Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Unionens a-kassa: "Hoten har ökat"

Unionens a-kassa har längst väntetid av alla kassor kring beslut om ersättning. Försäkringens handläggare har hamnat i skottgluggen och får ta emot hot från arga medlemmar som väntar på pengar.
Lina Björk Publicerad 29 augusti 2023, kl 12:38
Bild på Unionens-kassa.
I och med de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata. Foto: Ola Rennstam

Medlemmar som väntar på besked från Unionens a-kassa får, enligt den senaste statistiken, ha tålamod i nio veckor, men vissa har väntat betydligt längre än så. Orsaken är dels ett nytt ärendehanteringssystem, dels reducerad bemanning under sommaren. Bakom luren för att handlägga ärenden sitter bland annat Andrea Ålund, försäkringsutredare och huvudarbetsmiljöombud på Unionens a-kassa.

Andrea Ålund
Andrea Ålund

­Det är väldigt kämpigt. Vi känner för medlemmarna och kan inte försvara de långa väntetiderna. Många av handläggarna jobbar kvällar, tidiga mornar och helger för att få lite sinnesro. Man tar med sig jobbet hem eftersom verksamheten kräver det, men vi kommer aldrig i kapp, säger hon.

Unionens a-kassa hotas av vite

Förra sommaren lämnades en begäran om 6:6a in till Arbetsmiljöverket från två av arbetsmiljöombuden på Unionens a-kassa. Kritiken handlade framför allt om bristen på arbetsmiljökunskap hos chefer, riskbedömningar som uteblivit och en organisering av arbetet som gav mer att önska. Myndigheten hotade med vite om bristerna inte åtgärdades, men efter en omorganisation på a-kassan så lades anmälan ned. Arbetsmiljön har däremot inte blivit bättre.

Vi blir inte lyssnade på. Sektionschefer gör vad de kan men det här går högre upp, säger Andrea Ålund.

Personalomsättningen på a-kassan har varit stor, men även om man har nyrekryterat tar det tid att introducera nya försäkringshandläggare. En anställd som slutar och en som börjar går inte jämnt ut, enligt Nanna Andersson, försäkringsrådgivare och arbetsmiljöombud på a-kassan.

Det kan ta ett år innan en ny handläggare är varm i kläderna. Det gör också att de erfarna får ta väldigt mycket ansvar, säger hon.

Desperata medlemmar

I och med de långa väntetiderna har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata.

Vi möter människor som gråter och säger att de inte har mat på bordet, som vill ta livet av sig eller hotar med att spränga oss i luften. Den typen av samtal har ökat, men vi har inte tillräckliga verktyg att hantera människor i kris, säger Andrea Ålund.

Eftersom de ärenden som väntat längst hanteras först kommer eftersläpningen i väntetid att synas ett tag till i statistiken. Under tiden gör de anställda på a-kassan vad de kan för att hinna med så många ärenden de kan. En hjälp tror arbetsmiljöombuden skulle vara att a-kassorna hjälpte varandra.

Jag undrar var a-kassekollektivet är. Vi var pilot för det nya ärendehanteringssystemet och visade vägen. Nu skulle vi behöva hjälp av andra, säger Nanna Andersson. 

Harald Peterson
Harald Peterson Mattias Lindbäck

Harald Petersson, kassaföreståndare på Unionens arbetslöshetskassa känner inte igen bilden av att ledningen inte lyssnar på hur de anställda upplever den pressade arbetsmiljön.

– Jag tycker att vi har bra forum för dialog. Just nu sitter vi i förhandling med de fackliga hur vi ska lösa den här situationen. Men det är så klart viktigt att ha en löpande diskussion kring frågan om arbetsmiljö, säger han.  

Hur ser du på att anställda jobbar kvällar och helger för att hinna med?
– Det är inte ett uttalat krav från arbetsgivaren. Respektive chef för en dialog med respektive medarbetare, och vi följer arbetsinsatsen både sektionsvis och enskilt. Utifrån arbetsläget behöver vi nu öka produktionen för att komma i kapp med ärenden.

Handläggarna får ta emot många svåra samtal, vilket stöd får de?
– Vi har många insatser. Generellt sett har vi minskat telefontiden så att vi frigjort tid för handläggning och medarbetarna behöver därmed inte ta emot lika många samtal. Blir samtalen tuffa finns det stöd hos närmaste chef och vi erbjuder även stöd av företagshälsovården vid behov. Vi har också genomfört utbildningsinsatser, och har kontinuerliga avstämningar.


Kan ett samarbete a-kassorna emellan förbättra läget?
– Vi har en lång historia av samarbete mellan a-kassorna och anledningen till att vi inte haft det nu är på grund av sommarperioden. Men framöver är det absolut aktuellt, säger Harald Petersson.

Den 28 augusti uppmanade inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Unionens a-kassa att vidta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för sina medlemmar. Senast den 18 september ska kassan redogöra för de insatser man gjort.

Vad är 6:6a?

