Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fick cancer - blev av med a-kassan

Anna Hallberg klarade stroke och cancer – men a-kassan rår hon inte på. Hade hon fått sitt cancerbesked två dagar senare hade allt varit annorlunda.
Johanna Rovira Publicerad
Bild på kvinna Anna Hallberg
Om Anna Hallberg hade fått sitt cancerbesked bara några dagar senare hade hon inte befunnit sig i ekonomiskt trångmål Foto: Nicke Messo

Anna Hallberg har haft stor otur i livet. Hon har drabbats av flera svåra sjukdomar, men på något sätt alltid kommit tillbaka.

– Jag har haft otur när det gäller sjukdomar, men tur i oturen samtidigt. Hade inte min son hittat mig efter stroken, hade jag inte suttit här nu, säger Anna Hallberg.

”Här” är Tant Ruts kafé i Kungälv – och det var här i Kungälv, inte långt från kafét, Anna bodde med sin familj när oturen slog till första gången. Efter en tjänsteresa i Tyskland fick hon plötslig migrän och började kräkas. Läkaren avfärdade det som virus, men bara några dagar senare föll hon framstupa in i en skänk, oförmögen att tala och förlamad på höger sida. Äldste sonen, som hade glömt sina nycklar, kom hem, hittade henne liggande utslagen på sovrumsgolvet.

– Det gäller att få hjälp så snart som möjligt när det handlar om stroke – varje sekund dör hjärnceller, säger hon.

En skräckupplevelse

Minnena av vad som hände är diffusa och dimmiga. En ambulans hämtade upp henne och körde henne till sjukhuset i Kungälv.

– Det var en skräckupplevelse för mina söner, men det var tur att det inte hände när jag körde barnen till skolan, säger Anna Hallberg och ryser vid tanken.

Tiden som följde var jobbig och kämpig, men efter tre månader kom hon tillbaka till arbetslivet som laboratorieingenjör på kemikalieföretaget.

Så småningom gick Anna Hallberg upp till 75 procent och fick nya arbetsuppgifter. Men efter ett par trivsamma år kom beskedet – företaget skulle skära ner och Anna Hallbergs tjänst skulle försvinna.

– Jag tycker att jag med mina 25 år som laboratorieingenjör kunde ha fått något labbjobb, men jag övertalades att skriva bort mina 32 år på företaget till förmån för ett vikariat, som alla sade skulle bli förlängt.

– Jag hamnade på en underbemannad avdelning där folk mådde så dåligt att många satt och grät på mötena. Men jag bet ihop och jobbade som en idiot. Jag gick upp till heltid och jobbade en massa övertid.

Sommaren 2021 kom nästa tuffa besked när hennes chef meddelade att hon inte behövde komma tillbaka efter semestern. Vikariatet skulle inte förlängas. Hon var arbetsbefriad fram till den 1 december då anställningen upphörde.

– Jag fick aldrig någon förklaring till varför. Om jag hade misskött mig hade jag förstått det, men jag gjorde allt vad jag kunde. Det är så oerhört tråkigt att få ett så trist avslut när man gett företaget så mycket av ens tid och själ.

Men det skulle bli fler tråkigheter. Den 1 december anmälde hon sig hos Arbetsförmedlingen och a-kassan. Tre dagar senare blev hon uppringd av sin läkare och fick beskedet att hon har tarmcancer.

Gjorde rätt - men det blev fel

Anna Hallberg ringde omedelbart a-kassan och berättade att hon skulle opereras i januari. Det var i och för sig helt enligt alla konstens regler, men hade hon väntat bara 2–3 dagar med att ringa skulle hon inte befinna sig i den ekonomiska knipa hon är i nu.

Enligt dåvarande a-kasseregler blev man nämligen avstängd i 6 så kallade karensdagar innan man kunde kvittera ut a-kasseersättning och inkomstförsäkring. Och Anna hade bara betat av 3,5 av sina 6 obligatoriska dagar.

Hade hennes anställning varat bara en månad till hade hon också klarat sig, eftersom antalet karensdagar vid årsskiftet minskade från 6 till 2.

Men just då var Anna Hallberg mest inställd på att bli fri från sin cancer. Än en gång visade hon på sin okuvliga vilja att bli frisk och hon fixade såväl operation som cellgiftsbehandling, trots diverse biverkningar, som nervskador. Drygt ett år senare stod hon åter till arbetsmarknadens förfogande, åtminstone till 50 procent.

Men då kom nästa kalldusch.

– Det var ingen som upplyste mig om att när jag väl påbörjade mina karensdagar så var jag också tvungen att fullfölja och ta ut alla dagar inom tolv månader, annars skulle jag gå miste om a-kassa.

– Jag har varit med i facket och betalat a-kassa hela mitt liv och inte tagit ut ersättning för en enda dag – nu får jag reda på att det inte räcker.

Hade någon berättat om vilka ekonomiska konsekvenser det skulle bli av att omgående kontakta a-kassan hade hon agerat annorlunda. Hon stod ju lika mycket till arbetsmarknadens förfogande dagen efter att hon fått sitt cancerbesked som dagen innan hon fick det.

Ett hål i välfärdssystemet

Anna Hallberg menar att det måste gå att göra undantag när någon så uppenbart hamnar mellan stolarna.

– Det är som ett hål i välfärdssystemet. Jag har ju inte gjort något fel. Nu har jag tack och lov en sjukförsäkring på 50 procent som jag kan leva på, annars vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig. Det är viktigt att andra blir medvetna om att de här reglerna finns, så de inte råkar ut för samma sak.

Arbetsförmedlingen uppmuntrade henne att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, vilket Anna Hallberg har gjort. Trots att a-kassan medgivit att hon borde ha fått information om följderna är hennes hopp om att få rätt litet, eftersom a-kassan följt reglerna.

Mest av allt vill hon ha ett nytt jobb. Men det är inte lätt att hitta tjänster på halvtid, även om man har Anna Hallbergs starka driv och oövervinnliga förmåga att komma igen.

– Huvudet vill kanske mer än kroppen, men jag har återhämtat mig jättebra. Jag är en social person och blir deprimerad av att gå arbetslös. Även om jag jobbat med kemikalier hela livet kan jag tänka mig att jobba med precis vad som helst, säger Anna Hallberg.

Karensvillkoret

  • Arbetslöshetsersättning betalas inte ut förrän den sökande har varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande i 2 dagar. Före den 1 januari 2022 var antalet karensdagar 6.
  • Karensdagarna måste räknas av inom tolv månader innan ersättning betalas ut, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

A-kassans nya regler: Thomas ska leva på 5 000 i månaden

Från en månad till en annan sänktes Thomas Höglunds aktivitetsstöd med flera tusenlappar.
”Det kommer att vara lyx att ta en kopp kaffe på kafé”, säger han.
Lina Björk Publicerad 1 december 2025, kl 12:59
Thomas Höglund ska leva på 5000 i aktivitetsstöd efter nya a-kassereformen.
Sänkt aktivitetsstöd för 86 000 svenskar. Till sommaren kommer Thomas Höglunds aktivitetsstöd att sjunka ytterligare. Då ska han leva på drygt 5 000 kronor i månaden. Foto: Anette Andersson

Sedan den 1 oktober gäller nya regler i a-kassan som innebär att ersättningen trappas ned var hundrade dag. Allra hårdast slår de nya reglerna mot dem som varit arbetslösa i mer än 300 dagar och går på det som kallas aktivitetsstöd (se ruta). En av dem är Thomas Höglund från Åre, som plötsligt fick 4 000 kronor mindre i ersättning. 

– Det kom som en chock. Tidigare har Försäkringskassan skickat ut varenda förändringsbeslut, även om det handlade om en hundralapp. Nu fick jag en utbetalning som var flera tusen kronor mindre än jag brukar få. Och utan förklaring. 
 

Försäkringskassan: Vi har informerat 

Förklaringen är att a-kassan har reformerats. Från att ha baserats på hur mycket du har jobbat, baseras den i stället på hur mycket du har haft i inkomst.

Enligt Försäkringskassan har man informerat om de nya ersättningsnivåerna, via informationsskärmar på servicekontoren samt i e-tjänsterna, där de som får aktivitetsstöd loggar in. 

–  Däremot har vi inte möjlighet att personligen kontakta de personer som får aktivitetsstöd om förändringarna. Detta eftersom ersättningsnivåerna är beroende av uppgifter som vi får från a-kassorna i samband med att man söker ersättningen. Det är beklagligt om personer som får aktivitetsstöd utbetald från Försäkringskassan inte har nåtts av informationen, säger Lotta Jernström, pressekreterare på Försäkringskassan. 

Ersättningsnivåerna är inledningsvis 80, 60 och 50 procent av din tidigare inkomst, med sänkning var 100:e dag, för att sedan minska kraftigt ju längre tid du är arbetslös. Ett sätt att stärka incitamenten att komma ut på arbetsmarknaden, menar regeringen. Thomas Höglund håller inte med. 

