Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

7 tips på hur du bländar arbetsgivaren

Det finns väl fler råd på hur man gör för att ro i land en anställning än det finns lediga jobb. Här är ytterligare några flygande tips på hur du fixar jobbintervjun genom att tänka som en lockfågel.
Johanna Rovira Publicerad
En tecknad illustration av en person på en anställningsintervju.
Så fångar du drömjobbet: 7 lockbeten för en lyckad intervju. Briljera på jobbet med fågelmetoden. Illustration: Colourbox.

Den arbetssökande som slaviskt följer den uppsjö råd och tips som florerar om hur man beter sig på en anställningsintervju, skulle garanterat sumpa chansen. Hur kloka råden än är skulle det troligtvis leda till hjärnsläpp att lägga dem alla på minnet. Tips som funkar bra på en arbetsplats kan dessutom landa fel på en annan. 

Tänk dig i stället anställningsintervjun som en parningsritual och din framtida arbetsgivare som en presumtiv partner som du till varje pris vill blända. Arbetsgivare är nämligen lite som påfåglar - fåfänga och mottagliga för lock och pock. 

  1. Putsa din fjäderskrud 

    Att uppvakta någon med dammiga stjärtfjädrar och tufsiga dun är dömt att misslyckas. Fåglar faller för den som har tjusigast fjäderdräkt. Att vara ovårdad och slarvigt klädd kommer högt på listan över saker som sabbar chansen till jobb.  Klä dig propert och rent, kolla naglar och lösa trådar, putsa skorna och ha en kam i beredskap i händelse av en akut hårkris. Enligt vissa jobbsökarexperter ska man dessutom ha ”lagom” färggranna kläder och helt undvika rosa. Ett fast handslag samt att titta motparten i ögonen är självklarheter. Men undvik att stirra som en uggla.  

  2. Ta ett tidigare fågelsträck

    Den pippi som kommer till häckningsplatsen för sent får inte häcka. Det finns inga ursäkter för att komma för sent till en anställningsintervju. Det får dig att framstå som oengagerad, just den egenskap som arbetsgivarna tycker sämst om.

  3. Sjung lagom falskt

    Arbetsgivarna förväntar sig ljuva locktoner och smickrande kvitter. Blåljug inte, men var inte totalt ärlig heller. Arbetsgivarna kan inte hantera sanningen: nämligen att du söker jobb hos dem för att du behöver lönen. De vill i stället höra att du är passionerad och brinner för just deras företag. Skaffa dig örnkoll genom att ta reda på så mycket du kan i förväg och ös på med smicker. Ställ klyftiga frågor men undvik den fråga du egentligen vill veta - hur hög lönen är och vilka förmåner som finns.  Tala för all del inte om att du planerar att häcka inom en snar framtid.

  4. Burra upp fjädrarna

    Visa att du är den främsta kandidaten genom att haussa dina egenskaper. Den egenskap som går bäst hem hos arbetsgivarna är att arbetssökande säger sig vara ansvarstagande.  De är också omåttligt förtjusta i orden positiv och flexibel. Kasta in lojal och initiativrik också, så ökar chansen ännu mer. Kråma dig lagom så att du inte framstår som alltför dryg. 

  5. Kacka inte i eget bo

    Att snacka skit om sin nuvarande eller före detta chef är ingen höjdare i jobbsökarbranschen. Även om du faktiskt sa upp dig från ditt tidigare jobb på grund av en narcissistisk asgam till chef, så håll igen näbben om du får frågan. Någon vag floskel i stil med: Det kändes som att det var dags att bryta upp och flyga söderöver, funkar bättre. 

  6. Imitera härmtrasten

    Det är ett faktum att vi föredrar personer som påminner om oss själva. Att diskret härma motparten är därför ett enkelt knep att plocka pluspoäng. Om arbetsgivaren lägger vingarna i kors, gör du likaledes. Om den pickar i sig frön, gör du detsamma och så vidare. Var bara försiktig så att det inte blir uppenbart vad du håller på med.  Har arbetsgivaren eller den som nu intervjuar dig, något tick, så akta dig för att härma just det. 

