Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bra att vi hamnar på IT-kartan"

Hur viktig är etableringen av datacenter för Sverige som IT-nation och finns det egentligen något slut på tillväxten av "big data"? Kollega frågade några av deltagarna på TechDays, en stor IT-konferens som hölls på mässan i Kista, på onsdagen.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Överst från vänster: Danwei Tran Luciani, Microsoft, Peter Fagrell, Vattenfall, Anders Östling, WSP. Nedre raden från vänster: Jessica Engström, Antropoid, Tua Larsson, Telge, Christer Berglund, FMV. Kollega

Danwei Tran Luciani, teknisk evangelist, Microsoft:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Nej, vi kan istället dra nytta av molnet som hanteras av de stora spelarna, vilket skulle vara mer effektivt tror jag.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, jag tycker inte att det är en politisk fråga.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Vet inte. Vilken svår fråga! Jag tror aldrig tekniken i sig har varit ett stopp, behovet styr innovationen. Vi kommer att lösa det.


Peter Fagrell, leveranskoordinator IT, på Vattenfall:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det är bra för Sverige. Datacentren sätter Sverige på IT-kartan. Sedan är det också ur ett miljöperspektiv fördelaktigt att förlägga de energislukande centren i Sverige.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det skulle behövas lite mer flexibilitet, lite mer Obama-tänk: ”Yes, we can!”

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Nej, det kommer att fortsätta vara svårt att i dag förstå vilka mängder data som kommer att lagras i framtiden.

 

Anders Östling, IT-tekniker och Software Asset-tekniker, WSP Sverige AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det skapar jobbtillfällen även på ställen där det är mycket arbetslöshet. Det kommer att behövas folk som jobbar med drift, elektriker och IT-tekniker. Men mycket av drift och support vill man säkert också outsourca till låglöneländer.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Jag tror inte subventionering är rätt väg att gå. Det går säkert att få loss mark billigt i Norrland, det är ju en konkurrensfördel redan där.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Med tanke på virtualiseringen kommer behovet inte att växa i oändlighet. Det går att smälla in rätt mycket data på en burk. Men det beror också på vilka tjänster det är som efterfrågas.
 

Jessica Engström, UX-designer, Antropoid:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Det ger ju inte fler jobb direkt, men det är bra att vi hamnar på IT-kartan.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det är inte upp till regeringen, tycker jag. Ska moln vara en politisk fråga? Det beror typen av datahallar. Om man utnyttjar redan befintliga plattformar, tjänster som finns och fungerar, tycker jag att det är vettigt, men inte att etablera något helt nytt.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Tekniken går framåt även där. Även om det blir mer och mer data krävs mindre och mindre yta att lagra den på. Någonstans kommer det en tipping point. Men svårt att säga när.
 

Tua Larsson-Manelius, serveransvarig, Telge AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det ger jobb och en bättre infrastruktur till landsbygden. Och sedan är det nog bra bara att visa att de här orterna finns!

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Infrastrukturen! Regeringen kan se till att den byggs ut där det finns behov.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Jag skulle gärna vilja det, men jag tror inte det. Vi sparar så mycket onödigt krafs, till ingen nytta. Kolla vad du verkligen behöver innan du sparar!

 

Christer Berglund, projektledare, FMV:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- På försvaret jobbar vi med privata moln, eftersom våra data är lite känsliga. Men ja, jag tror att det är bra. Norra Sverige ger möjligheter till den avkylning som krävs. Och så ger det ju arbetstillfällen.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, det ska vara marknadsstyrt. Man kan ju inte underlätta mer för utländska företag än åt svenska företag. Det ska vara samma förutsättningar för alla.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Inte med dagens teknologiska utveckling. Vi kommer att behöva massor av datalagring. Den information vi lagrar ökar fruktansvärt! Men när vi börjar använda nanoteknik kanske behovet av lagringsutrymme kan förändras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.