Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt vanligare med provanställning

På dagens arbetsmarknad är provanställning mer regel än undantag. Men det är ingenting du måste gå med på.
Publicerad
Illustration: Valero Doval
Provanställning är tänkt som något man kan ta till i undantagsfall, men i dag används det flitigt. De flesta provanställningar leder till fast anställning, men innebär förstås alltid en risk. Illustration: Valero Doval

Tjugoåttaåriga Samira har fått lära känna av otryggheten med en provanställning.

– Jag var anställd via ett bemanningsföretag. Jag behövde en blankett till Försäkringskassan, så under ett möte berättade att jag att jag var gravid. Det var en månad innan min provanställning skulle gå över i tillsvidareanställning. Sekunden efter fick jag veta att jag troligen inte skulle kunna fortsätta, säger Samira.

Bemanningsföretaget hänvisade till att det troligen inte skulle finnas behov av Samira i kundtjänsten. Drygt en vecka senare fick hon sluta. Nu har hon anmält detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Under en provanställning har man inte rätt att be någon sluta, på grund av vare sig kön, ålder, etnicitet eller – graviditet.

– Jag har redan ett barn och hade egentligen inte tänkt bli gravid så snabbt igen. Jag trivdes jättebra både med arbetsuppgifterna och med kontorstiderna. Min sambo sa till mig att jag skulle vänta med att berätta om graviditeten. Och med facit i hand håller jag med, säger hon.

Samiras fall är bara ett exempel på vad som kan hända när man är provanställd. Det är en betydligt otryggare anställningsform än de flesta andra. Men att gå med på sex månaders provanställning är inte ett måste.

– Ju mer intressant du är för arbetsgivaren, desto lättare är det att avtala bort provanställningstiden. De flesta av oss rör sig dock på en arbetsmarknad där provanställning är vanligt, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Fackförbundet tycker att man ska vara restriktiv med provanställningar. De ska föranledas av ett uttalat behov att pröva en person som är ny i yrket eller tjänsten. I dag används det lite väl slentrianmässigt.

– Jag ser inte att en person som byter jobb från en fast anställning till en annan ska behöva acceptera en provanställning, säger Kennet Morin, central ombudsman.

Även Kjell Svenson, styrelseordförande i HRAB People Management och tidigare personaldirektör i Volvokoncernen, påpekar att provanställning i vissa fall är förhandlingsbart.

– Det är ett givande och tagande, man får rätta sig efter tillgång och efterfrågan. Generellt tycker jag att provanställning är ett bra instrument. Om det inte utfaller till belåtenhet så kan man sluta med hedern i behåll, säger Kjell Svenson.

Han tror dock att de flesta provanställningar övergår i tillsvidareanställning.

– I de fall det inte fungerar så handlar det om att den nyanställde får feedback för sent och inte hinner rätta till det som är fel i tid.

Hans råd till nyanställda är att be att få förväntningarna nedtecknade, inte i detalj, men att man talar om mål och vad man ska åstadkomma i generella termer. Sedan är det chefens uppgift att ge kontinuerlig feedback.

– Man måste träna på det. Det är bättre att ge feedback lite valhänt och stapplande än att inte ge det alls. Till slut blir man bättre.

Att ge feedback är enligt honom ett utmärkt sätt att förbättra resultatet, den egna enheten och att utveckla de anställda. Och det finns en utvecklingspotential för svenska ledare när det gäller att ge feedback.

Hur ger man negativ kritik, säga något snällt först?
– Nej, jag tycker inte man behöver linda in något när det handlar om ge feedback under en provanställning.

”EFTER TVÅ VECKOR VAR DET TACK OCH HEJ”

Anna blev arbetslös, men fick ett nytt jobb via kontakter. Redan efter två veckors provanställning fick hon sluta.

Anna, 42, hade jobbet som ekonomiassistent på ett mindre, familjeägt verkstadsföretag i åtta år. När orderingången minskade blev hon uppsagd. Via kontakter fick hon tips om ett annat verkstadsföretag som behövde en redovisningsassistent.

– Jag var mycket tydlig med att jag inte hade jobbat som redovisningsassistent och att jag inte kunde det program de använde, säger Anna.

En av delägarna och hon hade flera möten där de pratade igenom förutsättningarna. Anna blev lovad en ordentlig introduktion.

– När jag väl kom till min nya arbetsplats fick jag både dålig information och ett dåligt bemötande. De kastade pärmarna på mitt bord och alla var tokstressade, säger hon.

Anna påtalade att hon inte hade fått någon introduktion. Arbetsgivaren tyckte att hon kunde lära sig redovisningsprogrammet på egen hand. Anna bet ihop och försökte göra det bästa av situationen.

Hon klarade arbetsuppgifterna, men det tog betydligt längre tid för henne än vad arbetsgivaren hade räknat med.

– Efter två veckor var det tack och hej. De sa att jag hade varit jättetydlig med min bakgrund och erkände att de hade gjort en felrekrytering, säger Anna.

I efterhand har hon förstått att de andra två delägarna inte varit delaktiga i beslutet att anställa henne. Och att det hade förekommit avbrutna provanställningar flera gånger tidigare på den här arbetsplatsen.

Vad har hon lärt sig av detta?
– Att man inte kan gardera sig. Det är arbetsgivaren som bestämmer.

Cajsa Högberg

DETTA GÄLLER

För att vara säker på att det är rätt person med rätt kompetens som anställs använder sig många arbetsgivare av provanställning.

  1. Arbetsgivaren kan anställa på prov i max sex månader. Anställningen övergår i en tillsvidareanställning i slutet av prövoperioden om arbetsgivaren inte lämnat besked om annat. Längre provanställningar kan förekomma om arbetsplatsen har ett kollektivavtal som tillåter det.
  2. I många kollektivavtal anges att provanställning endast får användas om det finns ett uttalat prövobehov, det vill säga att anställningen avser en person som är oerfaren i yrket eller befattningen.
  3. Enligt lagen kan en provanställning avbrytas i förtid. Arbetsgivaren ska då underrätta arbetstagaren om det minst två veckor i förväg. Men på arbetsplatser med kollektivavtal är det vanligt med en månads ömsesidig uppsägningstid för arbetstagare och arbetsgivare.
  4. Provanställningen kan ofta avbrytas med kort varsel och utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl. Dock får en provanställning inte avbrytas på diskriminerande grunder, till exempel på grund av kön, etnicitet eller ålder.

OM DU SLUTAR
Om arbetsgivaren bryter provanställningen har du rätt till ersättning från a-kassan på samma sätt som vid en tidsbegränsad anställning. Om du själv avslutar provanställningen kan du bli avstängd från rätten till ersättning i 45 dagar.

VÅGAR JAG BE OM SEMESTER?
Även under en provanställning tjänar man in rätt till semester, cirka två dagar per månad. Intjänandeåret löper från 1 april till 31 mars. Vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Då har man rätt till ledighet även om man ännu inte har tjänat in sin semesterlön, men då uppstår en skuld till arbetsgivaren.

En provanställning får inte vara längre än ett halvår och kan inte förlängas på grund av att man tar semester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen