Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

7 tips för att sluta jobba för dagen

Rutiner och struktur låter trist men är viktigare än någonsin i dessa coronatider när allt fler tvingas jobba hemma. För risken finns att en jobbdag aldrig riktigt tar slut. Men det finns knep att ta till för att hålla isär jobb och fritid även på hemmakontoret.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
Det kan vara svårt att skilja mellan jobb och fritid när du jobbar hemifrån. Därför är det viktigt att du håller på arbetstiderna och faktiskt slutar jobba. Shutterstock

För vana hemmajobbare kan det vara en baggis men för andra kan det vara en utmaning att flytta hem kontoret. Särskilt det här med arbetstider. När du sitter på kontoret börjar du kanske åtta och slutar 17. Däremellan har du lunch. Men när man jobbar hemifrån finns risken att en jobbdag aldrig riktigt ta slut.

Men även på hemmakontoret ska du packa ihop och gå ”hem”. Och särskilt viktigt är det att tänka på nu när vi kanske kommer jobba hemifrån under längre perioder. Att sätta tydliga gränser är a och o för att få en fungerande vardag menar Kristina Palm, forskare på Karolinska Institutet. Här är hennes tips på hur du lyckas.

1. Städa undan jobbet
Avsätt ett rum eller en plats någonstans i ditt hem endast för jobb. Gärna en plats som du kan skärma av så att det blir som att du ”går” till jobbet”. När du slutat för dagen, packa ihop dina mappar, pennor, dator och annat jobbrelaterat så du inte blir påmind om arbetet när du slutat.

2. Ha fasta arbetstider
Bestäm vilka tider du ska jobba och vilka tider du ska vara ledig. När börjar du, när slutar du? När ska jag äta lunch? Kommunicera det till kollegor och chef.

3. Gå från jobbet
Hitta en ritual som markerar att du jobbat klart för dagen, du kanske ska ta en promenad klockan 17 varje dag?

4. Glöm disk och tvätt
Hitta ett mentalt utrymme för arbete, nu är det jobb och inte disk och tvätt som pockar på din uppmärksamhet. Ställ en timer på 45 min och under den tiden jobbar du koncentrerat. Ta sedan en paus på 5-15 minuter, lämna datorn och rör lite på dig.

Och några fler tips på hur du får jobbet att funka hemma när vi ändå håller på.

5. Prata om möten och dialog
Hur ska vi samarbeta bäst när vi inte träffas fysiskt, kanske på en ganska lång tid? Det är något som ni behöver prata om på jobbet. Inte en gång utan flera gånger. Ska vi ha fasta möten eller möten vid behov? När ska vi ha möten via Skype till exempel? Och när räcker det med mejl eller sms?

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

6. Var social
Om vi nu kommer att få jobba hemma under en längre tid så kommer det sociala livet att påverkas. För många av oss är jobbet inte bara ett jobb utan en plats att träffas och umgås på. Så klura lite på hur ni ses på distans.

Läs mer: Så har du kul med kollegorna på distans

7. Pausa ofta
Den ergonomiska miljön är sällan lika bra hemma som på jobbet. Därför är pauser mer viktiga än någonsin nu. Upp och rör på sig ofta.

Pausgympa på 3 minuter

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.