Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fick cancer - blev av med a-kassan

Anna Hallberg klarade stroke och cancer – men a-kassan rår hon inte på. Hade hon fått sitt cancerbesked två dagar senare hade allt varit annorlunda.
Johanna Rovira Publicerad
Bild på kvinna Anna Hallberg
Om Anna Hallberg hade fått sitt cancerbesked bara några dagar senare hade hon inte befunnit sig i ekonomiskt trångmål Foto: Nicke Messo

Anna Hallberg har haft stor otur i livet. Hon har drabbats av flera svåra sjukdomar, men på något sätt alltid kommit tillbaka.

– Jag har haft otur när det gäller sjukdomar, men tur i oturen samtidigt. Hade inte min son hittat mig efter stroken, hade jag inte suttit här nu, säger Anna Hallberg.

”Här” är Tant Ruts kafé i Kungälv – och det var här i Kungälv, inte långt från kafét, Anna bodde med sin familj när oturen slog till första gången. Efter en tjänsteresa i Tyskland fick hon plötslig migrän och började kräkas. Läkaren avfärdade det som virus, men bara några dagar senare föll hon framstupa in i en skänk, oförmögen att tala och förlamad på höger sida. Äldste sonen, som hade glömt sina nycklar, kom hem, hittade henne liggande utslagen på sovrumsgolvet.

– Det gäller att få hjälp så snart som möjligt när det handlar om stroke – varje sekund dör hjärnceller, säger hon.

En skräckupplevelse

Minnena av vad som hände är diffusa och dimmiga. En ambulans hämtade upp henne och körde henne till sjukhuset i Kungälv.

– Det var en skräckupplevelse för mina söner, men det var tur att det inte hände när jag körde barnen till skolan, säger Anna Hallberg och ryser vid tanken.

Tiden som följde var jobbig och kämpig, men efter tre månader kom hon tillbaka till arbetslivet som laboratorieingenjör på kemikalieföretaget.

Så småningom gick Anna Hallberg upp till 75 procent och fick nya arbetsuppgifter. Men efter ett par trivsamma år kom beskedet – företaget skulle skära ner och Anna Hallbergs tjänst skulle försvinna.

– Jag tycker att jag med mina 25 år som laboratorieingenjör kunde ha fått något labbjobb, men jag övertalades att skriva bort mina 32 år på företaget till förmån för ett vikariat, som alla sade skulle bli förlängt.

– Jag hamnade på en underbemannad avdelning där folk mådde så dåligt att många satt och grät på mötena. Men jag bet ihop och jobbade som en idiot. Jag gick upp till heltid och jobbade en massa övertid.

Sommaren 2021 kom nästa tuffa besked när hennes chef meddelade att hon inte behövde komma tillbaka efter semestern. Vikariatet skulle inte förlängas. Hon var arbetsbefriad fram till den 1 december då anställningen upphörde.

– Jag fick aldrig någon förklaring till varför. Om jag hade misskött mig hade jag förstått det, men jag gjorde allt vad jag kunde. Det är så oerhört tråkigt att få ett så trist avslut när man gett företaget så mycket av ens tid och själ.

Men det skulle bli fler tråkigheter. Den 1 december anmälde hon sig hos Arbetsförmedlingen och a-kassan. Tre dagar senare blev hon uppringd av sin läkare och fick beskedet att hon har tarmcancer.

Gjorde rätt - men det blev fel

Anna Hallberg ringde omedelbart a-kassan och berättade att hon skulle opereras i januari. Det var i och för sig helt enligt alla konstens regler, men hade hon väntat bara 2–3 dagar med att ringa skulle hon inte befinna sig i den ekonomiska knipa hon är i nu.

Enligt dåvarande a-kasseregler blev man nämligen avstängd i 6 så kallade karensdagar innan man kunde kvittera ut a-kasseersättning och inkomstförsäkring. Och Anna hade bara betat av 3,5 av sina 6 obligatoriska dagar.

Hade hennes anställning varat bara en månad till hade hon också klarat sig, eftersom antalet karensdagar vid årsskiftet minskade från 6 till 2.

Men just då var Anna Hallberg mest inställd på att bli fri från sin cancer. Än en gång visade hon på sin okuvliga vilja att bli frisk och hon fixade såväl operation som cellgiftsbehandling, trots diverse biverkningar, som nervskador. Drygt ett år senare stod hon åter till arbetsmarknadens förfogande, åtminstone till 50 procent.

Men då kom nästa kalldusch.

– Det var ingen som upplyste mig om att när jag väl påbörjade mina karensdagar så var jag också tvungen att fullfölja och ta ut alla dagar inom tolv månader, annars skulle jag gå miste om a-kassa.

