Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Allt fler anklagas för illojalitet
Hur många tvister som rör lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler vet ingen. Många förlikas – bara ett fåtal hamnar i Arbetsdomstolen.
Att antalet tvister ökar är fack, arbetsgivare och forskare eniga om. För fem sex år sedan var Unionen bara inblandat i några enstaka mål av det här slaget. 2015 hade man sju mål. Lika många kom det in under 2016 års första nio månader, vilket pekar på att vi kanske landar på runt tio mål vid årets slut.
Medlemmarnas frågor till Unionens rådgivning ger också en antydan om utvecklingen. Mellan februari och december 2015 fick rådgivningen 199 frågor om lojalitetsplikt. Under 2016 fick man 226 frågor under årets första åtta månader. Frågorna kring konkurrensklausuler var ännu fler. (Företagshemligheter finns inte som en egen rubrik hos rådgivningen utan ingår ofta i lojalitetsplikten eller annat.)
Ytterst få mål av det här slaget når Arbetsdomstolen. Därför är det svårt att dra några slutsatser utifrån AD:s statistik. Möjligtvis går det att se en svagt uppåtgående kurva även här de senaste åren. 2010 hade domstolen inget sådant här mål. Åren därefter två, ett och tre. 2014 och 2015 hade man fem mål vardera, och fram till mitten av september 2016 tre mål.
Företagshemligheter
Information om affärs- eller driftförhållande som företaget håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende.
Lojalitetsplikt
Under anställningstiden får man inte agera på ett sätt som skadar företaget. Att röja företagshemligheter är ett exempel på illojalt beteende. Men när en anställning är slut är du fri – arbetsgivaren kan inte kräva att du ska vara lojal för evigt.
Konkurrensklausul
Lojalitetsplikten kan utsträckas efter anställningen via en skriftlig överenskommelse med den anställde.
Många får böta
- En säljare på ett företag som köpte fakturor tog jobb på ett nystartat företag i samma bransch. Den tidigare arbetsgivaren hävdade bland annat att säljaren röjt och utnyttjat kundinformation, och krävde 30 miljoner kronor i skadestånd. Det slutade med ett skadestånd på 3,5 miljoner kronor.
- En kvinna på en revisionsbyrå bestämde sig för att starta eget. Hon registrerade dock firman innan uppsägningstiden hade löpt ut. När hon startade firman tackade hon ja till gamla kunder som hörde av sig. Den tidigare arbetsgivaren krävde skadestånd på närmare fyra miljoner kronor. Det slutade med att kvinnan fick betala 100 000 kronor.
- En anställd på ett bemanningsföretag startade konkurrerande verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren ansåg att personen hade röjt företagshemligheter och uppträtt illojalt. Skadeståndskravet var 750 000 kronor men skadeståndet landade på 150 000 kronor.
- Ett IT-företag ansåg att en tidigare anställd hade brutit mot konkurrensklausuler genom att starta konkurrerande verksamhet och ha utnyttjat bolagets kundregister och offerter. Företaget krävde skadestånd på drygt 2,4 miljoner kronor. Den tidigare anställde dömdes att betala 285 000 kronor i skadestånd.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
