Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bra att vi hamnar på IT-kartan"

Hur viktig är etableringen av datacenter för Sverige som IT-nation och finns det egentligen något slut på tillväxten av "big data"? Kollega frågade några av deltagarna på TechDays, en stor IT-konferens som hölls på mässan i Kista, på onsdagen.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Överst från vänster: Danwei Tran Luciani, Microsoft, Peter Fagrell, Vattenfall, Anders Östling, WSP. Nedre raden från vänster: Jessica Engström, Antropoid, Tua Larsson, Telge, Christer Berglund, FMV. Kollega

Danwei Tran Luciani, teknisk evangelist, Microsoft:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Nej, vi kan istället dra nytta av molnet som hanteras av de stora spelarna, vilket skulle vara mer effektivt tror jag.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, jag tycker inte att det är en politisk fråga.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Vet inte. Vilken svår fråga! Jag tror aldrig tekniken i sig har varit ett stopp, behovet styr innovationen. Vi kommer att lösa det.


Peter Fagrell, leveranskoordinator IT, på Vattenfall:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det är bra för Sverige. Datacentren sätter Sverige på IT-kartan. Sedan är det också ur ett miljöperspektiv fördelaktigt att förlägga de energislukande centren i Sverige.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det skulle behövas lite mer flexibilitet, lite mer Obama-tänk: ”Yes, we can!”

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Nej, det kommer att fortsätta vara svårt att i dag förstå vilka mängder data som kommer att lagras i framtiden.

 

Anders Östling, IT-tekniker och Software Asset-tekniker, WSP Sverige AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det skapar jobbtillfällen även på ställen där det är mycket arbetslöshet. Det kommer att behövas folk som jobbar med drift, elektriker och IT-tekniker. Men mycket av drift och support vill man säkert också outsourca till låglöneländer.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Jag tror inte subventionering är rätt väg att gå. Det går säkert att få loss mark billigt i Norrland, det är ju en konkurrensfördel redan där.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Med tanke på virtualiseringen kommer behovet inte att växa i oändlighet. Det går att smälla in rätt mycket data på en burk. Men det beror också på vilka tjänster det är som efterfrågas.
 

Jessica Engström, UX-designer, Antropoid:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Det ger ju inte fler jobb direkt, men det är bra att vi hamnar på IT-kartan.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det är inte upp till regeringen, tycker jag. Ska moln vara en politisk fråga? Det beror typen av datahallar. Om man utnyttjar redan befintliga plattformar, tjänster som finns och fungerar, tycker jag att det är vettigt, men inte att etablera något helt nytt.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Tekniken går framåt även där. Även om det blir mer och mer data krävs mindre och mindre yta att lagra den på. Någonstans kommer det en tipping point. Men svårt att säga när.
 

Tua Larsson-Manelius, serveransvarig, Telge AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det ger jobb och en bättre infrastruktur till landsbygden. Och sedan är det nog bra bara att visa att de här orterna finns!

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Infrastrukturen! Regeringen kan se till att den byggs ut där det finns behov.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Jag skulle gärna vilja det, men jag tror inte det. Vi sparar så mycket onödigt krafs, till ingen nytta. Kolla vad du verkligen behöver innan du sparar!

 

Christer Berglund, projektledare, FMV:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- På försvaret jobbar vi med privata moln, eftersom våra data är lite känsliga. Men ja, jag tror att det är bra. Norra Sverige ger möjligheter till den avkylning som krävs. Och så ger det ju arbetstillfällen.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, det ska vara marknadsstyrt. Man kan ju inte underlätta mer för utländska företag än åt svenska företag. Det ska vara samma förutsättningar för alla.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Inte med dagens teknologiska utveckling. Vi kommer att behöva massor av datalagring. Den information vi lagrar ökar fruktansvärt! Men när vi börjar använda nanoteknik kanske behovet av lagringsutrymme kan förändras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.