En solig men kylig tisdag i slutet av april träffas ett tjugotal personer strax efter lunch utanför Centralstationen i Stockholm. De flesta är arbetssökande och flera av dem har träffats tidigare under dessa arrangerade promenader som har fått namnet Walk & Talk. Efter en stund börjar samtliga promenera i maklig takt, två och två, till Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. 

– Det kan vara bra att prata om vad man vill göra framåt – inte så mycket om vad man gjort. Vi roterar efter tio minuter och byter samtalspartner, deklarerar Jonas Mauritzson, initiativtagare och arrangör till dessa återkommande promenader. 

Jobbsökare söker sammanhang på Walk & Talk

Helena Risbäck är arbetssökande sedan i augusti, då hon sade upp sig själv från en tjänst som ekonomichef på en målerifirma. Hon har gått med på promenader tre gånger tidigare. 

– Jag tror man har behov av att ses och tillhöra ett sammanhang. Här får jag frisk luft och trevligt sällskap. Det är jättetrögt på arbetsmarknaden nu, men jag är positiv och tror att allt jag gör kommer att leda till något, säger Helena Risbäck.

Hennes relativt nyfunna bekantskap och vandringskamrat Mats Guldbrand understryker vikten av nätverkande. 

– Sedan jag blev av med mitt jobb på Ericsson har jag varit på tio jobbintervjuer. Sju av dem har jag definitivt fått till tack vare nätverkande, säger han. 

Kaffetermosar, LinkedIn och jobbsökarkompisar

Väl framme i Rålambshovsparken slår sig flera i gruppen ner på betongsuggor och håvar fram kaffetermosar. Samtalen fortsätter i småklungor och kontaktuppgifter byts mellan deltagarna, som uppmanas att återuppta samtalen på LinkedIn för att skaffa jobbsökarkompisar och någon att bolla idéer med.

– När man är mellan jobb är det stor risk att man blir lite passiv. Man behöver komma ut för att bryta den ofrivilliga ensamhet som det är lätt att hamna i, säger Jonas Mauritzson, som gick i pension från trygghetsorganisationen TRR, före årsskiftet och startade dessa vandringsturer tillsammans med sin fru Chris i februari i år. 

– Det betyder mycket att få stöd och råd av andra i samma situation. Få chansen att prata om sig själv och sitt jobbsökande med någon som vet hur svårt det är. 

Från Stockholm till flera städer

Sedan premiärpromenaden i februari, har gruppen träffats på spatsertur ytterligare fem gånger. Flertalet av deltagarna har sett inbjudan på Linkedin, men några hakar på vänner eller har fått tips av kompisar. Initiativet har dessutom spridits till Göteborg, Malmö och Oslo, enligt Jonas Mauritzson.

– Det är flera nya här i dag som inte varit med tidigare. Vi brukar vara mellan tio och 20 personer som vandrar, och det krävs ingen anmälan. Det ska vara otvunget och trevligt, säger Jonas Mauritzson.  

Nästa Walk & Talk i Stockholm blir  kl 13.00 19 maj, utanför Centralstationen. I Göteborg samlas man 11 maj kl 13 vid Äventyrsgolfen vid Linnéplatsen.  I Malmö möts deltagarna 6 maj kl 13 mittemot Stadsbiblioteket i parken. 

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

– Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

– När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

”Ersättningar har urholkats längre tid”

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

”Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb”

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson.