Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt vanligare med provanställning

På dagens arbetsmarknad är provanställning mer regel än undantag. Men det är ingenting du måste gå med på.
Publicerad
Illustration: Valero Doval
Provanställning är tänkt som något man kan ta till i undantagsfall, men i dag används det flitigt. De flesta provanställningar leder till fast anställning, men innebär förstås alltid en risk. Illustration: Valero Doval

Tjugoåttaåriga Samira har fått lära känna av otryggheten med en provanställning.

– Jag var anställd via ett bemanningsföretag. Jag behövde en blankett till Försäkringskassan, så under ett möte berättade att jag att jag var gravid. Det var en månad innan min provanställning skulle gå över i tillsvidareanställning. Sekunden efter fick jag veta att jag troligen inte skulle kunna fortsätta, säger Samira.

Bemanningsföretaget hänvisade till att det troligen inte skulle finnas behov av Samira i kundtjänsten. Drygt en vecka senare fick hon sluta. Nu har hon anmält detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Under en provanställning har man inte rätt att be någon sluta, på grund av vare sig kön, ålder, etnicitet eller – graviditet.

– Jag har redan ett barn och hade egentligen inte tänkt bli gravid så snabbt igen. Jag trivdes jättebra både med arbetsuppgifterna och med kontorstiderna. Min sambo sa till mig att jag skulle vänta med att berätta om graviditeten. Och med facit i hand håller jag med, säger hon.

Samiras fall är bara ett exempel på vad som kan hända när man är provanställd. Det är en betydligt otryggare anställningsform än de flesta andra. Men att gå med på sex månaders provanställning är inte ett måste.

– Ju mer intressant du är för arbetsgivaren, desto lättare är det att avtala bort provanställningstiden. De flesta av oss rör sig dock på en arbetsmarknad där provanställning är vanligt, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Fackförbundet tycker att man ska vara restriktiv med provanställningar. De ska föranledas av ett uttalat behov att pröva en person som är ny i yrket eller tjänsten. I dag används det lite väl slentrianmässigt.

– Jag ser inte att en person som byter jobb från en fast anställning till en annan ska behöva acceptera en provanställning, säger Kennet Morin, central ombudsman.

Även Kjell Svenson, styrelseordförande i HRAB People Management och tidigare personaldirektör i Volvokoncernen, påpekar att provanställning i vissa fall är förhandlingsbart.

– Det är ett givande och tagande, man får rätta sig efter tillgång och efterfrågan. Generellt tycker jag att provanställning är ett bra instrument. Om det inte utfaller till belåtenhet så kan man sluta med hedern i behåll, säger Kjell Svenson.

Han tror dock att de flesta provanställningar övergår i tillsvidareanställning.

– I de fall det inte fungerar så handlar det om att den nyanställde får feedback för sent och inte hinner rätta till det som är fel i tid.

Hans råd till nyanställda är att be att få förväntningarna nedtecknade, inte i detalj, men att man talar om mål och vad man ska åstadkomma i generella termer. Sedan är det chefens uppgift att ge kontinuerlig feedback.

– Man måste träna på det. Det är bättre att ge feedback lite valhänt och stapplande än att inte ge det alls. Till slut blir man bättre.

Att ge feedback är enligt honom ett utmärkt sätt att förbättra resultatet, den egna enheten och att utveckla de anställda. Och det finns en utvecklingspotential för svenska ledare när det gäller att ge feedback.

Hur ger man negativ kritik, säga något snällt först?
– Nej, jag tycker inte man behöver linda in något när det handlar om ge feedback under en provanställning.

”EFTER TVÅ VECKOR VAR DET TACK OCH HEJ”

Anna blev arbetslös, men fick ett nytt jobb via kontakter. Redan efter två veckors provanställning fick hon sluta.

Anna, 42, hade jobbet som ekonomiassistent på ett mindre, familjeägt verkstadsföretag i åtta år. När orderingången minskade blev hon uppsagd. Via kontakter fick hon tips om ett annat verkstadsföretag som behövde en redovisningsassistent.

– Jag var mycket tydlig med att jag inte hade jobbat som redovisningsassistent och att jag inte kunde det program de använde, säger Anna.

En av delägarna och hon hade flera möten där de pratade igenom förutsättningarna. Anna blev lovad en ordentlig introduktion.

– När jag väl kom till min nya arbetsplats fick jag både dålig information och ett dåligt bemötande. De kastade pärmarna på mitt bord och alla var tokstressade, säger hon.

Anna påtalade att hon inte hade fått någon introduktion. Arbetsgivaren tyckte att hon kunde lära sig redovisningsprogrammet på egen hand. Anna bet ihop och försökte göra det bästa av situationen.

Hon klarade arbetsuppgifterna, men det tog betydligt längre tid för henne än vad arbetsgivaren hade räknat med.

– Efter två veckor var det tack och hej. De sa att jag hade varit jättetydlig med min bakgrund och erkände att de hade gjort en felrekrytering, säger Anna.

I efterhand har hon förstått att de andra två delägarna inte varit delaktiga i beslutet att anställa henne. Och att det hade förekommit avbrutna provanställningar flera gånger tidigare på den här arbetsplatsen.

Vad har hon lärt sig av detta?
– Att man inte kan gardera sig. Det är arbetsgivaren som bestämmer.

Cajsa Högberg

DETTA GÄLLER

För att vara säker på att det är rätt person med rätt kompetens som anställs använder sig många arbetsgivare av provanställning.

  1. Arbetsgivaren kan anställa på prov i max sex månader. Anställningen övergår i en tillsvidareanställning i slutet av prövoperioden om arbetsgivaren inte lämnat besked om annat. Längre provanställningar kan förekomma om arbetsplatsen har ett kollektivavtal som tillåter det.
  2. I många kollektivavtal anges att provanställning endast får användas om det finns ett uttalat prövobehov, det vill säga att anställningen avser en person som är oerfaren i yrket eller befattningen.
  3. Enligt lagen kan en provanställning avbrytas i förtid. Arbetsgivaren ska då underrätta arbetstagaren om det minst två veckor i förväg. Men på arbetsplatser med kollektivavtal är det vanligt med en månads ömsesidig uppsägningstid för arbetstagare och arbetsgivare.
  4. Provanställningen kan ofta avbrytas med kort varsel och utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl. Dock får en provanställning inte avbrytas på diskriminerande grunder, till exempel på grund av kön, etnicitet eller ålder.

OM DU SLUTAR
Om arbetsgivaren bryter provanställningen har du rätt till ersättning från a-kassan på samma sätt som vid en tidsbegränsad anställning. Om du själv avslutar provanställningen kan du bli avstängd från rätten till ersättning i 45 dagar.

VÅGAR JAG BE OM SEMESTER?
Även under en provanställning tjänar man in rätt till semester, cirka två dagar per månad. Intjänandeåret löper från 1 april till 31 mars. Vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Då har man rätt till ledighet även om man ännu inte har tjänat in sin semesterlön, men då uppstår en skuld till arbetsgivaren.

En provanställning får inte vara längre än ett halvår och kan inte förlängas på grund av att man tar semester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision