Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Arbetsgivarna pressar personalen"
Unionen vill se skärpta lagar och regleringar på både nationell nivå och EU-nivå för att komma till rätta med problemen som drabbar de 10 000 medlemmarna i flygbranschen.
Omstruktureringarna i flygbranschen har gynnat många, såväl näringsliv som konsumenter har tjänat på de låga biljettpriserna. Men utvecklingen har till stor del gått ut över de flyganställda.
– Det är orimligt att det är de anställda som betalar priset. Vår uppgift som facklig organisation är att göra allt vi kan för att se till att avtal, lagar och regler gör det omöjligt att utnyttja personal på det sätt som sker i dag, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande, och menar att det även gäller sett ur ett medborgerligt perspektiv.
– Man har ett ansvar som kund och konsument.
Enligt Martin Linder kämpar Unionen för att förbättra arbetsmiljösituationen som drabbar kabinpersonalen både fysiskt och socialt, så att de kan fungera som människor och hinna återhämta sig.
– Schemaläggningen gör att många av våra medlemmar måste gå upp och jobba mitt i natten, arbetsgivarna överutnyttjar regelverket och pressar personalen. Det ser vi inte minst i sjukskrivningarna hos SAS.
Företagen utnyttjar dessutom möjligheten att ta in bemanningsanställda. Ett exempel är Norwegian som sagt upp hela sin kabinpersonal för att sedan ta in dem via ett bemanningsföretag.
Av säkerhetsskäl vill Unionen se ett krav om att minst 50 procent av kabinpersonalen och piloterna ska vara direktanställda av bolaget. Ett krav som redan finns från den europeiska säkerhetsorganisationen EASA när det gäller underhållspersonal.
Unionen menar att den möjlighet som finns att utnyttja regelverket måste täppas till, både på nationell och på europeisk nivå. Förutom att kryphålen drabbar de anställda skapar de en osund konkurrens som går ut över bolagen.
– Hela branschen är pressad och därför vet vi att vi inte kan driva de här kraven mot enskilda bolag. Det måste upp på så hög nivå som möjligt. Jag skulle bli väldigt förvånad över den politiker som inte tycker att våra förslag är rimliga, säger Martin Linder.
Förslagen han syftar på presenteras i rapporten ”Flygets framtid” i vilken Unionen redogör för flygbranschens problem och utmaningar. Förhoppningen är att påverka politiker på både nationell nivå och EU-nivå.
Unionen vill ...
- Att minst hälften av anställda med säkerhetsansvar i sitt arbete, både i luften och på marken, ska vara direktanställda i företaget de arbetar för.
- Att schemaläggningen av arbetspass ska ta hänsyn till behovet av vila under och mellan passen. Unionen kräver större facklig insyn och att Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen tar sitt ansvar och granskar schemaläggningen.
- Att regeringen i EU-arbetet bättre ska skydda enskilda arbetstagares rättigheter gentemot flygbolagen, genom att förtydliga de gemensamma regelverken för att begränsa den osunda konkurrensen på flygmarknaden som leder till social dumpning.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