– Det enda man förstärker är stress och ohälsa hos människor som redan är i en utsatt situation. Att bli ekonomiskt stressad är inte en morot, säger han. 

86 000 svenskar får sänkt aktivitetsstöd

Enligt Försäkringskassans beräkningar är det cirka 86 000 svenskar som får sänkt aktivitetsstöd, som Dagens Nyheter var först med att berätta. Som lägst får de klara sig på 365 kronor om dagen. Thomas Höglund är inte säker på exakt var i trappan han befinner sig, men beräknat på den utbetalning han fick i november kommer han att få ut runt 5 000 kronor per månad till våren. Bara hans hyra ligger på 5 300 kronor. 

– Nej, det går ju inte ihop. Jag kommer att ligga flera tusenlappar back varje månad. Samtidigt har jag tur att jag bor i en kommun där hyrorna är ganska låga och bor själv. Tänk vad effekten skulle bli för en barnfamilj. 

Så här fungerar nya a-kassan

  • A-kassan baseras på inkomst i stället för arbetade timmar. Summan du får är beroende på hur länge du varit med i a-kassan och hur hög din lön är.
  • Ersättningen trappas ned i snabbare takt än tidigare: 
    I starten får du 80, 60 eller 50 procent av din lön tidigare lön (baserat på medlemskapet i din a-kassa) men ersättningen sänks med 10 procent efter 100 dagar och ytterligare 5 procent var 100:e dag. 

Svårare att söka jobb med funktionsnedsättning

Thomas Höglund har jobbat med många saker i sitt liv, men han har en funktionsnedsättning som gör att vissa jobb behöver anpassas. Det har blivit en utmaning i kontakten med handläggare vid Arbetsförmedlingen och tjänstemännen på Arbetsmarknadsenheten på Åre kommun som inte alltid förstått vilka jobb som han kan utföra. 

– Kommunen erbjuder inte tjänstemannajobb utan praktiska saker som att plocka ölburkar efter turisterna. Jag har ett läkarintyg som säger att jag inte klarar av sådana praktiska jobb. 

I dag är Thomas Höglund oavlönad cirkelledare för en lokal teatergrupp, för att hålla i gång arbetsträningen. Framtiden är oviss och oron stor. Hans förhoppning nu är att det inte fattas ytterligare beslut som påverkar honom i sämre riktning. 

– När det gäller arbetslinjen är jag rädd att nästa beslut blir att långtidsarbetslösa ska få noll i ersättning. På det sättet städar de i statistiken och för över hela kostnaden om försörjningsstöd på kommunerna, säger han. 

Kollega har varit i kontakt med arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) om det minskade aktivitetsstödet. Han svarar i en skriftlig kommentar.

”A-kassan är en omställningsförsäkring och ska ge trygghet mellan jobb – inte vara en långvarig försörjning. Vi höjer därför taket i början av arbetslösheten och ser till att fler människor omfattas. Samtidigt blir avtrappningen i försäkringen tydligare. Tidigare kunde nämligen de som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning få 22 000 kronor i aktivitetsstöd utan bortre tidsgräns. Det nya systemet ökar incitamenten att ta ett jobb snabbare och minskar riskerna för att människor fastnar i utanförskap.”

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning. 
Arbetslöshet

Läsarna om arbetslösheten: ”Skönt att inte vara ensam”

”Vad bra att ni tar upp detta”. ”Känns skönt att man inte är ensam i sin hopplösa situation”. ”Unionen behöver vara hårdare mot politikerna”. Kollegas temavecka om arbetslösheten med fokus på tjänstemän har väckt massor av reaktioner.
Ola Rennstam Publicerad 1 december 2025, kl 06:01
Kollage över artiklar om arbetslösheten från Kollegas papperstidning
Kollega har i en rad artiklar speglat den svåra situationen på arbetsmarknaden.

Arbetslöshetens spöke ligger som en våt filt över Sverige. Under veckan har Kollega publicerat en rad artiklar på temat arbetslöshet där vi fångat röster och öden. 

Vår bevakning kunde visa att det inte enbart är lågutbildade eller de som står långt från arbetsmarknaden som det handlar om. 
Allt fler högutbildade tjänstemän hamnar i långtidsarbetslöshet – och det tar allt längre tid för den att få ett nytt jobb.
Här är ett axplock av reaktionerna i sociala medier och i direktkontakt med oss på redaktionen:

Artikeln om arbetslösa Christina Bundy i Stockholm, som står på ruinens brant efter två år utan arbete väckte mycket engagemang hos läsarna.

