Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I början av pandemin höjde regeringen taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös kan få maximalt 18 400 kronor efter skatt, mot tidigare 14 200 kronor. Det är för mycket pengar, enligt Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
I en nyhet på organisationens hemsida säger han att ersättningen är så hög att arbetslösa inte söker jobb i lika hög utsträckning som de skulle ha gjort om ersättningen var lägre. På sikt innebär det 40 000 färre jobbtillfällen, enligt Svenskt Näringsliv.
Höjningen av a-kassan är tillfällig. Från början var tanken att den skulle ha försvunnit i januari i år, men regeringen ändrade sig och bestämde att den skulle vara kvar till den 1 januari 2023. Det tycker Jonas Frycklund är fel.
– Det är problematiskt att regeringen har behållit den här krisåtgärden samtidigt som de andra krisåtgärderna är borttagna. För att man ska få en trovärdighet i den ekonomiska politiken är det viktigt att tillfälliga stöd är tillfälliga, säger han på organisationens hemsida.
Han oroar sig också för att höjningen blir permanent.
Maria Ahrengart är nationalekonom och expert på arbetslöshetsförsäkringen på tjänstemannaorganisationen TCO. Hon anser att sambanden mellan ersättning och viljan att söka jobb inte är så enkla som Svenskt Näringsliv hävdar.
– Deras siffror bygger delvis på en tio år gammal beräkning som redan då blev ifrågasatt av flera forskare, så jag tar de siffrorna med en nypa salt. Vilka effekter ett höjt tak skulle få är dessutom omtvistat bland forskare. För oss i TCO är det centrala att även de breda tjänstemannagrupperna kan få ett rimligt skydd vid arbetslöshet. Man ska samtidigt komma ihåg att det kan utbetalas under en begränsad period, säger hon.
TCO hoppas på att höjningen blir permanent och vill också se en årlig uppräkning för att a-kassan ska hänga med när löner och priser stiger.
– A-kassan är en försäkring och inte ett bidrag. Det är viktigt för tillväxten och för legitimiteten i skattesystemet att taket höjs permanent. Den som blir arbetslös ska kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt jobb utan att behöva oroa sig för sin privatekonomi, säger Maria Ahrengart.
Med högre ersättningsnivåer förbättras också matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb, enligt TCO. