfven även upp integrationen på arbetsmarknaden och nämnde Unionens och parternas medverkan i snabbspåren, Sverige tillsammans och det nya initiativet 100-klubben.

- Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Sverige har 375 000 arbetslösa samtidigt som 80 000 tjänster inte blir tillsatta. Det är skandal, sade Stefan Löfven och efterlyste möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för att komma tillrätta med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

Vidare nämnde han målet om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020, men poängterade samtidigt att Sverige aldrig ska konkurrera med hjälp av låga löner och att vara billigast.

Med tanke på det politiska läget, vad ser du för arbetsmarknadspolitiska utmaningar? Är du orolig över att något budgetförslag som rör arbetsmarknadspolitiken kommer att ändras?

- När det gäller budgeten utgår jag från att de fyra borgerliga partierna tar sitt ansvar och inser att vi är i ett besvärligt läge för landet. Det är en säkerhetspolitiskt osäker situation, vi har den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och gör den största humanitära insatsen på länge i Sveriges historia. Vi har hög arbetslöshet och fallande skolresultat. Att det i läget spela på en osäkerhet kring Sveriges budget är direkt oansvarigt.

- När det gäller arbetsmarknadspolitiken i allmänhet är sysselsättningen självfallet en utmaning. Det är därför jag har satt upp det tuffa målet om att få ner arbetslösheten. Jobb är A och O för vuxna människor i vårt samhälle och utifrån hur global ekonomi fungerar. Den globala ekonomin är i grunden positiv för oss och ger oss enorma möjligheter men vi måste investera och vara starka.

Kan det politiska läget bidra till en skakig arbetsmarknad?

- En stabil politisk situation underlättar självfallet för arbetsmarknadens parter att hantera sina relationer och den dialog som vi vill ha med dem, både vad gäller utbildning och kompetensutveckling men också, som jag nämnde i talet, att få ner sjukskrivningarna via rehabilitering och förebyggande arbete. Det är där vi utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter. Det är att stärka den svenska modellen.

Vad kan parterna bidra med för integrationen på arbetsmarknaden?

- Jag tror att det mest grundläggande för människor är att hitta en annan mänsklig kontakt, att nå från människa till människa. Och det finns hur många möjligheter som helst för oss alla, också inom ramen för partssamarbetet, att fundera på hur vi kan bidra i det. I företag och myndigheter och i det offentliga så gäller det konkret fler praktikplatser och möjligheter till utbildning. Parterna kan absolut bidra till att vuxna människor kan etablera sig på arbetsmarknaden och jag vill understryka att parterna gör ett bra arbete.

Den fackliga tiden var ovärderlig för mig

Har du hjälp av ditt före detta ordförandeskap i IF Metall i rollen som statsminister?

- Ja, det har jag. Inte bara av ordförandeskapet, även om det ligger närmast till hands. Med förtroendeuppdrag utvecklar sig också ledarskapet. Det kan säkert se olika ut och det finns ingen perfekt modell för det men under min tid i den fackliga organisationen utvecklade jag mitt ledarskap till ett som jag tror på. Sedan har jag självklart hjälp av kunskapen om arbetsmarknaden och näringslivet.

- Jag är stolt över mina kunskaper och erfarenheter som jag kom in med men som statsminister företräder man hela samhället och måste man ta in även andra aspekter. Men det ingår enligt mig i ledarskapet att vara öppen och vidsynt för andras intryck och åsikter.

Tror du att den erfarenheten påverkar den arbetsmarknadspolitik som du vill föra? I så fall hur?

- Ja, det tror jag. Parterna tillbringar 90 procent av sin tid på att samarbete med att utveckla och stärka företagen och nya produkter och bli effektivare. Eftersom vi hade treåriga avtal lade vi max tio procent av tiden på att förhandla. Det är klart att insikten om hur mycket man kan åstadkomma i den typen av samverkan har påverkat mig. Och det är därför jag betonar samarbetet med parterna.

I morgon ska Unionens kongress välja ny ordförande och styrelse, vad har du för tips till den nya ordföranden?

- Man ska vara försiktig med sådana tips… Jag tror på att vara sig själv, men vi har säkert lite olika ledarfilosofier och det är bara att stå upp för sin. Jag vill mest önska lycka till. När de blir valda till sitt förtroendeuppdrag så kommer de känna en stolthet. Det är ett oerhört förtroende. Det är ett ansträngande uppdrag men det är oerhört stimulerande och ger så mycket, så det är nästan en skattepliktig förmån.

Saknar du det?
- Nu har jag ju annat, men den fackliga tiden var ovärderlig för mig. Jag har så mycket att tacka för den.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.