Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårare att få jobb för uppsagda

Fler varsel och stigande arbetslöshet. Nya siffror från Arbetsförmedlingen indikerar bistra tider på arbetsmarknaden. Men Unionens medlemmar tycks än så länge förskonade.
Ola Rennstam Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT, Johan Nilsson/TT
Unionens övergripande bild inom industrin är att företagen på en del håll drar ner på produktion och att personalminskningarna då främst sker på arbetarsidan. Lars Pehrson/SvD/TT, Johan Nilsson/TT

Antalet personer som varslas om uppsägning ökar markant. I november varslades 5 500 personer, vilket är 1 800 fler än samma månad i fjol. Unionen ser dock inte samma mönster.

– Vi ser inga dramatiska förändringar även om det sker en viss ökning av antalet varsel. Det tar lite längre tid än tidigare för våra medlemmar som blir uppsagda att få ett nytt jobb. Är man etablerad på arbetsmarknaden och har en god kompetens är jobbchanserna fortfarande goda, säger Katarina Lundahl, chefsekonom.

Unionens övergripande bild inom industrin är att företagen på en del håll drar ner på produktion och att personalminskningarna då främst sker på arbetarsidan.

– Signalerna från klubbarna är att man i första hand ser över konsultbemanningen snarare än sin egen personal. Däremot finns det en del konsultklubbar där man sagt upp, säger Katarina Lundahl.

Samtidigt stiger arbetslösheten för femte månaden i rad. I slutet av november var 25 000 fler inskrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingarna jämfört med samma månad 2018, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Det innebär att arbetslösheten har stigit från 6,9 till 7,2 procent av arbetskraften på ett år. Ökningen gäller både inrikes och utrikes födda. Bidragande orsaker är, enligt myndigheten, en minskad tillväxt av nya jobb och att allt fler står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det skapas fortfarande många nya jobb men inte i lika stark takt som tidigare, men inflödet till arbetsmarknaden är också väldigt stort. Den ökade arbetslösheten sker inte i första hand i våra grupper utan bland andra med svagare ställning på arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl.

På ett år har antalet långtidsarbetslösa, personer som har varit arbetslösa mer än tolv månader, blivit 5 000 fler och uppgår nu till nästan 150 000 personer, varav över hälften är födda i ett land utanför Europa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom. 

Arbetslöshet

Semester som arbetslös – tänk på det här

I semestertider är det lätt att känna sig ensam i sin arbetslöshet. Lisa Rosengren från TRR tipsar om vad du kan tänka på när jobbannonserna sinar under sommaren. Den som har råd kan också ta ledigt från Arbetsförmedlingen – ett tag.
Sandra Lund Publicerad 25 juni 2026, kl 06:04
En delad bild med en kvinna till höger, med rött hår och glasögon. Till vänster en kvinna som sitter framför en dator, hon är inne på Arbetsförmedlingens sajt för att söka jobb.
– Håll i och håll ut, är Lisa Rosengrens, karriärrådgivare på TRR, främsta ord till den som är arbetslös under sommaren och tycker det är motigt. Foto: TRR och Jessica Gow/TT

Anställda får inte bara lön, utan också betald semester, till och med extra pengar under ledigheten i form av semesterlön. 

Men är man ”mellan jobb” kan det vara motigt att höra andras planer, varma minnen från avlägsna platser och tokroliga kvällar på uteserveringar. 

TRR: ”Supertuff arbetsmarknad nu"

En oro som Lisa Rosengren, karriärrådgivare på TRR, den största omställningsorganisationen för tjänstemän, ofta möter.

– Vi säger ofta håll i och håll ut. Det kan låta banalt, men man får påminna sig själv om att det inte är mig det är fel på. Det är en supertuff arbetsmarknad och lätt att tänk att man själv gör något fel. Men kanske gör du alla rätt, det är bara att konkurrensen är så pass hård nu.  