– Jag har varit med i facket och betalat a-kassa hela mitt liv och inte tagit ut ersättning för en enda dag – nu får jag reda på att det inte räcker.

Hade någon berättat om vilka ekonomiska konsekvenser det skulle bli av att omgående kontakta a-kassan hade hon agerat annorlunda. Hon stod ju lika mycket till arbetsmarknadens förfogande dagen efter att hon fått sitt cancerbesked som dagen innan hon fick det.

Ett hål i välfärdssystemet

Anna Hallberg menar att det måste gå att göra undantag när någon så uppenbart hamnar mellan stolarna.

– Det är som ett hål i välfärdssystemet. Jag har ju inte gjort något fel. Nu har jag tack och lov en sjukförsäkring på 50 procent som jag kan leva på, annars vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig. Det är viktigt att andra blir medvetna om att de här reglerna finns, så de inte råkar ut för samma sak.

Arbetsförmedlingen uppmuntrade henne att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, vilket Anna Hallberg har gjort. Trots att a-kassan medgivit att hon borde ha fått information om följderna är hennes hopp om att få rätt litet, eftersom a-kassan följt reglerna.

Mest av allt vill hon ha ett nytt jobb. Men det är inte lätt att hitta tjänster på halvtid, även om man har Anna Hallbergs starka driv och oövervinnliga förmåga att komma igen.

– Huvudet vill kanske mer än kroppen, men jag har återhämtat mig jättebra. Jag är en social person och blir deprimerad av att gå arbetslös. Även om jag jobbat med kemikalier hela livet kan jag tänka mig att jobba med precis vad som helst, säger Anna Hallberg.

Karensvillkoret

  • Arbetslöshetsersättning betalas inte ut förrän den sökande har varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande i 2 dagar. Före den 1 januari 2022 var antalet karensdagar 6.
  • Karensdagarna måste räknas av inom tolv månader innan ersättning betalas ut, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Tusentals har betalat för kostnadsfria arbetsgivarintyg

Över 9 000 personer har betalat för arbetsgivarintyg via en privat tjänst på nätet. A-kassorna erbjuder samma hjälp gratis.
Johanna Rovira Publicerad 21 september 2026, kl 06:01
Det är gratis att få ett arbetsgivarintyg via a-kassornas gemensamma sajt arbetsgivarintyg.nu. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

I våras fick Unionens a-kassa ett tips från en medlem som upptäckt att en nättjänst tar betalt för samma hjälp som a-kassorna tillhandahåller kostnadsfritt. Webbadressen var lätt att förväxla med a-kassornas egen tjänst arbetsgivarintyg.nu.

– Vi a-kassor har ett gemensamt gratisverktyg för att hjälpa våra medlemmar att få ut arbetsgivarintyg, säger Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa

 – Det är så klart upp till var och en att göra som de vill, men det känns ju väldigt onödigt att behöva betala för något som man kan få helt gratis. 

Över 9000 har använt tjänsten

För 199 kronor erbjuder sig tjänsten att fixa ett digitalt intyg åt personer som behöver arbetsgivarintyg för att söka a-kassa eller för något annat ändamål, till exempel bolån. Enligt sajten har över 9000 intyg utfärdats av över 500 arbetsgivare i Sverige, med hjälp av deras verktyg. 

– Vi har inte möjlighet att se om våra medlemmar använt sig av tjänsten, men vi har lagt ut en text på vår egen hemsida om att vår gratistjänst inte ska förväxlas med betaltjänsten. Jag vet att några andra a-kassor har gjort detsamma, säger Anette Ben Naceur. 

"199 kronor ett rimligt pris"

Företaget bakom arbetsgivarintyg.se menar att hjälpen att få ut intyg behövs och att den inte är gratis på ett fackförbund eftersom den ingår i en medlemsavgift: 

"Hos oss betalar man dessutom först när intyget är signerat och klart för nedladdning. Vi tycker att 199 kronor en gång är ett rimligt pris för att få intyget klart och ur världen. I övrigt verkar vi på en fri marknad, och a-kassornas egen e-tjänst finns kvar för den som hellre använder den", skriver Göran Glück, vd, i ett mejl. 

Kollega har tidigare skrivit om att många medlemmar fått vänta länge på sina a-kassepengar eftersom intyget behövs för att få a-kassa. Facket lägger ner mycket tid på att jaga arbetsgivare som av olika skäl inte lämnar ut arbetsgivarintyg trots att de är skyldiga att göra det.

– Jag vill framhålla att de allra flesta sökanden får ut sitt arbetsgivarintyg från sin arbetsgivare utan problem, säger Annette Ben Naceur.  

