Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Vi vill inte uppmana till bojkott"
En bojkott av sydafrikanska viner skulle inte förbättra situationen för arbetarna på vingårdarna, anser Unionen på Systembolaget.
– Vi måste jobba långsiktigt och trycka på i Systembolagets styrelse för att det ska bli bättre, säger Maria Nilsson, ordförande för Unionenklubben på företaget.
– Vi måste jobba långsiktigt och trycka på i Systembolagets styrelse för att det ska bli bättre, säger Maria Nilsson, ordförande för Unionenklubben på företaget.
Sedan en månad tillbaka strejkar arbetarna på sydafrikanska Robertson Winery. Syndikalistfacket DFSA på Systembolaget uppmanar till bojkott av viner som stöd för de strejkande. ”Det råder inga tvivel om att villkoren bakom sydafrikanska viner ofta är fullständigt omänskliga”, skriver de i ett debattinlägg i Metro.
Unionenklubben, Systembolagets personalförening, har hittills ställt sig kallsinniga till uppmaningen.
– Vi tycker inte att man ska uppmana kunderna att bojkotta vinerna. Det får de göra utifrån sitt eget ansvar, säger Maria Nilsson som också påpekar att det går att köpa Fairtrade- och Fair for Life-viner som garanterar en premie som ger ökad ekonomisk och social trygghet för dem som arbetar på vinodlingarna.
I en debattartikel hävdar syndikalisterna att det sydafrikanska facket skrivit till Unionenklubben och vädjat om stöd, men inte fått svar. Det stämmer inte, enligt Maria Nilsson.
– Vi har skickat ett svar och frågat hur de tycker att vi ska hjälpa dem. De begär att vi skulle ställa upp på en bojkott. Men om situationen förbättras och bojkotten tar slut kommer kanske inte de kunder som slutat köpa vinerna tillbaka.
Enligt syndikalisterna räcker den sydafrikanska minimilönen bara till 60 procent av en näringsrik kost.
Borde inte Unionen kämpa för höjda minimilöner i Sydafrika?
–Det är svårt att säga hur mycket det behövs för att leva. Har Sydafrika bestämt att detta är minimilönen så får vi acceptera det. Vi måste utgå från de lagar och regler som finns i landet, även om vi kan önska att de ska tjäna bra, säger Maria Nilsson som anser att de bästa platserna för Unionen att agera är i Systembolagets styrelse och i de samverkansråd som finns med företaget.
– Vi ska hela tiden ha en kultur som ser till att de vi köper av ska ha det bra.
Maria Nilsson välkomnar att Systembolaget nu ska skicka ned folk till Sydafrika för att granska situationen på vingårdarna. Samtidigt erkänner hon att det inte är helt enkelt.
– Problemet har varit att träffa rätt folk på plats. Unionen var med när Systembolaget besökte Sydafrika 2013. Då fick man träffa personer som svarade på frågor, man trodde så klart att allt var bra.
Syndikalisterna uppmanar också Unionenklubben att delta i en gemensam debatt där man kan diskutera vad systembolagets personal kan göra för att hjälpa till. Det är inget som Maria Nilsson tänker ställa upp på.
– De har en åsikt, vi har en annan åsikt. Vad vinner man på att ha en debatt? Är detta bästa sättet att hjälpa arbetarna i Sydafrika?
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
