Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårare att få jobb för uppsagda

Fler varsel och stigande arbetslöshet. Nya siffror från Arbetsförmedlingen indikerar bistra tider på arbetsmarknaden. Men Unionens medlemmar tycks än så länge förskonade.
Ola Rennstam Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT, Johan Nilsson/TT
Unionens övergripande bild inom industrin är att företagen på en del håll drar ner på produktion och att personalminskningarna då främst sker på arbetarsidan. Lars Pehrson/SvD/TT, Johan Nilsson/TT

Antalet personer som varslas om uppsägning ökar markant. I november varslades 5 500 personer, vilket är 1 800 fler än samma månad i fjol. Unionen ser dock inte samma mönster.

– Vi ser inga dramatiska förändringar även om det sker en viss ökning av antalet varsel. Det tar lite längre tid än tidigare för våra medlemmar som blir uppsagda att få ett nytt jobb. Är man etablerad på arbetsmarknaden och har en god kompetens är jobbchanserna fortfarande goda, säger Katarina Lundahl, chefsekonom.

Unionens övergripande bild inom industrin är att företagen på en del håll drar ner på produktion och att personalminskningarna då främst sker på arbetarsidan.

– Signalerna från klubbarna är att man i första hand ser över konsultbemanningen snarare än sin egen personal. Däremot finns det en del konsultklubbar där man sagt upp, säger Katarina Lundahl.

Samtidigt stiger arbetslösheten för femte månaden i rad. I slutet av november var 25 000 fler inskrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingarna jämfört med samma månad 2018, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Det innebär att arbetslösheten har stigit från 6,9 till 7,2 procent av arbetskraften på ett år. Ökningen gäller både inrikes och utrikes födda. Bidragande orsaker är, enligt myndigheten, en minskad tillväxt av nya jobb och att allt fler står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det skapas fortfarande många nya jobb men inte i lika stark takt som tidigare, men inflödet till arbetsmarknaden är också väldigt stort. Den ökade arbetslösheten sker inte i första hand i våra grupper utan bland andra med svagare ställning på arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl.

På ett år har antalet långtidsarbetslösa, personer som har varit arbetslösa mer än tolv månader, blivit 5 000 fler och uppgår nu till nästan 150 000 personer, varav över hälften är födda i ett land utanför Europa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.