Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löfven: ”Vi stärker den svenska modellen”

Regeringen utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter och stärker den svenska modellen genom sin politik, det menar statsminister Stefan Löfven som besökte Unionens kongress under tisdagen.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Löfven på Unionens kongress.
Statsministern och den före detta fackförbundsordföranden Stefan Löfven, talade under onsdagen till Unionens kongress i Göteborg. Foto: Patrik Nygren

Stefan Löfven uttryckte i sitt tal till kongressen stor oro över att sjuktalen ökat dramatiskt sedan 2010. Efter talet tackades han av Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg som riktade ett särskilt tack till regeringen för den arbetsmiljöföreskrift som Arbetsmiljöverket föreslagit och som börjar gälla nästa vår.

Föga förvånande tog den tidigare Metallbasen Löfven även upp integrationen på arbetsmarknaden och nämnde Unionens och parternas medverkan i snabbspåren, Sverige tillsammans och det nya initiativet 100-klubben.

- Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Sverige har 375 000 arbetslösa samtidigt som 80 000 tjänster inte blir tillsatta. Det är skandal, sade Stefan Löfven och efterlyste möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för att komma tillrätta med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

Vidare nämnde han målet om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020, men poängterade samtidigt att Sverige aldrig ska konkurrera med hjälp av låga löner och att vara billigast.

Med tanke på det politiska läget, vad ser du för arbetsmarknadspolitiska utmaningar? Är du orolig över att något budgetförslag som rör arbetsmarknadspolitiken kommer att ändras?

- När det gäller budgeten utgår jag från att de fyra borgerliga partierna tar sitt ansvar och inser att vi är i ett besvärligt läge för landet. Det är en säkerhetspolitiskt osäker situation, vi har den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och gör den största humanitära insatsen på länge i Sveriges historia. Vi har hög arbetslöshet och fallande skolresultat. Att det i läget spela på en osäkerhet kring Sveriges budget är direkt oansvarigt.

- När det gäller arbetsmarknadspolitiken i allmänhet är sysselsättningen självfallet en utmaning. Det är därför jag har satt upp det tuffa målet om att få ner arbetslösheten. Jobb är A och O för vuxna människor i vårt samhälle och utifrån hur global ekonomi fungerar. Den globala ekonomin är i grunden positiv för oss och ger oss enorma möjligheter men vi måste investera och vara starka.

Kan det politiska läget bidra till en skakig arbetsmarknad?

- En stabil politisk situation underlättar självfallet för arbetsmarknadens parter att hantera sina relationer och den dialog som vi vill ha med dem, både vad gäller utbildning och kompetensutveckling men också, som jag nämnde i talet, att få ner sjukskrivningarna via rehabilitering och förebyggande arbete. Det är där vi utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter. Det är att stärka den svenska modellen.

Vad kan parterna bidra med för integrationen på arbetsmarknaden?

- Jag tror att det mest grundläggande för människor är att hitta en annan mänsklig kontakt, att nå från människa till människa. Och det finns hur många möjligheter som helst för oss alla, också inom ramen för partssamarbetet, att fundera på hur vi kan bidra i det. I företag och myndigheter och i det offentliga så gäller det konkret fler praktikplatser och möjligheter till utbildning. Parterna kan absolut bidra till att vuxna människor kan etablera sig på arbetsmarknaden och jag vill understryka att parterna gör ett bra arbete.

Den fackliga tiden var ovärderlig för mig

Har du hjälp av ditt före detta ordförandeskap i IF Metall i rollen som statsminister?

- Ja, det har jag. Inte bara av ordförandeskapet, även om det ligger närmast till hands. Med förtroendeuppdrag utvecklar sig också ledarskapet. Det kan säkert se olika ut och det finns ingen perfekt modell för det men under min tid i den fackliga organisationen utvecklade jag mitt ledarskap till ett som jag tror på. Sedan har jag självklart hjälp av kunskapen om arbetsmarknaden och näringslivet.

- Jag är stolt över mina kunskaper och erfarenheter som jag kom in med men som statsminister företräder man hela samhället och måste man ta in även andra aspekter. Men det ingår enligt mig i ledarskapet att vara öppen och vidsynt för andras intryck och åsikter.

Tror du att den erfarenheten påverkar den arbetsmarknadspolitik som du vill föra? I så fall hur?

- Ja, det tror jag. Parterna tillbringar 90 procent av sin tid på att samarbete med att utveckla och stärka företagen och nya produkter och bli effektivare. Eftersom vi hade treåriga avtal lade vi max tio procent av tiden på att förhandla. Det är klart att insikten om hur mycket man kan åstadkomma i den typen av samverkan har påverkat mig. Och det är därför jag betonar samarbetet med parterna.

I morgon ska Unionens kongress välja ny ordförande och styrelse, vad har du för tips till den nya ordföranden?

- Man ska vara försiktig med sådana tips… Jag tror på att vara sig själv, men vi har säkert lite olika ledarfilosofier och det är bara att stå upp för sin. Jag vill mest önska lycka till. När de blir valda till sitt förtroendeuppdrag så kommer de känna en stolthet. Det är ett oerhört förtroende. Det är ett ansträngande uppdrag men det är oerhört stimulerande och ger så mycket, så det är nästan en skattepliktig förmån.

Saknar du det?
- Nu har jag ju annat, men den fackliga tiden var ovärderlig för mig. Jag har så mycket att tacka för den.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.

Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.