En anställd eller arbetsmiljöombud kan upptäcka att det finns risker i arbetsmiljön eller att arbetsgivaren inte följer regler och lagar om arbetstid. Då gäller i första hand att ta kontakt med arbetsgivaren och be om att problemet rättas till.

Men om problemet kvarstår finns det möjlighet för arbetsmiljöombudet att begära åtgärder från Arbetsmiljöverket, enligt arbetsmiljölagen 6:e kapitlet 6:e paragrafen.

Myndigheten kan då välja att komma på inspektion hos arbetsgivaren och sedan besluta om att tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärder eller exempelvis förbjuda något som inte är tillåtet. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Uppsagd utan intyg kan få hjälp av ny lag

Närmare tusen medlemmar årligen får krångel med a-kassan på grund av att deras ex-arbetsgivare inte lämnar arbetsgivarintyg. Tack vare en ny lag som träder i kraft om drygt ett år, kan problemen minska, även om de kanske inte försvinner.
Johanna Rovira Publicerad 12 september 2024, kl 06:01
Cecilia Weber fick stöd från Unionen efter att ha blivit uppsagd utan arbetsgivarintyg, ett problem som drabbar många. Unionen har hanterat 547 ärenden i år, och en ny lag som förenklar intygsprocessen kan vara lösningen när den träder i kraft nästa år. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Unionenmedlemmen Cecilia Weber insåg snart att hennes nya jobb inte var något drömjobb. Ingenting fungerade som det skulle och det skar sig snabbt mellan henne och arbetsgivaren. När hon blev uppsagd var det ingen större förlust, ansåg hon. 

Cecilia Weber
Cecilia Weber.

Jag fick hjälp av facket att få ut min slutlön, men jag har ännu inte fått något arbetsgivarintyg som man behöver för att få a-kassa. Jag tror inte det är någon vits att jag kontaktar arbetsgivaren igen, och jag vet faktiskt inte heller om det är värt det. 

Trots att arbetsgivarna är skyldiga att skriva arbetsgivarintyg är Cecilia Weber är långt ifrån ensam om att ha problem med att få ut intyg. Förra året fick Unionen in 829 rådgivningsärenden som handlade om arbetsgivarintyg. I år har rådgivningen fram till månadsskiftet juli-augusti hanterat 547 ärenden, så siffran kan tangera tusen före årets slut. 

Sanktioner efterlyses

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz, som hjälpte Cecilia Weber att få ut sin slutlön, har efterlyst påtryckningsmedel att ta till mot de arbetsgivare som struntar i skyldigheten att leverera intyg. 

Vi på Unionen lägger ner mycket tid på att hjälpa medlemmar genom att jaga och truga arbetsgivare som är ointresserade av att göra rätt för sig, säger han i en artikel i Kollega

Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa tror och hoppas att problemen med arbetsgivarintyg kommer att minska i och med att den nya lagen om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring träder i kraft i oktober nästa år. 

Vi kommer fortfarande att behöva vissa uppgifter från arbetsgivaren, men det blir inte samma komplicerad intyg som i dag. Det borde göra det enklare för arbetsgivaren att fylla i intygen, säger Anette Ben Naceur. 

Inga böter i nya lagen

I den nya lagen finns bestämmelser som innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till a-kassan, men det finns inget skrivet om straffansvar för arbetsgivare som ignorerar den skyldigheten. Tidigare förslag på böter finns inte med i det nya regelverket.  

Man bedömer att rädslan för böter skulle kunna innebära en risk att arbetsgivarna lämnar mer uppgifter än vi faktiskt behöver, säger Anette Ben Naceur, som delar de farhågorna. 

Dessutom är det oklart vem hos arbetsgivaren som skulle drabbas av böter. 

Anette Ben Naceur påpekar att det finns en möjlighet för lagstiftarna att införa straffansvar i efterhand, om det visar sig att arbetsgivare fortsätter strunta i att lämna arbetsgivarintyg. 

Dörren för böter är väl inte helt stängd, säger hon. 

Inte kört utan intyg

Cecilia Weber tycker att den nya lagen om inkomstbaserad a-kassa låter som en god idé, åtminstone på pappret. Hennes chans att få ut a-kassa, trots arbetsgivarens ovilja att ge henne intyget, är inte helt körd, enligt Anette Ben Naceur. 

Även om medlemmen ger upp gentemot arbetsgivaren, ska hon inte ge upp gentemot a-kassan. Det finns möjlighet att bedöma ersättningsrätten på annat underlag, som exempelvis anställningsavtal och lönespecifikationer. Det går att få ersättning fastän arbetsgivaren trilskas, även om det tar längre tid. säger Anette Ben Naceur. 

Den nya lagen i korthet: 

  • A-kassan ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid och inkomst. 
  • Taket på ersättningen kommer att fastställas i en förordning som ännu inte är klar 
  • Nedtrappningen av ersättningen sker snabbare
  • Fler kommer att kunna få ersättning, hur mycket påverkas av medlemstiden i a-kassan.