Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårare att få jobb för uppsagda

Fler varsel och stigande arbetslöshet. Nya siffror från Arbetsförmedlingen indikerar bistra tider på arbetsmarknaden. Men Unionens medlemmar tycks än så länge förskonade.
Ola Rennstam Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT, Johan Nilsson/TT
Unionens övergripande bild inom industrin är att företagen på en del håll drar ner på produktion och att personalminskningarna då främst sker på arbetarsidan. Lars Pehrson/SvD/TT, Johan Nilsson/TT

Antalet personer som varslas om uppsägning ökar markant. I november varslades 5 500 personer, vilket är 1 800 fler än samma månad i fjol. Unionen ser dock inte samma mönster.

– Vi ser inga dramatiska förändringar även om det sker en viss ökning av antalet varsel. Det tar lite längre tid än tidigare för våra medlemmar som blir uppsagda att få ett nytt jobb. Är man etablerad på arbetsmarknaden och har en god kompetens är jobbchanserna fortfarande goda, säger Katarina Lundahl, chefsekonom.

Unionens övergripande bild inom industrin är att företagen på en del håll drar ner på produktion och att personalminskningarna då främst sker på arbetarsidan.

– Signalerna från klubbarna är att man i första hand ser över konsultbemanningen snarare än sin egen personal. Däremot finns det en del konsultklubbar där man sagt upp, säger Katarina Lundahl.

Samtidigt stiger arbetslösheten för femte månaden i rad. I slutet av november var 25 000 fler inskrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingarna jämfört med samma månad 2018, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Det innebär att arbetslösheten har stigit från 6,9 till 7,2 procent av arbetskraften på ett år. Ökningen gäller både inrikes och utrikes födda. Bidragande orsaker är, enligt myndigheten, en minskad tillväxt av nya jobb och att allt fler står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det skapas fortfarande många nya jobb men inte i lika stark takt som tidigare, men inflödet till arbetsmarknaden är också väldigt stort. Den ökade arbetslösheten sker inte i första hand i våra grupper utan bland andra med svagare ställning på arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl.

På ett år har antalet långtidsarbetslösa, personer som har varit arbetslösa mer än tolv månader, blivit 5 000 fler och uppgår nu till nästan 150 000 personer, varav över hälften är födda i ett land utanför Europa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.