Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många företagare blir kombinatörer
Kombinatörer kallas de egenföretagare som har flera järn i elden, antingen för att de behöver extra inkomster, eller för att de ser möjligheter att ta sig an nya utmaningar. Unionen Stockholm har fem förslag som ska öka tryggheten för kombinatörerna.
För att fler ska våga ta steget och starta eget så måste de känna sig ekonomisk trygga, menar Unionen Stockholm. På mässan Eget Företag diskuterade förbundet trygghet med mässbesökarna, varav många var så kallade kombinatörer.
– En kombinatör är de medlemmar som inte kan satsa helhjärtat på det egna företaget utan måste ta vikariat eller ha halvtidsjobb vid sidan av företagandet för att klara av att betala sina räkningar, säger Viola Zabeti, regionalt ansvarig för Unionen Egenföretagare och projektledare för Unionens räkning på mässan Eget företagare.
Viola Zabeti har själv varit egenföretagare och erkänner att hon stöp på administrationen.
– Jag hade noll koll på den ekonomiska biten och jag är en trygghetsmänniska så jag fungerar bättre som anställd, säger Viola Zabeti.
Trygghet är något som egenföretagare också skulle behöva mer av och Unionen Stockholm har därför plockat ut fem förbättringar som skulle ge entreprenörer större trygghet vid exempelvis sjukdom. Se faktarutan här intill.
Egenföretagare har möjlighet att välja mellan 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid. Ju fler dagar man väljer desto lägre blir sjukförsäkringsavgiften.
Vi frågade mässdeltagarna hur många karensdagar de hade valt och vad som händer när de blir sjuka:
Per Graemer, egen företagare sedan drygt ett år. Säljer fönster som konsult och garageportar som han även monterar. Blev företagare av fri vilja.
Hur många karensdagar har du?
– Jag vet inte. Jag vet bara att jag är bra försäkrad både via Länsförsäkringar och Unionen.
Vad händer när du blir sjuk?
– Jag struntar i att vara sjuk helt enkelt. Jag försöker göra det jag orkar ändå även om jag är krasslig.
Margareta Nilsson, egen företagare sedan fem år, men har sin firma, en generalagentur för unika hästprodukter, vilande och jobbar nu som utbildare.
Hur många karensdagar har du?
– Noll. Jag var aldrig sjuk. Man har inte råd att vara sjuk som egen företagare. Företaget måste dra in pengar och tid är pengar.
Gültidan Kulbay, nystartad egen företagare som jobbar med coachning och catering.
Hur många karensdagar har du?
– Karensdagar? Vad menar du då? Jag har inte kommit så lång än, jag är här för att lära mig vad som gäller när man är egen företagare. Att vara egenföretagare har varit min ambition sedan länge. Jag vägrar vara anställd.
Agneta Prentell, egen företagare, har butik som säljer konstnärsmaterial.
Hur många karensdagar har du?
– Jag har väl ingen. När jag är sjuk ringer jag in en vikarie, men än så länge har det bara hänt en gång på 2,5 år.
Hans Fryklund, ordförande i Unionen Stockholm och tillika egen företagare sedan maj 2014. Säljer miljötoaletten Bioloo i sitt företag Qualita AB.
– Jag har avtalspension från mitt gamla företag HP så om jag blir sjuk kan jag leva på min pension – det är väldigt förmånligt att kunna var egen företagare med en pension i ryggen.
Fem steg till bättre trygghet för företagare
- Möjligheten till ersättning vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet bör ses över för kombinatörer. Rätten till tjänstledighet för start av näringsverksamhet bör förlängas från sex till tolv månader.
- Upprätta att nytt innovationskontor för att främja idéer som utvecklas av uppfinnare eller anställda och ge ekonomiskt bidrag som stödjer utvecklingen av företag i tidiga skeden.
- Alla arbetssökande bör kunna söka starta-eget-bidrag redan från första dagen i arbetslöshet.
- Försäkringskassan bör kunna ge ett förhandsbesked om vilken ersättning man får om man drabbas av sjukdom eller vill vara föräldraledig.
- Reglerna vid sjukdom bör ses över för att säkerställa att egenföretagare behandlas lika, oavsett företagsform.
Unionen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
