Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nytt skydd för visselblåsare i Europa
Ett nytt direktiv ska skydda visselblåsare som avslöjar brott mot EU:s lagstiftning. De nya reglerna gör det lättare även för svenska arbetstagare att larma om missförhållanden på arbetsplatsen.
I tisdags enades Europaparlamentet och EU:s medlemsstater om ett nytt direktiv som gör det lättare för visselblåsare inom såväl offentlig som privat sektor att larma om brott som begås mot EU-lagar inom områden som penningtvätt, dataskydd, miljöskydd och kärnsäkerhet. Reglerna ska skydda visselblåsare mot uppsägning, lönesänkningar och andra former av repressalier.
– Direktivet är en stor framgång. Går det inte att tryggt rapportera om oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust visselblåsarskydd. Men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt och hållet, säger Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, som har arbetat med frågan sedan 2013.
Läs mer: Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare
I Sverige finns sedan den 1 januari 2017 en lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Men det europeiska visselblåsardirektivet gör det lättare även för arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden att rapportera om oegentligheter på arbetsplatsen.
– Svensk lagstiftning kräver fängelse i straffskalan för att man ska få visselblåsa i privat sektor. Enligt direktivet räcker det att arbetsgivaren bryter mot intentionen med EU-lagstiftningen, säger Martin Jefflén.
På arbetsplatser med fler än 50 anställda ska det, enligt direktivet, finnas rapporteringskanaler dit visselblåsare uppmanas att vända sig i första hand.
– Det är bäst att rapportera oegentligheter internt om det är möjligt. Då blir det en snabbare lösning på problemet. Och det vet visselblåsare, över 90 procent rapporterar först till arbetsgivaren, säger Martin Jefflén.
Men visselblåsare har även rätt att vända sig direkt till en myndighet utan att först larma arbetsgivaren.
– Det finns fall där det är direkt till skada för fallet att först rapportera internt. Det skulle kunna bli en förvarning till arbetsgivaren som då får chansen att undanröja bevis, säger Martin Jefflén.
Visselblåsares rätt att vända sig direkt till en myndighet utan att gå via arbetsgivaren har varit en omstridd fråga under arbetet med ta fram direktivet. Flera medlemsländer har också velat begränsa möjligheten att offentliggöra oegentligheter. De har delvis fått gehör för sina önskemål. Endast i undantagsfall blir det tillåtet att själv offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen, i till exempel sociala medier, eller att kontakta journalister. Om inga åtgärder vidtagits efter rapportering till myndigheten, om det inte går att rapportera till myndigheten därför att myndigheten handlar i samförstånd med den som har begått brottet eller om det finns en uppenbar fara för samhällsintressen.
En annan brist med direktivet är att det saknas tydliga skrivningar om visselblåsares rätt att vända sig till sin fackliga organisation för stöd.
– Det hade varit bra i medlemsländer där de fackliga rättigheterna är betydligt svagare än i de nordiska länderna, säger Martin Jefflén.
Han räknar dock med att fler brott avslöjas när det nya visselblåsardirektivet finns på plats.
– Det är också ett viktigt steg mot mer ansvarstagande och transparens i europeiskt näringsliv. När förslaget till direktiv presenterades ansåg EU-kommissionen att endast tio länder hade ett någorlunda heltäckande skydd för visselblåsare i lagstiftningen. Nu kommer EU:s samtliga medlemsländer att omfattas.
Visselblåsardirektivet ska nu formellt godkännas av Europaparlamentet och medlemsländerna. I juli väntas det träda i kraft. Medlemsländerna har då två år på sig att införa direktivet i nationell lag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