”Så sjukt samhället blivit. Alla människor behöver få ha ett jobb. Denna arbetslöshet visar en stor brist hos landets styre att få ett land i balans.”

”Att tvinga långtidsarbetslösa in i fattigdom är cyniskt och visar på en människosyn som iallafall skrämmer livet ur mig.”

”Håller tummarna att det löser sig för dig!”

”Hemlösheten kommer att öka. Kriminaliteten kommer att skena än mer då folk blir allt mer desperata.”

”Så bra att Ni lyfter detta KAOS.  Även arbetssökande människor måste ju kunna betala räkningar och äta & bo!”

Vi har också träffat arbetslösa Elsa, 22 år, i Skåne, en av alla ungdomsarbetslösa, som sökt över 200 jobb. Många som befinner i samma situation har hört av sig:

”I går sökte jag mitt 300:e jobb på 1,5 år. Känns skönt att läsa att man inte är ensam i sin hopplösa situation”

”Det är tur ändå att vi är många som sitter i samma båt.”

”Det är skönt att inte vara ensam”

”Är inte det här väldigt konstigt? Är du ung då saknar du arbetslivserfarenhet och blir inte anställd. Men hur ska en ung person få erfarenhet om ingen chansar?”

”Arbetslös för första gången och även om det finns en del jobb att söka får jag sällan komma på intervju. Ersättning från a-kassan har jag inte fått än och snart varit arbetslös tre månader. Jag klarar mig men det hade varit tufft som ensam.”

”Så ser det ut för många människor därute, tyvärr. Och värre kommer det att bli så länge denna regering inte jobbar för lösningar och alternativ.”

 ”Allt fler är arga på Arbetsförmedlingen, regeringen, rekryteringens processer, ålderismen och synen på arbetslösa som lata .”

Vi har pratat med Unionen som tycker att regeringens hårdare krav på arbetslösa är fel väg att gå. Intervjun med chefsekonomen Tobias Brännemo om vad regeringen borde göra istället väckte många reaktioner. Alla höll dock inte med honom:

”Tack Tobias Brännemo! Väldigt bra artikel! Härligt att se Unionen reagera på nya villkoren.”

”Vad bra att ni tar upp detta.”

”Tänk om de istället förutsätter att folk vill jobba och gör åtgärder som hjälper de som söker jobb i stället för idag förutsätta att du valt att bli arbetslös och gå på bidrag. Handlar väldigt mycket om vilken människosyn man har.”

”Bra att Unionen engagerar sig i frågan! Unionen behöver vara mer synlig i debatten och tydligt uttrycka sin ståndpunkt om arbetslöshetsförsäkringen och den hårda nedtrappningen. Unionen behöver vara hårdare mot politikerna för att synliggöra de ekonomiska konsekvenserna för sina medlemmar.”

”Det här är människor som tidigare aldrig blev långtidsarbetslösa. Att dessa blir långtidsarbetslösa är tecken på att något allvarligt är fel och att hårdare krav på arbetslösa absolut inte är lösningen.”

”Lösningen är varken mera krav på arbetslösa eller meningslösa utbildningar eller sysselsättningar utan lösningen är att göra det lönsammare att anställa folk som INTE är bidragsfinansierade och det går enbart om skatter och sociala avgifter sänks.”

”Samtliga fackförbund borde sluta upp. Är glad ett fackförbund som vågar lyfta på locket!”

”Många som jobbat och bidragit till samhället hela sina liv och drabbas av ofrivillig arbetslöshet - de straffas nu och får leva i fattigdom sista åren innan de får ta ut en alldeles för låg förtidspension. Människor kommer få låna, tigga, söka försörjningsstöd eller leva på sambo, make/maka.”

Kollegas har även skrivit om Maria Westin som har autism som är långtidsarbetslös. Marias starka berättelse och att arbetslivet ofta missar att ta vara på kompetens hos personer med NPF väckte engagemang hos läsarna.

”Artikeln gjorde mig både glad och nedstämd. Glad över att få bekräftelse på att jag inte är ensam, och nedstämd för att få bekräftelse på att om man inte passar mallen blir man bortsorterad.”

”Det är upplyftande att du ser Maria som en vuxen, kapabel människa vilket ofta inte är fallet kan jag intyga. Fortsätt gärna belysa problemet för oss med kapacitet (men inte räknas som helt 100 ;-)) men som ständigt blir bortvalda.”