Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Unionens a-kassa: "Hoten har ökat"

Unionens a-kassa har längst väntetid av alla kassor kring beslut om ersättning. Försäkringens handläggare har hamnat i skottgluggen och får ta emot hot från arga medlemmar som väntar på pengar.
Lina Björk Publicerad
Bild på Unionens-kassa.
I och med de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata. Foto: Ola Rennstam

Medlemmar som väntar på besked från Unionens a-kassa får, enligt den senaste statistiken, ha tålamod i nio veckor, men vissa har väntat betydligt längre än så. Orsaken är dels ett nytt ärendehanteringssystem, dels reducerad bemanning under sommaren. Bakom luren för att handlägga ärenden sitter bland annat Andrea Ålund, försäkringsutredare och huvudarbetsmiljöombud på Unionens a-kassa.

Andrea Ålund
Andrea Ålund

­– Det är väldigt kämpigt. Vi känner för medlemmarna och kan inte försvara de långa väntetiderna. Många av handläggarna jobbar kvällar, tidiga mornar och helger för att få lite sinnesro. Man tar med sig jobbet hem eftersom verksamheten kräver det, men vi kommer aldrig i kapp, säger hon.

Unionens a-kassa hotas av vite

Förra sommaren lämnades en begäran om 6:6a in till Arbetsmiljöverket från två av arbetsmiljöombuden på Unionens a-kassa. Kritiken handlade framför allt om bristen på arbetsmiljökunskap hos chefer, riskbedömningar som uteblivit och en organisering av arbetet som gav mer att önska. Myndigheten hotade med vite om bristerna inte åtgärdades, men efter en omorganisation på a-kassan så lades anmälan ned. Arbetsmiljön har däremot inte blivit bättre.

– Vi blir inte lyssnade på. Sektionschefer gör vad de kan men det här går högre upp, säger Andrea Ålund.

Personalomsättningen på a-kassan har varit stor, men även om man har nyrekryterat tar det tid att introducera nya försäkringshandläggare. En anställd som slutar och en som börjar går inte jämnt ut, enligt Nanna Andersson, försäkringsrådgivare och arbetsmiljöombud på a-kassan.

– Det kan ta ett år innan en ny handläggare är varm i kläderna. Det gör också att de erfarna får ta väldigt mycket ansvar, säger hon.

Desperata medlemmar

I och med de långa väntetiderna har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata.

– Vi möter människor som gråter och säger att de inte har mat på bordet, som vill ta livet av sig eller hotar med att spränga oss i luften. Den typen av samtal har ökat, men vi har inte tillräckliga verktyg att hantera människor i kris, säger Andrea Ålund.

Eftersom de ärenden som väntat längst hanteras först kommer eftersläpningen i väntetid att synas ett tag till i statistiken. Under tiden gör de anställda på a-kassan vad de kan för att hinna med så många ärenden de kan. En hjälp tror arbetsmiljöombuden skulle vara att a-kassorna hjälpte varandra.

– Jag undrar var a-kassekollektivet är. Vi var pilot för det nya ärendehanteringssystemet och visade vägen. Nu skulle vi behöva hjälp av andra, säger Nanna Andersson. 

Harald Peterson
Harald Peterson Mattias Lindbäck

Harald Petersson, kassaföreståndare på Unionens arbetslöshetskassa känner inte igen bilden av att ledningen inte lyssnar på hur de anställda upplever den pressade arbetsmiljön.

– Jag tycker att vi har bra forum för dialog. Just nu sitter vi i förhandling med de fackliga hur vi ska lösa den här situationen. Men det är så klart viktigt att ha en löpande diskussion kring frågan om arbetsmiljö, säger han.  

Hur ser du på att anställda jobbar kvällar och helger för att hinna med?
– Det är inte ett uttalat krav från arbetsgivaren. Respektive chef för en dialog med respektive medarbetare, och vi följer arbetsinsatsen både sektionsvis och enskilt. Utifrån arbetsläget behöver vi nu öka produktionen för att komma i kapp med ärenden.

Handläggarna får ta emot många svåra samtal, vilket stöd får de?
– Vi har många insatser. Generellt sett har vi minskat telefontiden så att vi frigjort tid för handläggning och medarbetarna behöver därmed inte ta emot lika många samtal. Blir samtalen tuffa finns det stöd hos närmaste chef och vi erbjuder även stöd av företagshälsovården vid behov. Vi har också genomfört utbildningsinsatser, och har kontinuerliga avstämningar.


Kan ett samarbete a-kassorna emellan förbättra läget?
– Vi har en lång historia av samarbete mellan a-kassorna och anledningen till att vi inte haft det nu är på grund av sommarperioden. Men framöver är det absolut aktuellt, säger Harald Petersson.

Den 28 augusti uppmanade inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Unionens a-kassa att vidta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för sina medlemmar. Senast den 18 september ska kassan redogöra för de insatser man gjort.

Vad är 6:6a?

En anställd eller arbetsmiljöombud kan upptäcka att det finns risker i arbetsmiljön eller att arbetsgivaren inte följer regler och lagar om arbetstid. Då gäller i första hand att ta kontakt med arbetsgivaren och be om att problemet rättas till.

Men om problemet kvarstår finns det möjlighet för arbetsmiljöombudet att begära åtgärder från Arbetsmiljöverket, enligt arbetsmiljölagen 6:e kapitlet 6:e paragrafen.

Myndigheten kan då välja att komma på inspektion hos arbetsgivaren och sedan besluta om att tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärder eller exempelvis förbjuda något som inte är tillåtet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.