Så ser Arbetsförmedlingens på semester

  • Det går att ta ledigt från Arbetsförmedlingens kontroll under ”kortare tid”. Det finns ingen exakt gräns för hur kort det är. Men myndigheten skriver till Kollega att den som tänker vara ledig mer än några veckor ska meddela Arbetsförmedlingen.
  • Tar du några dagars ledigt från ersättning i a-kassa, måste du alltså inte rapportera även till Arbetsförmedlingen. Du kommer fortsätta vara inskriven som arbetssökande med ersättning. Då måste du också lämna in aktivitetsrapport som vanligt. 
  • Är det en längre period, säg en månads semester, ska du meddela det till Arbetsförmedlingen. Får du okej behöver du inte lämna in en aktivitetsrapport för den månanden. 
  • OBS! Om du deltar i ett program anordnat av Arbetsförmedlingen skärps dock reglerna från 1 juni. Om du inte deltar i ditt program utan giltig anledning till frånvaro kan du bli avstängd från ersättning i 5, 10 eller 45 dagar. Det här gäller alltså inte bara sommaren.

Hon tycker att det är viktigt att även som arbetslös tillåta sig vara ledig. Att strukturera dagarna.

Det gäller att försöka hitta balans mellan det aktiva jobbsökandet och vara ledig. Och då fylla på med det jag får glädje eller energi av. 

Rekryteringsindustrin går också ner under sommaren. Enligt Lisa Rosengren något senare än tidigare, när det mesta stannade av efter midsommar. Nu kan rekryteringsprocesser gå in i juli.

Konsultjobb kan dyka upp när som dock. Där kan det vara snabba puckar.

Först framåt september drar det igång igen. 

Många lägger också ut annonser om jobb som får puttra under sommaren, medan de själva är på semester. 

Annars är ett tips att aldrig vänta till sista ansökningsdag. Vi ser att arbetsgivare blir överraskade när det blir många ansökningar, och då håller man inte alltid sista ansökningsdatum. Om det inte är offentligt arbetsgivare, som håller på sista ansökningsdag.

Skicka spontanansökan

Vad ska man då göra i väntan på att hr-folket ska komma tillbaka, och kanske svara på just min ansökan. Lisa Rosengren har några konkreta råd.

Jobba med andra saker. Fila på din Linkedin-profil. Följ företag du är intresserad av. Utforska spontanansökningar till dem, följ upp dem så att du vad nästa steg blir. Inventera ditt nätverk. Lär dig något nytt, det finns ju mycket digitalt. Har du a-kassa ska du få godkänt att studera.

Så ser Unionens a-kassa på semester

  • Om du avstår från att söka arbete ska det redovisas till a-kassan. Det påverkar din ersättning. Både heltids- och deltidsarbetslösa ska redovisa dagar du är förhindrad att ta arbete. Hindret kan bestå av olika skäl: semester, utlandsvistelse, obetalda uppdrag och så vidare.
  • Beräkningen skiljer sedan mellan den nya arbetslöshetsförsäkringen och den tidigare. Grunden i båda är att ersättningen minskar proportionerligt. Till exempel: I det nya regelverket beräknas ersättningen per månad med en schablon för antal ersättningsdagar om 22. En hinderdag minskar ersättningen för månaden med 1/22.
  • Jobbar du deltid och får semesterlön eller semesterersättning räknas det som inkomst av arbete, enligt det nya regelverket. Reglerna är snåriga här, så bäst är att kontakta a-kassan.

Värderas sådant högt av arbetsgivare?
- Ja, arbetsgivare verkar leta efter sådant idag. Nyfikenhet och viljan att lära.

Blir man mindre attraktiv ju längre tid man är i arbetslöshet?

Önskar att jag kunde säga nej, men vissa har förutfattade meningar. Men senaste åren varit en så tuff arbetsmarknad, vem har liksom inte varit mellan jobb?  Det är ändå viktigt att visa hur du använt din tid, lärt mer, att du inventerat både dig och arbetsmarknaden och hittat just den här arbetsgivaren som passar dig. Stå lite rakryggad.

Så ser Försäkringskassan på semester

  • Du får ta ut semester samtidigt som sjukpenning. Sjukpenningen påverkas inte av att du tar ut semester och du måste inte meddela Försäkringskassan.
  • Vid sjuk- eller aktivitetsersättning har du egentlig ingen semester eftersom du anses ha en långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men du kan ha ”semester” och till exempel resa utan att det påverkar ersättningen.