Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Insatserna för att stoppa smittspridningen har bland annat lett till att människor inte längre reser, går på restaurang eller konserter. Arbetsförmedlingens statistik för mars visar rekordhöga varselsiffror.

Under fredagen anordnade organisationen SNS ett webbsänt seminarium där forskare och företrädare för Arbetsförmedlingen, fack och arbetsgivare diskuterade hur coronakrisen påverkar arbetsmarknaden.

En av deltagarna var Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen. Han ansåg att politikerna inte förstått allvaret i situationen.

– Läget är nattsvart. Vi har en företagarpanel med 8 000 företag. Av dem svarar 54 procent att de har likviditetsproblem. 40 procent anger att de antingen har varslat eller kommer att varsla. De varsel vi har sett i mars är bara en västanfläkt mot vad som kommer, sa han.

Stefan Koskinen befarar en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent till hösten om situationen skulle fortsätta som i dag. Han anser därför att regeringen behöver utöka åtgärderna för att dämpa följderna av krisen.

– De krispaket vi sett hittills har varit för krångliga, kommit för sent och innehållit för lite. Hittills har inte en enda krona betalats ut till företagen. Tillväxtverket öppnar för möjligheten att söka stöd för korttidsarbete den 7 april. De räknar med 90 000 ansökningar och att deras datorer kommer att krascha. Varje dag som företagen får vänta på pengar kommer innebära konkurser.

Han sa också att det var för tidskrävande för företagen att teckna korttidsavtal och att staten borde ersätta hela lönekostnaden för permitterade – inte bara upp till 60 procent.

Stefan Koskinen fick delvis medhåll från Torbjörn Hållö, ekonom på LO.

– Inriktningen på regeringens åtgärder har varit bra, men omfattningen för liten. Regeringen behöver utöka möjligheten till korttidspermittering och subventionera lönen hela vägen upp. Det tycker jag är en extremt lågt hängande frukt.

Han ansåg också att stödet till kommuner och regioner var för litet.

– Vi behöver inte en kris i välfärdssektorn också.

Torbjörn Hållö tyckte också att regeringen borde vara generösare i stödet till arbetslösa.

– Grundbeloppet (ersättning till arbetslösa som inte har a-kassa) höjdes till 510 kronor om dagen. Men det innebär en ersättning på 11 000 kronor i månaden före skatt. Många kommer att drabbas hårt ekonomiskt.

Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, deltog också i seminariet. Hon såg inte lika pessimistiskt på situationen på arbetsmarknaden, men betonade att det var svårt att göra prognoser.

– Vi räknar med en arbetslöshet på mellan 10 och 11 procent i juli. Hur stor effekten på arbetsmarknaden blir beror på hur länge krisen pågår. Regeringen har också aviserat att den kan ta till ytterligare åtgärder. Det som driver krisen är att hushållen har slutat konsumera. Vi har inget strukturellt problem på den svenska arbetsmarknaden.

Stefan Koskinen kunde också se vissa ljus i tunneln. Att Sverige inte stängt ner på samma sätt som många andra länder kan innebära att ekonomin snabbare kan komma igång igen. Han trodde också att masstester – kanske utförda av arbetsgivarna – snart kan visa vilka som har blivit immuna mot coronaviruset och därmed kan gå tillbaka till ett vanligt liv.