Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt vanligare med provanställning

På dagens arbetsmarknad är provanställning mer regel än undantag. Men det är ingenting du måste gå med på.
Publicerad
Illustration: Valero Doval
Provanställning är tänkt som något man kan ta till i undantagsfall, men i dag används det flitigt. De flesta provanställningar leder till fast anställning, men innebär förstås alltid en risk. Illustration: Valero Doval

Tjugoåttaåriga Samira har fått lära känna av otryggheten med en provanställning.

– Jag var anställd via ett bemanningsföretag. Jag behövde en blankett till Försäkringskassan, så under ett möte berättade att jag att jag var gravid. Det var en månad innan min provanställning skulle gå över i tillsvidareanställning. Sekunden efter fick jag veta att jag troligen inte skulle kunna fortsätta, säger Samira.

Bemanningsföretaget hänvisade till att det troligen inte skulle finnas behov av Samira i kundtjänsten. Drygt en vecka senare fick hon sluta. Nu har hon anmält detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Under en provanställning har man inte rätt att be någon sluta, på grund av vare sig kön, ålder, etnicitet eller – graviditet.

– Jag har redan ett barn och hade egentligen inte tänkt bli gravid så snabbt igen. Jag trivdes jättebra både med arbetsuppgifterna och med kontorstiderna. Min sambo sa till mig att jag skulle vänta med att berätta om graviditeten. Och med facit i hand håller jag med, säger hon.

Samiras fall är bara ett exempel på vad som kan hända när man är provanställd. Det är en betydligt otryggare anställningsform än de flesta andra. Men att gå med på sex månaders provanställning är inte ett måste.

– Ju mer intressant du är för arbetsgivaren, desto lättare är det att avtala bort provanställningstiden. De flesta av oss rör sig dock på en arbetsmarknad där provanställning är vanligt, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Fackförbundet tycker att man ska vara restriktiv med provanställningar. De ska föranledas av ett uttalat behov att pröva en person som är ny i yrket eller tjänsten. I dag används det lite väl slentrianmässigt.

– Jag ser inte att en person som byter jobb från en fast anställning till en annan ska behöva acceptera en provanställning, säger Kennet Morin, central ombudsman.

Även Kjell Svenson, styrelseordförande i HRAB People Management och tidigare personaldirektör i Volvokoncernen, påpekar att provanställning i vissa fall är förhandlingsbart.

– Det är ett givande och tagande, man får rätta sig efter tillgång och efterfrågan. Generellt tycker jag att provanställning är ett bra instrument. Om det inte utfaller till belåtenhet så kan man sluta med hedern i behåll, säger Kjell Svenson.

Han tror dock att de flesta provanställningar övergår i tillsvidareanställning.

– I de fall det inte fungerar så handlar det om att den nyanställde får feedback för sent och inte hinner rätta till det som är fel i tid.

Hans råd till nyanställda är att be att få förväntningarna nedtecknade, inte i detalj, men att man talar om mål och vad man ska åstadkomma i generella termer. Sedan är det chefens uppgift att ge kontinuerlig feedback.

– Man måste träna på det. Det är bättre att ge feedback lite valhänt och stapplande än att inte ge det alls. Till slut blir man bättre.

Att ge feedback är enligt honom ett utmärkt sätt att förbättra resultatet, den egna enheten och att utveckla de anställda. Och det finns en utvecklingspotential för svenska ledare när det gäller att ge feedback.

Hur ger man negativ kritik, säga något snällt först?
– Nej, jag tycker inte man behöver linda in något när det handlar om ge feedback under en provanställning.

”EFTER TVÅ VECKOR VAR DET TACK OCH HEJ”

Anna blev arbetslös, men fick ett nytt jobb via kontakter. Redan efter två veckors provanställning fick hon sluta.

Anna, 42, hade jobbet som ekonomiassistent på ett mindre, familjeägt verkstadsföretag i åtta år. När orderingången minskade blev hon uppsagd. Via kontakter fick hon tips om ett annat verkstadsföretag som behövde en redovisningsassistent.

– Jag var mycket tydlig med att jag inte hade jobbat som redovisningsassistent och att jag inte kunde det program de använde, säger Anna.

En av delägarna och hon hade flera möten där de pratade igenom förutsättningarna. Anna blev lovad en ordentlig introduktion.

– När jag väl kom till min nya arbetsplats fick jag både dålig information och ett dåligt bemötande. De kastade pärmarna på mitt bord och alla var tokstressade, säger hon.

Anna påtalade att hon inte hade fått någon introduktion. Arbetsgivaren tyckte att hon kunde lära sig redovisningsprogrammet på egen hand. Anna bet ihop och försökte göra det bästa av situationen.

Hon klarade arbetsuppgifterna, men det tog betydligt längre tid för henne än vad arbetsgivaren hade räknat med.

– Efter två veckor var det tack och hej. De sa att jag hade varit jättetydlig med min bakgrund och erkände att de hade gjort en felrekrytering, säger Anna.

I efterhand har hon förstått att de andra två delägarna inte varit delaktiga i beslutet att anställa henne. Och att det hade förekommit avbrutna provanställningar flera gånger tidigare på den här arbetsplatsen.

Vad har hon lärt sig av detta?
– Att man inte kan gardera sig. Det är arbetsgivaren som bestämmer.

Cajsa Högberg

DETTA GÄLLER

För att vara säker på att det är rätt person med rätt kompetens som anställs använder sig många arbetsgivare av provanställning.

  1. Arbetsgivaren kan anställa på prov i max sex månader. Anställningen övergår i en tillsvidareanställning i slutet av prövoperioden om arbetsgivaren inte lämnat besked om annat. Längre provanställningar kan förekomma om arbetsplatsen har ett kollektivavtal som tillåter det.
  2. I många kollektivavtal anges att provanställning endast får användas om det finns ett uttalat prövobehov, det vill säga att anställningen avser en person som är oerfaren i yrket eller befattningen.
  3. Enligt lagen kan en provanställning avbrytas i förtid. Arbetsgivaren ska då underrätta arbetstagaren om det minst två veckor i förväg. Men på arbetsplatser med kollektivavtal är det vanligt med en månads ömsesidig uppsägningstid för arbetstagare och arbetsgivare.
  4. Provanställningen kan ofta avbrytas med kort varsel och utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl. Dock får en provanställning inte avbrytas på diskriminerande grunder, till exempel på grund av kön, etnicitet eller ålder.

OM DU SLUTAR
Om arbetsgivaren bryter provanställningen har du rätt till ersättning från a-kassan på samma sätt som vid en tidsbegränsad anställning. Om du själv avslutar provanställningen kan du bli avstängd från rätten till ersättning i 45 dagar.

VÅGAR JAG BE OM SEMESTER?
Även under en provanställning tjänar man in rätt till semester, cirka två dagar per månad. Intjänandeåret löper från 1 april till 31 mars. Vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Då har man rätt till ledighet även om man ännu inte har tjänat in sin semesterlön, men då uppstår en skuld till arbetsgivaren.

En provanställning får inte vara längre än ett halvår och kan inte förlängas på grund av att man tar semester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag

Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 21 januari 2026, kl 06:03
Pixelgrafik med texten ”Game Over” ovanför plattformar – illustration kopplad till spelbranschens arbetsvillkor.
För många anställda i spelbranschen är det "game over" när arbetsgivaren bestämmer sig för att skära ned på personal. I många fall väljer företagen utköp istället för omplacering. Foto: Colourbox

Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.

Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.

Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.

Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp

En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.

Björn Larm
Foto: Peter Knutsson

– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.

Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.

– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.

Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.

Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.

Einar Humlin

– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.

Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.

Facket får sällan information om utköp

Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.

Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.

– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.

Techbranschen

  • En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
  • Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
  • Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.

    Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.

Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.

– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.

– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.

 

Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö

Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.

– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.

Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning

  • Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
  • Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
  • Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
  • Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
  • Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
  • Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.

Källa: Unionen