Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Danwei Tran Luciani, teknisk evangelist, Microsoft:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Nej, vi kan istället dra nytta av molnet som hanteras av de stora spelarna, vilket skulle vara mer effektivt tror jag.
Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, jag tycker inte att det är en politisk fråga.
Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Vet inte. Vilken svår fråga! Jag tror aldrig tekniken i sig har varit ett stopp, behovet styr innovationen. Vi kommer att lösa det.
Peter Fagrell, leveranskoordinator IT, på Vattenfall:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det är bra för Sverige. Datacentren sätter Sverige på IT-kartan. Sedan är det också ur ett miljöperspektiv fördelaktigt att förlägga de energislukande centren i Sverige.
Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det skulle behövas lite mer flexibilitet, lite mer Obama-tänk: ”Yes, we can!”
Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Nej, det kommer att fortsätta vara svårt att i dag förstå vilka mängder data som kommer att lagras i framtiden.
Anders Östling, IT-tekniker och Software Asset-tekniker, WSP Sverige AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det skapar jobbtillfällen även på ställen där det är mycket arbetslöshet. Det kommer att behövas folk som jobbar med drift, elektriker och IT-tekniker. Men mycket av drift och support vill man säkert också outsourca till låglöneländer.
Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Jag tror inte subventionering är rätt väg att gå. Det går säkert att få loss mark billigt i Norrland, det är ju en konkurrensfördel redan där.
Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Med tanke på virtualiseringen kommer behovet inte att växa i oändlighet. Det går att smälla in rätt mycket data på en burk. Men det beror också på vilka tjänster det är som efterfrågas.
Jessica Engström, UX-designer, Antropoid:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Det ger ju inte fler jobb direkt, men det är bra att vi hamnar på IT-kartan.
Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Det är inte upp till regeringen, tycker jag. Ska moln vara en politisk fråga? Det beror typen av datahallar. Om man utnyttjar redan befintliga plattformar, tjänster som finns och fungerar, tycker jag att det är vettigt, men inte att etablera något helt nytt.
Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Tekniken går framåt även där. Även om det blir mer och mer data krävs mindre och mindre yta att lagra den på. Någonstans kommer det en tipping point. Men svårt att säga när.
Tua Larsson-Manelius, serveransvarig, Telge AB:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- Ja, det ger jobb och en bättre infrastruktur till landsbygden. Och sedan är det nog bra bara att visa att de här orterna finns!
Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Infrastrukturen! Regeringen kan se till att den byggs ut där det finns behov.
Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Jag skulle gärna vilja det, men jag tror inte det. Vi sparar så mycket onödigt krafs, till ingen nytta. Kolla vad du verkligen behöver innan du sparar!
Christer Berglund, projektledare, FMV:
Tror du att etableringen av datahallar i exempelvis Norrland är viktig för Sverige som IT-nation?
- På försvaret jobbar vi med privata moln, eftersom våra data är lite känsliga. Men ja, jag tror att det är bra. Norra Sverige ger möjligheter till den avkylning som krävs. Och så ger det ju arbetstillfällen.
Bör regeringen göra något för att underlätta den typen av etableringar?
- Nej, det ska vara marknadsstyrt. Man kan ju inte underlätta mer för utländska företag än åt svenska företag. Det ska vara samma förutsättningar för alla.
Finns det något slut på big data – kommer marknadens behov av serverutrymme för att lagra data någonsin att mättas?
- Inte med dagens teknologiska utveckling. Vi kommer att behöva massor av datalagring. Den information vi lagrar ökar fruktansvärt! Men när vi börjar använda nanoteknik kanske behovet av lagringsutrymme kan förändras.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda.
Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.
– Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar.
Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:
El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige
El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB
Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB
Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus
Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise
Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB
Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro.
Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet.
Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.
Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.
Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.
Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.
– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.
Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.
– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.
En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.
– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.
Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.
– Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.
Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten?
– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.
I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.
– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy.
Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.
– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.
Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?
– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.
