Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bra att vi hamnar på IT-kartan"

Hur viktig är etableringen av datacenter för Sverige som IT-nation och finns det egentligen något slut på tillväxten av "big data"? Kollega frågade några av deltagarna på TechDays, en stor IT-konferens som hölls på mässan i Kista, på onsdagen.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Överst från vänster: Danwei Tran Luciani, Microsoft, Peter Fagrell, Vattenfall, Anders Östling, WSP. Nedre raden från vänster: Jessica Engström, Antropoid, Tua Larsson, Telge, Christer Berglund, FMV. Kollega

Danwei Tran Luciani, teknisk evangelist, Microsoft:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Nej, vi kan istället dra nytta av molnet som hanteras av de stora spelarna, vilket skulle vara mer effektivt tror jag.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, jag tycker inte att det är en politisk fråga.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Vet inte. Vilken svår fråga! Jag tror aldrig tekniken i sig har varit ett stopp, behovet styr innovationen. Vi kommer att lösa det.


Peter Fagrell, leveranskoordinator IT, på Vattenfall:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det är bra för Sverige. Datacentren sätter Sverige på IT-kartan. Sedan är det också ur ett miljöperspektiv fördelaktigt att förlägga de energislukande centren i Sverige.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det skulle behövas lite mer flexibilitet, lite mer Obama-tänk: ”Yes, we can!”

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Nej, det kommer att fortsätta vara svårt att i dag förstå vilka mängder data som kommer att lagras i framtiden.

 

Anders Östling, IT-tekniker och Software Asset-tekniker, WSP Sverige AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det skapar jobbtillfällen även på ställen där det är mycket arbetslöshet. Det kommer att behövas folk som jobbar med drift, elektriker och IT-tekniker. Men mycket av drift och support vill man säkert också outsourca till låglöneländer.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Jag tror inte subventionering är rätt väg att gå. Det går säkert att få loss mark billigt i Norrland, det är ju en konkurrensfördel redan där.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Med tanke på virtualiseringen kommer behovet inte att växa i oändlighet. Det går att smälla in rätt mycket data på en burk. Men det beror också på vilka tjänster det är som efterfrågas.
 

Jessica Engström, UX-designer, Antropoid:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Det ger ju inte fler jobb direkt, men det är bra att vi hamnar på IT-kartan.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det är inte upp till regeringen, tycker jag. Ska moln vara en politisk fråga? Det beror typen av datahallar. Om man utnyttjar redan befintliga plattformar, tjänster som finns och fungerar, tycker jag att det är vettigt, men inte att etablera något helt nytt.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Tekniken går framåt även där. Även om det blir mer och mer data krävs mindre och mindre yta att lagra den på. Någonstans kommer det en tipping point. Men svårt att säga när.
 

Tua Larsson-Manelius, serveransvarig, Telge AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det ger jobb och en bättre infrastruktur till landsbygden. Och sedan är det nog bra bara att visa att de här orterna finns!

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Infrastrukturen! Regeringen kan se till att den byggs ut där det finns behov.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Jag skulle gärna vilja det, men jag tror inte det. Vi sparar så mycket onödigt krafs, till ingen nytta. Kolla vad du verkligen behöver innan du sparar!

 

Christer Berglund, projektledare, FMV:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- På försvaret jobbar vi med privata moln, eftersom våra data är lite känsliga. Men ja, jag tror att det är bra. Norra Sverige ger möjligheter till den avkylning som krävs. Och så ger det ju arbetstillfällen.

Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, det ska vara marknadsstyrt. Man kan ju inte underlätta mer för utländska företag än åt svenska företag. Det ska vara samma förutsättningar för alla.

Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Inte med dagens teknologiska utveckling. Vi kommer att behöva massor av datalagring. Den information vi lagrar ökar fruktansvärt! Men när vi börjar använda nanoteknik kanske behovet av lagringsutrymme kan förändras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds

Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN