Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Stora klasskillnader på semestern

Dubbelt så stor andel tjänstemän som arbetare åker iväg på en semesterresa, eller har tillgång till fritidshus eller husvagn. En skillnad i semestervanor som inte ändrats nämnvärt de senaste 30 åren. Men det är också stora skillnader tjänstemän emellan.
Sandra Lund Publicerad 25 juni 2014, kl 16:01

30 procent av arbetarna har varken åkt iväg på en semesterresa på minst en vecka, eller haft tillgång till fritidshus eller husvagn. För tjänstemän är det 14 procent. Det visar LO:s rapport om semestervanor för 2013 som presenterades i dag, onsdag. Och så har det, med undantag för enskilda konjunktursvängningar, sett ut under de senaste 30 åren.

Men det är också stora skillnader mellan högre och lägre tjänstemän. Till högre tjänstemän hör människor med minst sex års utbildning efter grundskolan. Till lägre hör yrken med krav på mindre än tre års utbildning efter grundskola. Bland lägre tjänstemän har 21 procent varken rest det senaste året eller haft tillgång till fritidshus/husvagn. För högre tjänstemän handlar det om tio procent.

Även när det gäller andra fritidsvanor är det stora skillnader. 40 procent av arbetarna läser aldrig böcker, medan 19 procent av tjänstemännen aldrig öppnar en bok. 22 procent av arbetarna använder aldrig dator, medan nio procent av tjänstemännen inte gör det.  17 procent av arbetarna motionerar aldrig, medan tio procent av tjänstemännen svarar samma sak.

LO:s rapport baserar sig på SCB:s undersökningar om levandsförhållanden, som kommer varje år.

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.

Anställningsvillkor

Lön eller förmån – så ska du tänka

Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
David Österberg Publicerad 27 oktober 2022, kl 07:14
Sedlar i hand och man i solstol som blickar ut över landskap.
Tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

För- och nackdelar med förmåner

+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.

+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.

– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.

– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.

Exempel på skattepliktiga förmåner

  • Företagsbil som används privat.
  • Hushållstjänst.
  • Måltid.
  • Resa utanför tjänsten.
  • Semesterbostad.

Exempel på skattefria förmåner

  • Mobiltelefon.
  • Friskvårdbidrag.
  • Julklapp.
  • Enklare förtäring, exempelvis frukt.
  • Gym på jobbet.

Källor: Unionen, Skatteverket, Benify