Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket kritiskt till Marbodals fabriksflytt

Kökstillverkaren Nobia vill flytta hela produktionen av Marbodalkök från Tidaholm till Jönköping. Facken är kritiska och försöker få bolaget att tänka om.
Ola Rennstam Publicerad
Adam Ihse / TT
Stefan Löfven på besök i Marbodals fabrik i Tidaholm. Adam Ihse / TT

Nobias nya fabrik planeras stå klar 2024 och uppskattas kosta två miljarder kronor. De 600 anställda som i dag jobbar i Tidaholmsfabriken kommer att erbjudas anställningar i den nya anläggningen i Jönköping, sex mil söderut. Men Unionenklubben är kritisk till företagets planer.

– Vi tycker inte att det är en bra lösning och vill behålla fabriken i Tidaholm. Man tar inte hänsyn till att många kommer att behöva pendla långt över en timma, vilket inte är en realistisk lösning. Många av tjänstemännen bor i Skövde och skulle få ännu längre restid, säger Bekke Söderhielm i Unionenklubben.

Den nya anläggningen föreslås placeras i Jönköping för att uppnå bästa möjliga transport- och logistikeffektivitet och kundnärhet, uppger Nobia. Unionen och de övriga facken på företaget anser dock att en ny fabriksanläggning är en nödvändighet.

– Det är väldigt positivt att företaget vill bygga en ny fabrik i Sverige och att arbetstillfällena stannar i landet. Om man inte satsar kommer man ingenstans, säger Bekke Söderhielm.

Unionenklubben har cirka 100 medlemmar på Nobia i Tidaholm. 30 procent av dem arbetar på fabriken som bolaget vill flytta medan resten är knutna till försäljningsbolaget som blir kvar. Men även de vars anställningar inte berörs skulle påverkas av en fabriksflytt, enligt Bekke Söderhielm.

– Våra medlemmar är oroliga inför framtiden. Om 600 arbetstillfällen skulle försvinna från Tidaholms kommun kommer det att få omfattande påverkan på huspriser, skatter och andra satsningar i kommunen, säger hon.

Facket vill inte kommentera de pågående mbl-förhandlingar.

– Vi hoppas kunna få företaget att ändra sitt inriktningsbeslut och bygga fabriken i Tidaholm, säger Bekke Söderhielm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.