Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

7 tips för att sluta jobba för dagen

Rutiner och struktur låter trist men är viktigare än någonsin i dessa coronatider när allt fler tvingas jobba hemma. För risken finns att en jobbdag aldrig riktigt tar slut. Men det finns knep att ta till för att hålla isär jobb och fritid även på hemmakontoret.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
Det kan vara svårt att skilja mellan jobb och fritid när du jobbar hemifrån. Därför är det viktigt att du håller på arbetstiderna och faktiskt slutar jobba. Shutterstock

För vana hemmajobbare kan det vara en baggis men för andra kan det vara en utmaning att flytta hem kontoret. Särskilt det här med arbetstider. När du sitter på kontoret börjar du kanske åtta och slutar 17. Däremellan har du lunch. Men när man jobbar hemifrån finns risken att en jobbdag aldrig riktigt ta slut.

Men även på hemmakontoret ska du packa ihop och gå ”hem”. Och särskilt viktigt är det att tänka på nu när vi kanske kommer jobba hemifrån under längre perioder. Att sätta tydliga gränser är a och o för att få en fungerande vardag menar Kristina Palm, forskare på Karolinska Institutet. Här är hennes tips på hur du lyckas.

1. Städa undan jobbet
Avsätt ett rum eller en plats någonstans i ditt hem endast för jobb. Gärna en plats som du kan skärma av så att det blir som att du ”går” till jobbet”. När du slutat för dagen, packa ihop dina mappar, pennor, dator och annat jobbrelaterat så du inte blir påmind om arbetet när du slutat.

2. Ha fasta arbetstider
Bestäm vilka tider du ska jobba och vilka tider du ska vara ledig. När börjar du, när slutar du? När ska jag äta lunch? Kommunicera det till kollegor och chef.

3. Gå från jobbet
Hitta en ritual som markerar att du jobbat klart för dagen, du kanske ska ta en promenad klockan 17 varje dag?

4. Glöm disk och tvätt
Hitta ett mentalt utrymme för arbete, nu är det jobb och inte disk och tvätt som pockar på din uppmärksamhet. Ställ en timer på 45 min och under den tiden jobbar du koncentrerat. Ta sedan en paus på 5-15 minuter, lämna datorn och rör lite på dig.

Och några fler tips på hur du får jobbet att funka hemma när vi ändå håller på.

5. Prata om möten och dialog
Hur ska vi samarbeta bäst när vi inte träffas fysiskt, kanske på en ganska lång tid? Det är något som ni behöver prata om på jobbet. Inte en gång utan flera gånger. Ska vi ha fasta möten eller möten vid behov? När ska vi ha möten via Skype till exempel? Och när räcker det med mejl eller sms?

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

6. Var social
Om vi nu kommer att få jobba hemma under en längre tid så kommer det sociala livet att påverkas. För många av oss är jobbet inte bara ett jobb utan en plats att träffas och umgås på. Så klura lite på hur ni ses på distans.

Läs mer: Så har du kul med kollegorna på distans

7. Pausa ofta
Den ergonomiska miljön är sällan lika bra hemma som på jobbet. Därför är pauser mer viktiga än någonsin nu. Upp och rör på sig ofta.

Pausgympa på 3 minuter

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland