Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sociala krav vid upphandling faller mellan stolarna
Otydlighet i ansvarsfördelning och brist på systematik präglar landstingens IT-upphandlingar avseende sociala krav. Det saknas också kunskap om hur man ställer sociala krav. Det visar en rapport från TCO Development.
Landstingen är jättestora upphandlare av IT. Sammanlagt lägger de 21 landstingen runt 120 miljarder kronor per år i olika upphandlingar - däribland IT – vilket motsvarar cirka 12 000 kronor per person och år, av skattepengar.
Mobiltelefoner, laptops och bildskärmar kräver hög energiåtgång vid tillverkning, har kort livslängd och innebär ofta hälsovådliga kemiska utsläpp vid både tillverkning och sluthantering. Det är faktorer som har bidragit till att landstingen pekat ut just den produktgruppen som prioriterad vad gäller sociala krav vid upphandling.
Sociala krav kan vara att kräva kollektivavtalsliknande villkor för tillverkarna, att man följer ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention, mot barnarbete.
Nyligen visade regeringens utredare Niklas Bruun att dåliga arbetsförhållanden förekommer allt för ofta på företag som vunnit upphandlingar och att anställda ibland inte ens fått minimilön. Utredaren föreslår att upphandlande myndigheter ska kunna ange villkor för lön, semester och arbetstid i kontraktet liksom krav på exempelvis försäkringar i nivå med kollektivavtalens.
Men TCO Developments undersökning av landstingens upphandlingar visar att även om det ställs sociala krav saknas det metoder och systematik för att kontrollera att kraven följs, samt att det i många fall är oklart vem som har ansvar för frågan. I de fall där det uppmärksammats att de sociala kraven inte följs är det också ytterligt ovanligt att ett samarbete avbryts.
21 landsting fick svara på TCO Developments enkät, elva valde att delta i undersökningen, däribland de tre storstadsregionerna som också är de största inköparna av IT.
Sex av elva landsting svarade att det finns ett politiskt beslut att sociala krav ska ställas vid upphandling av IT. Endast ett av elva landsting har gjort kompletterande stickprovskontroller för att säkra att leverantörer uppfyller uppsatta sociala hållbarhetskrav under kontraktets hela livslängd.
”Svenska skattemedel kan då bidra till oacceptabla arbetsvillkor för dem som tillverkar IT-produkter, trots goda intentioner”, heter det i rapporten.
Ett av problemen är att kunskapen om hur man ställer sociala krav i upphandling är begränsad, det saknas både forskning och metodutveckling, skriver TCO Development och föreslår att landstingen inleder samarbeten med högskola och universitet, med industrin och med andra aktörer som tredjepartscertifieringar.
TCO Development rekommenderar
- Samarbeta med industrin, högskola och universitet för att utveckla metodik
- Förtydliga ansvaret för att sociala krav följs
- Avsätt resurser för uppföljning
- Samarbeta med oberoende tredjepartscertifieringar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
