Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt vanligare med provanställning

På dagens arbetsmarknad är provanställning mer regel än undantag. Men det är ingenting du måste gå med på.
Publicerad
Illustration: Valero Doval
Provanställning är tänkt som något man kan ta till i undantagsfall, men i dag används det flitigt. De flesta provanställningar leder till fast anställning, men innebär förstås alltid en risk. Illustration: Valero Doval

Tjugoåttaåriga Samira har fått lära känna av otryggheten med en provanställning.

– Jag var anställd via ett bemanningsföretag. Jag behövde en blankett till Försäkringskassan, så under ett möte berättade att jag att jag var gravid. Det var en månad innan min provanställning skulle gå över i tillsvidareanställning. Sekunden efter fick jag veta att jag troligen inte skulle kunna fortsätta, säger Samira.

Bemanningsföretaget hänvisade till att det troligen inte skulle finnas behov av Samira i kundtjänsten. Drygt en vecka senare fick hon sluta. Nu har hon anmält detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Under en provanställning har man inte rätt att be någon sluta, på grund av vare sig kön, ålder, etnicitet eller – graviditet.

– Jag har redan ett barn och hade egentligen inte tänkt bli gravid så snabbt igen. Jag trivdes jättebra både med arbetsuppgifterna och med kontorstiderna. Min sambo sa till mig att jag skulle vänta med att berätta om graviditeten. Och med facit i hand håller jag med, säger hon.

Samiras fall är bara ett exempel på vad som kan hända när man är provanställd. Det är en betydligt otryggare anställningsform än de flesta andra. Men att gå med på sex månaders provanställning är inte ett måste.

– Ju mer intressant du är för arbetsgivaren, desto lättare är det att avtala bort provanställningstiden. De flesta av oss rör sig dock på en arbetsmarknad där provanställning är vanligt, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Fackförbundet tycker att man ska vara restriktiv med provanställningar. De ska föranledas av ett uttalat behov att pröva en person som är ny i yrket eller tjänsten. I dag används det lite väl slentrianmässigt.

– Jag ser inte att en person som byter jobb från en fast anställning till en annan ska behöva acceptera en provanställning, säger Kennet Morin, central ombudsman.

Även Kjell Svenson, styrelseordförande i HRAB People Management och tidigare personaldirektör i Volvokoncernen, påpekar att provanställning i vissa fall är förhandlingsbart.

– Det är ett givande och tagande, man får rätta sig efter tillgång och efterfrågan. Generellt tycker jag att provanställning är ett bra instrument. Om det inte utfaller till belåtenhet så kan man sluta med hedern i behåll, säger Kjell Svenson.

Han tror dock att de flesta provanställningar övergår i tillsvidareanställning.

– I de fall det inte fungerar så handlar det om att den nyanställde får feedback för sent och inte hinner rätta till det som är fel i tid.

Hans råd till nyanställda är att be att få förväntningarna nedtecknade, inte i detalj, men att man talar om mål och vad man ska åstadkomma i generella termer. Sedan är det chefens uppgift att ge kontinuerlig feedback.

– Man måste träna på det. Det är bättre att ge feedback lite valhänt och stapplande än att inte ge det alls. Till slut blir man bättre.

Att ge feedback är enligt honom ett utmärkt sätt att förbättra resultatet, den egna enheten och att utveckla de anställda. Och det finns en utvecklingspotential för svenska ledare när det gäller att ge feedback.

Hur ger man negativ kritik, säga något snällt först?
– Nej, jag tycker inte man behöver linda in något när det handlar om ge feedback under en provanställning.

”EFTER TVÅ VECKOR VAR DET TACK OCH HEJ”

Anna blev arbetslös, men fick ett nytt jobb via kontakter. Redan efter två veckors provanställning fick hon sluta.

Anna, 42, hade jobbet som ekonomiassistent på ett mindre, familjeägt verkstadsföretag i åtta år. När orderingången minskade blev hon uppsagd. Via kontakter fick hon tips om ett annat verkstadsföretag som behövde en redovisningsassistent.

– Jag var mycket tydlig med att jag inte hade jobbat som redovisningsassistent och att jag inte kunde det program de använde, säger Anna.

En av delägarna och hon hade flera möten där de pratade igenom förutsättningarna. Anna blev lovad en ordentlig introduktion.

– När jag väl kom till min nya arbetsplats fick jag både dålig information och ett dåligt bemötande. De kastade pärmarna på mitt bord och alla var tokstressade, säger hon.

Anna påtalade att hon inte hade fått någon introduktion. Arbetsgivaren tyckte att hon kunde lära sig redovisningsprogrammet på egen hand. Anna bet ihop och försökte göra det bästa av situationen.

Hon klarade arbetsuppgifterna, men det tog betydligt längre tid för henne än vad arbetsgivaren hade räknat med.

– Efter två veckor var det tack och hej. De sa att jag hade varit jättetydlig med min bakgrund och erkände att de hade gjort en felrekrytering, säger Anna.

I efterhand har hon förstått att de andra två delägarna inte varit delaktiga i beslutet att anställa henne. Och att det hade förekommit avbrutna provanställningar flera gånger tidigare på den här arbetsplatsen.

Vad har hon lärt sig av detta?
– Att man inte kan gardera sig. Det är arbetsgivaren som bestämmer.

Cajsa Högberg

DETTA GÄLLER

För att vara säker på att det är rätt person med rätt kompetens som anställs använder sig många arbetsgivare av provanställning.

  1. Arbetsgivaren kan anställa på prov i max sex månader. Anställningen övergår i en tillsvidareanställning i slutet av prövoperioden om arbetsgivaren inte lämnat besked om annat. Längre provanställningar kan förekomma om arbetsplatsen har ett kollektivavtal som tillåter det.
  2. I många kollektivavtal anges att provanställning endast får användas om det finns ett uttalat prövobehov, det vill säga att anställningen avser en person som är oerfaren i yrket eller befattningen.
  3. Enligt lagen kan en provanställning avbrytas i förtid. Arbetsgivaren ska då underrätta arbetstagaren om det minst två veckor i förväg. Men på arbetsplatser med kollektivavtal är det vanligt med en månads ömsesidig uppsägningstid för arbetstagare och arbetsgivare.
  4. Provanställningen kan ofta avbrytas med kort varsel och utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl. Dock får en provanställning inte avbrytas på diskriminerande grunder, till exempel på grund av kön, etnicitet eller ålder.

OM DU SLUTAR
Om arbetsgivaren bryter provanställningen har du rätt till ersättning från a-kassan på samma sätt som vid en tidsbegränsad anställning. Om du själv avslutar provanställningen kan du bli avstängd från rätten till ersättning i 45 dagar.

VÅGAR JAG BE OM SEMESTER?
Även under en provanställning tjänar man in rätt till semester, cirka två dagar per månad. Intjänandeåret löper från 1 april till 31 mars. Vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Då har man rätt till ledighet även om man ännu inte har tjänat in sin semesterlön, men då uppstår en skuld till arbetsgivaren.

En provanställning får inte vara längre än ett halvår och kan inte förlängas på grund av att man tar semester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.