Kökstillverkaren Nobia vill flytta hela produktionen av Marbodalkök från Tidaholm till Jönköping. Facken är kritiska och försöker få bolaget att tänka om.
Stefan Löfven på besök i Marbodals fabrik i Tidaholm. Adam Ihse / TT
Nobias nya fabrik planeras stå klar 2024 och uppskattas kosta två miljarder kronor. De 600 anställda som i dag jobbar i Tidaholmsfabriken kommer att erbjudas anställningar i den nya anläggningen i Jönköping, sex mil söderut. Men Unionenklubben är kritisk till företagets planer.
– Vi tycker inte att det är en bra lösning och vill behålla fabriken i Tidaholm. Man tar inte hänsyn till att många kommer att behöva pendla långt över en timma, vilket inte är en realistisk lösning. Många av tjänstemännen bor i Skövde och skulle få ännu längre restid, säger Bekke Söderhielm i Unionenklubben.
Den nya anläggningen föreslås placeras i Jönköping för att uppnå bästa möjliga transport- och logistikeffektivitet och kundnärhet, uppger Nobia. Unionen och de övriga facken på företaget anser dock att en ny fabriksanläggning är en nödvändighet.
– Det är väldigt positivt att företaget vill bygga en ny fabrik i Sverige och att arbetstillfällena stannar i landet. Om man inte satsar kommer man ingenstans, säger Bekke Söderhielm.
Unionenklubben har cirka 100 medlemmar på Nobia i Tidaholm. 30 procent av dem arbetar på fabriken som bolaget vill flytta medan resten är knutna till försäljningsbolaget som blir kvar. Men även de vars anställningar inte berörs skulle påverkas av en fabriksflytt, enligt Bekke Söderhielm.
– Våra medlemmar är oroliga inför framtiden. Om 600 arbetstillfällen skulle försvinna från Tidaholms kommun kommer det att få omfattande påverkan på huspriser, skatter och andra satsningar i kommunen, säger hon.
Facket vill inte kommentera de pågående mbl-förhandlingar.
– Vi hoppas kunna få företaget att ändra sitt inriktningsbeslut och bygga fabriken i Tidaholm, säger Bekke Söderhielm.
Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält
Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/
Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter?
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
Hur har det gått?
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
Finns det några nackdelar?
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.
“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft.
– Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Skev syn på ålder i Sverige
Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder.
I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker.
– Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.
Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet.
– Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa.
Rata äldre kostar miljarder
Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna.
– Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre.
Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.
Ålderismen blir obsolet
Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.
Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.