Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Almega: ”Kan få arbetslöshet på 25 procent”

Insatserna för att dämpa följderna av coronakrisen är långt ifrån tillräckliga och läget för svenska företag är nattsvart. Det anser Stefan Koskinen på Almega, som tror att Sverige riskerar en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent om inte regeringen tar till kraftfulla åtgärder.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
Enligt både Almega och LO har omfattningen varit för liten på regeringens åtgärder för att dämpa följderna av coronakrisen. Anders Wiklund/TT

Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Insatserna för att stoppa smittspridningen har bland annat lett till att människor inte längre reser, går på restaurang eller konserter. Arbetsförmedlingens statistik för mars visar rekordhöga varselsiffror.

Under fredagen anordnade organisationen SNS ett webbsänt seminarium där forskare och företrädare för Arbetsförmedlingen, fack och arbetsgivare diskuterade hur coronakrisen påverkar arbetsmarknaden.

En av deltagarna var Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen. Han ansåg att politikerna inte förstått allvaret i situationen.

– Läget är nattsvart. Vi har en företagarpanel med 8 000 företag. Av dem svarar 54 procent att de har likviditetsproblem. 40 procent anger att de antingen har varslat eller kommer att varsla. De varsel vi har sett i mars är bara en västanfläkt mot vad som kommer, sa han.

Stefan Koskinen befarar en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent till hösten om situationen skulle fortsätta som i dag. Han anser därför att regeringen behöver utöka åtgärderna för att dämpa följderna av krisen.

– De krispaket vi sett hittills har varit för krångliga, kommit för sent och innehållit för lite. Hittills har inte en enda krona betalats ut till företagen. Tillväxtverket öppnar för möjligheten att söka stöd för korttidsarbete den 7 april. De räknar med 90 000 ansökningar och att deras datorer kommer att krascha. Varje dag som företagen får vänta på pengar kommer innebära konkurser.

Han sa också att det var för tidskrävande för företagen att teckna korttidsavtal och att staten borde ersätta hela lönekostnaden för permitterade – inte bara upp till 60 procent.

Stefan Koskinen fick delvis medhåll från Torbjörn Hållö, ekonom på LO.

– Inriktningen på regeringens åtgärder har varit bra, men omfattningen för liten. Regeringen behöver utöka möjligheten till korttidspermittering och subventionera lönen hela vägen upp. Det tycker jag är en extremt lågt hängande frukt.

Han ansåg också att stödet till kommuner och regioner var för litet.

– Vi behöver inte en kris i välfärdssektorn också.

Torbjörn Hållö tyckte också att regeringen borde vara generösare i stödet till arbetslösa.

– Grundbeloppet (ersättning till arbetslösa som inte har a-kassa) höjdes till 510 kronor om dagen. Men det innebär en ersättning på 11 000 kronor i månaden före skatt. Många kommer att drabbas hårt ekonomiskt.

Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, deltog också i seminariet. Hon såg inte lika pessimistiskt på situationen på arbetsmarknaden, men betonade att det var svårt att göra prognoser.

– Vi räknar med en arbetslöshet på mellan 10 och 11 procent i juli. Hur stor effekten på arbetsmarknaden blir beror på hur länge krisen pågår. Regeringen har också aviserat att den kan ta till ytterligare åtgärder. Det som driver krisen är att hushållen har slutat konsumera. Vi har inget strukturellt problem på den svenska arbetsmarknaden.

Stefan Koskinen kunde också se vissa ljus i tunneln. Att Sverige inte stängt ner på samma sätt som många andra länder kan innebära att ekonomin snabbare kan komma igång igen. Han trodde också att masstester – kanske utförda av arbetsgivarna – snart kan visa vilka som har blivit immuna mot coronaviruset och därmed kan gå tillbaka till ett vanligt liv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetslösa kvinnor stöttar varandra i nätverk

I snart ett år har en grupp arbetslösa kvinnor i Stockholmstrakten träffats regelbundet för att hjälpa och stötta varandra i jakten på nytt jobb. Flera av dem har hittat ny sysselsättning.
Johanna Rovira Publicerad 24 februari 2026, kl 06:00
Arbetslösa akademikerkvinnor 55+ i Stockholm som bildat ett nätverk för att hitta ny sysselsättning.
Kim Ross, Erika Charbonnel, Catharina Lind af Hageby, Elisabeth Damour. Feyrouz Abdel-Baki, Anneli Andersson och Suzann Fritz utgör ungefär halva gruppen av arbetssökande kvinnor som stöttar varandra.
Foto: Kim Ross

När Erika Charbonnel blev arbetssökande efter en omorganisation förra året fick hon äntligen tid att återknyta kontakten med gamla vänner och bekanta. Det visade sig att flera av de hon hörde av sig till också blivit av med sina jobb.  Raskt snodde Erika Charbonnel ihop ett nätverk. 

– Fler och fler anslöt till gruppen och på ganska kort tid blev vi drygt tio, femton deltagare. Samtliga är kvinnor över 55 år och akademiker, berättar Erika Charbonnel på sitt stamfik på Kungsholmen i centrala Stockholm. 

Hit har hon kommit närapå dagligen under tio års tid för att dricka morgonkaffe. Sedan hon blev av med jobbet som publik chef  på ett museum i fjol, har kaféritualen blivit ännu viktigare, förklarar hon. För att behålla någon slags rutin och en känsla av tillhörighet. 

Så hjälper kvinnorna varandra i jakten på nytt jobb

Minst lika viktig för samhörighetskänslan har nätverket för arbetslösa 55-plussare varit. Nätverket träffas var tredje vecka, en gång i månaden, för att diskutera hur man skriver cv:n, jämföra svaren man får (eller snarare inte får),  från arbetsgivarna, men också för att stötta, tipsa och hjälpa varandra i jakten på ny sysselsättning. 

– Senast pratade vi om vad som händer när a-kassan tar slut. Själv är jag inte där än, men jag har redan sålt min bostad och flyttat till hyresrätt utifall att. Jag har alltid tidigare haft lätt att få jobb men nu är arbetsmarknaden tuff. Jag har sökt hundra jobb men  känns det som det är helt stopp. 

En av kvinnorna i nätverket, den äldsta av dem, har faktiskt fått jobb. En annan har startat en klädkollektion, en tredje påbörjat en utbildning och två har långt framskridna planer på att öppna en gemensam revisionsbyrå. 

– De flesta av oss har haft egna företag vid sidan av våra jobb sedan tidigare, men dessa har legat vilande nu under arbetslösheten. Det majoriteten av oss har landat i just nu är att väcka liv i företagen igen för att kunna försörja oss. 

Eget företag eller anställning? Nya vägar efter 55

– Jag har själv funderat på att starta en coachverksamhet, även om jag mycket hellre skulle vilja ha en anställning. Jag vet att jag är ett bättre kap i dag än jag var för 20 år sedan. I dag har jag tiden, lugnet, tålamodet och erfarenheten. Dessutom har jag mer distans och är mer professionell, säger Erika Charbonnel. 

Hon har också en uppenbar handlingskraft, är en obotlig optimist och besitter en nyfikenhet som bland annat yttrat sig i att hon tagit tag i en gammal dröm och sökt in på scenskola. 

 Jag vet att jag är ett bättre kap i dag än jag var för 20 år sedan.

Samt startat upp ytterligare ett nätverk för arbetssökande. 

– I början låg jag rätt lågt med att gå ut offentligt med mitt arbetssökande men den strategin fungerade inte. Så jag lade nyligen ut ett inlägg om vårt nätverk på Linkedin och fick genast 60 000 visningar. 20-25 personer hörde av sig och ville vara med i nätverket och det slutade med att jag bjöd in alla som kunde komma hit till fiket. Vi träffades här och det skapades ett nytt nätverk. 

– Vårt ursprungliga nätverk befinner sig ju lite i slutfasen, eftersom flera av oss har gått vidare och hittat sysselsättning, säger Erika Charbonnel.