  7. Undvik strutsmetoden

    Alla fåglar är inte lämpliga att imitera. Att stoppa huvudet i sanden och svara: Jag vet inte på frågan om dina sämsta egenskaper, får exempelvis arbetsgivare att dra öronen åt sig. Ha ett fiffigt svar i beredskap på just den frågan eftersom den är omåttligt populär bland arbetsgivare. Skippa korkade klyschor som: Jag är på tok för ambitiös, jag flyger alldeles för högt, et cetera. Nöj dig med att avslöja en dålig egenskap om arbetsgivaren inte kräver fler. Det är bra att visa att du har självinsikt, men dåligt självförtroende står inte högt i kurs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Maria har autism: ”Jobba är inga problem – vill bara inte småprata”

Tusen bollar i luften och eviga bränder att släcka. Inte helt ovanliga krav på en arbetsplats. – Normen är att vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Alla som inte är så blir stämplade som udda, säger Maria Westin som står utan jobb igen.
Sandra Lund Publicerad 16 oktober 2025, kl 06:01
 Maria Westin i röd jacka, hon står på avstånd i förgrunden svajar några vita växter.
Maria Westin ska få en ny handläggare på Arbetsförmedlingen. Hon vet inte vem det blir än. Och fick just ett avslag med beskedet att 80 andra sökt samma jobb. Foto: Mats Andersson

Enligt Arbetsförmedlingen är ”flexibel” ett av de vanligast förekommande orden i platsannonser.

På ett sätt stämmer begreppet väl överens med 51-åriga Maria Westins yrkesliv. 

Hon har haft tolv jobb, sex praktikplatser, fem utbildningar och lika många jobbcoacher.

Hon har sålt hundmat, suttit i kundtjänst, varit receptionist, arkivassistent, städat trapphus, sorterat post och tvättat handdukar på en golfklubb. 

De flesta anställningar har varit tillfälliga. 

På ett annat står ”flexibel” ständigt i hennes väg.

Normen är att man ska släcka bränder hela tiden och vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Det anses fint medan alla som inte är så blir stämplade som udda.

Umgås gärna – på fritiden

På Skatteverket, där hon var för 15 år sedan, trivdes hon. 

Maria berättar om en arbetsdag: registrera deklarationer, verifiera, paus, registrera, verifiera, lunch, sedan samma sak igen. 

Hon konstaterar att nu görs allt sådant digitalt. 

Jag kan sitta själv i ett rum och jobba fem timmar i sträck. Mitt arbetsminne är enligt vården långt över det normala. Men jag är inte intresserad av att småprata med kolleger, fika eller folks födelsedagar. Vill jag träffa folk gör jag det på fritiden. 

 

Jag gillar inte heller när arbetskamrater säljer på mig jultidningar och annat för att stötta deras barn. Jag har inget emot barn, men vill inte bli överrumplad. Då köper jag hellre en digital majblomma.

Sedan två år är Maria återigen utan jobb. 

Härifrån hemmet, en etta i Njurunda längs med älven Ljungan, söker hon numera ett till fem jobb i månaden. Det är kravet för att inte riskera ersättningen. 

De vita väggarna pryds av hennes stora idol Alice Cooper, framför sovhörnan står en ljudabsorberande skärm hon fick som stöd vid en tidigare arbetsplats.

Arbetsgivarnas krav högre

Inne i Sundsvall, på Arbetsförmedlingen, arbetar Marie Sjöbom-Olsson. Hon har varit Maria Westins SIUS-stöd under flera år.

SIUS 

Står för "särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd"

En sådan finns där för människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Och man kan få SIUS om Arbetsförmedlingen bedömer att man behöver stöd att ”finna-få-behålla” arbete. 

De letar också jobb genom att söka upp arbetsgivare och har en egen platsbank.

Utmaningen är att vi nu har flera arbetslösa som konkurrerar på arbetsmarknaden. Och arbetsgivares kravprofiler blir bara högre, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Kontorsjobb svårast att få

Svårast är läget för de som ”vill jobba på kontor med lättare arbetsuppgifter”, likt Maria Westin.

De jobben finns inte längre, administration har helt förändrats. I dag innebär en sådan tjänst: svara i telefon, ekonomi, organisation, it och att vara ansiktet utåt. 

Just SIUS-konsulenter satsas det på. I Sundsvall har de nyligen blivit fler, i skrivande stund elva.

Hinder, nedsättning, variation?

  • Myndigheter, som Arbetsförmedlingen, använder funktionsnedsättning. Vissa anser att det är nedlåtande, medan funktionsrättsorganisationer anser att det visar på svårigheterna. En nedsättning kan också vara ett krav för att få hjälp.
  • Då funkar till exempel inte funktionsvariation, varierade är vi alla.
  • Hinder bör man inte använda om människor, utan är något som finns en miljö, till exempel en arbetsplats.

Det talas mycket om dem, den grupp Maria Westin blir inplacerad i. 

Nu ska Arbetsförmedlingen organisera om arbetet med de som ofta och länge hamnar utanför arbetsmarknaden.

Ännu en omorganisering, nu ska mindre göras av privata leverantörer och mer i egen regi.

Alla förnyelsresor ja. Vi är ständigt på väg, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent jämfört med övriga befolkningens 80 procent, enligt SCB. Det vill säga drygt varannan person.

Av de med nedsatt arbetsförmåga är 46 procent sysselsatta.

Arbetslösheten bland funktionsnedsatta låg förra året på 18 procent, jämfört med 8 för övriga befolkningen.

Var tredje diskrimineras

Och 33 procent av dem har diskriminerats eller utsatts för kränkande särbehandling i arbetslivet, enligt SCB. Den vanligaste orsaken är att aldrig få jobbet trots att meriterna finns. Bland de med nedsatt arbetsförmåga ännu vanligare.

För att få SIUS måste man ha just nedsatt arbetsförmåga. 

Vad det innebär beror på person och situation, och det är Arbetsförmedlingen som avgör. 72 procent av personerna med funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. 

Marie Sjöbom-Olsson gestikulerar med händerna. Bär svart väst och blå skjorta.
– På många hemsidor står att ” vi vill spegla världen genom mångfald”. Det låter ju fint, men jag vill se att de lever upp till det. Många ser kraft, inte hinder men ibland får man mer så frön, säger Marie Sjöbom-Olsson, SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen i Sundsvall,

Jobbar oftast privat 

Sysselsatta med funktionsnedsättning jobbar i:

  • 72 procent i privat sektor (övriga: 71 procent)
  • 18 procent kommunalt (övriga: 17 procent)
  • 6 procent regionalt (övriga: 5 procent)
  • 3 procent statligt (övriga: 6 procent)
    Källa: SCB (med decimaler blir totalen 100 procent)

Maria Westin är inte helt nöjd med att hamna i det facket. 

Hon känner inte själv att hennes förmåga är nedsatt. 

Den som utredde henne, när hon fick autism på pappret 2011, hade aldrig stött på ett så högt arbetsminne. 

Min diagnos är ingen sjukdom och går inte att bota med medicinering. Många med diagnoser vill ha planering. Vissa mer, vissa mindre. När omvärlden kommer i sista minuten och kräver olika saker för att de själva planerar dåligt går det inte så bra. Klart min arbetsförmåga går ner då.

Jobbcoacher ger floskler

De jobbcoacher Maria Westin hamnat hos har inte hjälpt henne. Ändå har hon behövt sitta av åtta timmar om dagen hos flera av dem.

De kanske behövs för vissa. Men det jag fått är floskler om att tänka positivt, klä mig helt och borsta tänderna inför en anställningsintervju. Jag är över 50 och inte dum i huvudet.

 

Maria Westin går längs med en älv i röd jacka. Det ser ut som höst med gula och röda löv på träden.
Maria Westin vill ha ett jobb, däremot inte behöva få frågor om fika eller folks födelsedagar stup i kvarten. Foto: Mats Andersson

Maria och Maries bild av att den här gruppen fått det svårare på arbetsmarknaden, bekräftas av Riksrevisions granskning av Arbetsförmedlingens stöd till funktionsnedsatta, som kom i somras. 

I korthet konstaterar myndigheten att olika regeringars reformer av Arbetsförmedlingen bidragit till en ”försämring över tid”. 

Att stänga lokala arbetsförmedlingar, säga upp anställda och övergå till digitala tjänster gör allt svårare för människor med funktionsnedsättning, som ofta behöver nära stöd.

Mycket i dag går ut på kontroll

Marie Sjöbom-Olsson säger att de jobbar på uppdrag av regeringen, och såklart ska följa regler, förordningar och lagar. Men att det ibland blir för stelbent för att kunna hjälpa en grupp som behöver kreativa lösningar. 

Min personliga åsikt är att vi borde få göra det vi är bra på. Mycket i dag går ut på kontroll.

Enligt henne är de bra på motiverande samtal, att få människor att våga. Hon blir lite skakig på rösten när hon nämner hur det är att se en person, första dagen på en arbetsplats. 

Men jag blir ledsen för dem jag inte lyckas få ut. Då har jag misslyckats. Alla människor ska ju få ta plats.

Maria Westin är en av dem. SIUS är ett tidsbegränsat stöd, och kön bara växer. Den formella relationen med Marie är över.

Vad händer nu?

­Ingenting, jag fortsätter söka jobb. Söka, få avslag, söka, få avslag. Så får jag väl en ny handläggare.

När ska ni ses?

Jag kan inte tänka mig att vi någonsin kommer att ses. Någon ringer väl upp.

Tips vid rekrytering:

  • Ifrågasätt kravprofilen, är det mer av önskelista? Tänk mer på vilka uppgifter som personen ska lösa, och vad som krävs för att utföra arbetet.
  • Våga tänk nytt. Måste man verkligen ha ögonkontakt för att vara noggrann? Måste benen vara rörliga för att analysera? Fokusera på förmåga.
  • Tänk bredare. Utgå inte från magkänsla,  fokusera på kompetens.

Källa: Arbetsförmedlingen