Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bra att vi hamnar på IT-kartan"

Hur viktig är etableringen av datacenter för Sverige som IT-nation och finns det egentligen något slut på tillväxten av "big data"? Kollega frågade några av deltagarna på TechDays, en stor IT-konferens som hölls på mässan i Kista, på onsdagen.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Överst från vänster: Danwei Tran Luciani, Microsoft, Peter Fagrell, Vattenfall, Anders Östling, WSP. Nedre raden från vänster: Jessica Engström, Antropoid, Tua Larsson, Telge, Christer Berglund, FMV. Kollega

Danwei Tran Luciani, teknisk evangelist, Microsoft:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Nej, vi kan istället dra nytta av molnet som hanteras av de stora spelarna, vilket skulle vara mer effektivt tror jag.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, jag tycker inte att det är en politisk fråga.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Vet inte. Vilken svår fråga! Jag tror aldrig tekniken i sig har varit ett stopp, behovet styr innovationen. Vi kommer att lösa det.


Peter Fagrell, leveranskoordinator IT, på Vattenfall:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det är bra för Sverige. Datacentren sätter Sverige på IT-kartan. Sedan är det också ur ett miljöperspektiv fördelaktigt att förlägga de energislukande centren i Sverige.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det skulle behövas lite mer flexibilitet, lite mer Obama-tänk: ”Yes, we can!”

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Nej, det kommer att fortsätta vara svårt att i dag förstå vilka mängder data som kommer att lagras i framtiden.

 

Anders Östling, IT-tekniker och Software Asset-tekniker, WSP Sverige AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det skapar jobbtillfällen även på ställen där det är mycket arbetslöshet. Det kommer att behövas folk som jobbar med drift, elektriker och IT-tekniker. Men mycket av drift och support vill man säkert också outsourca till låglöneländer.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Jag tror inte subventionering är rätt väg att gå. Det går säkert att få loss mark billigt i Norrland, det är ju en konkurrensfördel redan där.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Med tanke på virtualiseringen kommer behovet inte att växa i oändlighet. Det går att smälla in rätt mycket data på en burk. Men det beror också på vilka tjänster det är som efterfrågas.
 

Jessica Engström, UX-designer, Antropoid:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Det ger ju inte fler jobb direkt, men det är bra att vi hamnar på IT-kartan.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det är inte upp till regeringen, tycker jag. Ska moln vara en politisk fråga? Det beror typen av datahallar. Om man utnyttjar redan befintliga plattformar, tjänster som finns och fungerar, tycker jag att det är vettigt, men inte att etablera något helt nytt.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Tekniken går framåt även där. Även om det blir mer och mer data krävs mindre och mindre yta att lagra den på. Någonstans kommer det en tipping point. Men svårt att säga när.
 

Tua Larsson-Manelius, serveransvarig, Telge AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det ger jobb och en bättre infrastruktur till landsbygden. Och sedan är det nog bra bara att visa att de här orterna finns!

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Infrastrukturen! Regeringen kan se till att den byggs ut där det finns behov.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Jag skulle gärna vilja det, men jag tror inte det. Vi sparar så mycket onödigt krafs, till ingen nytta. Kolla vad du verkligen behöver innan du sparar!

 

Christer Berglund, projektledare, FMV:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- På försvaret jobbar vi med privata moln, eftersom våra data är lite känsliga. Men ja, jag tror att det är bra. Norra Sverige ger möjligheter till den avkylning som krävs. Och så ger det ju arbetstillfällen.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, det ska vara marknadsstyrt. Man kan ju inte underlätta mer för utländska företag än åt svenska företag. Det ska vara samma förutsättningar för alla.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Inte med dagens teknologiska utveckling. Vi kommer att behöva massor av datalagring. Den information vi lagrar ökar fruktansvärt! Men när vi börjar använda nanoteknik kanske behovet av lagringsutrymme kan förändras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.