Arbetslöshet

Därför har äldre svårare att få nytt jobb

Äldre arbetssökande fastnar oftare i långtidsarbetslöshet, en utveckling som oroar Arbetsförmedlingen. Ålderism pekas ut som en orsak, likaså inaktuell kompetens. Så vill Arbetsförmedlingen angripa problemet.
Johanna Rovira Publicerad 31 augusti 2026, kl 06:01
Efter närmare två år som arbetslös och omkring 300 sökta jobb utbildar sig Mikael Bergbom till maskinsnickare. Korta arbetsmarknadsutbildningar är en av åtgärderna som Arbetsförmedlingen föreslår för äldre arbetslösa.
Efter närmare två år som arbetslös och omkring 300 sökta jobb utbildar sig Mikael Bergbom till maskinsnickare. Korta arbetsmarknadsutbildningar är en av åtgärderna som Arbetsförmedlingen föreslår för äldre arbetslösa. Foto: Mats Andersson

Var femte arbetssökande har fyllt 55 år, och antalet äldre arbetslösa ökar, visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Rapporten pekar också på risker att arbetslösheten bland 55-plussare kommer att ligga kvar på höga nivåer framöver.

–Vi ser nu att arbetslösheten minskar, men det går långsamt och gruppen äldre har det tuffare i konkurrensen. De har inte samma chans som yngre arbetslösa att få jobb när ekonomin vänder uppåt, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. 

Utbildningsnivå och ålderism möjliga orsaker 

Kort utbildning, inaktuell kompetens och funktionsnedsättningar som påverkar arbetsinsatsen räknas av Arbetsförmedlingen upp som möjliga förklaringar till motståndet mot äldre på arbetsmarknaden. 

Åldersdiskriminering pekas också ut som en tydlig bov i dramat. Gamla fördomar om äldres minskade drivkraft, flexibilitet och inlärningsförmåga lever kvar trots att forskning inte visar något samband mellan hög ålder och sämre prestation.

– Forskning ger stöd för att det förekommer diskriminering mot äldre. Det är jätteviktigt att arbetsmarknadens parter medvetandegör problematiken och motverkar den här samhällsutmaningen i ännu högre grad framöver, säger Marcus Löwing. 

Åldersdiskrimineringen är ett stort samhällsproblem, konstaterar Arbetsförmedlingen i sin rapport. Pensionsbolaget SPP har tidigare räknat ut att Sveriges nota för att äldre arbetslösa tvingas gå i pension i förtid, uppgår till 11,4 miljarder kronor årligen i utebliven tillväxt. 

Dyrt för samhället med förtida pensioneringar 

SPP förordar bland annat sänkt arbetsgivaravgift för äldre, och även Arbetsförmedlingen är inne på subventionerade anställningar för de äldre personer som har svårast att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

– Vi behöver sänka trösklarna för den som stått utanför länge, för att underlätta återgången till arbetslivet. Men vi vill också se ökade möjligheter till kompetensutbildning, även för äldre, så att man står rustad för förändringar på arbetsmarknaden, säger Marcus Löwing.

– Det är också viktigt att de arbetslösa får hjälp så tidigt som möjligt att gå kortare arbetsmarknadsutbildningar riktade mot områden med tydlig arbetsbrist.
 

Efter 300 sökta jobb utbildar sig Mikael till maskinsnickare

En som fått chans att gå en kortare arbetsmarknadsutbildning, men först efter närmare två år som arbetslös, är Mikael Bergbom. Trots ett digert cv och uppemot 300 sökta jobb i alla möjliga roller och branscher, nappade ingen arbetsgivare. Nu utbildar han sig till maskinsnickare och håller tummarna för att det vänder i november när kursen är klar.

– Jag har jättemycket spring kvar i benen, säger Mikael Bergbom.

Så många äldre är arbetslösa 

• 2025 var cirka 75 000 av de inskrivna arbetslösa 55 år eller äldre, vilket är drygt 4 000 personer fler än 2024. 

• Totalt utgör andelen personer som fyllt 55 drygt en femtedel av alla arbetslösa. Bland dem som varit utan arbete längre än ett år är andelen 28 procent, och bland dem som varit utan arbete i mer än två år är var tredje person 55 år eller äldre.

• Äldre arbetslösa har ökat stadigt som andel av de långtidsarbetslösa sedan 2018.

• Andelen äldre arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har legat relativt oförändrad runt 25 procent sedan 2010.

• 28 procent av de arbetslösa som är 55 år eller äldre saknar gymnasieutbildning.

Källa: Arbetsförmedlingen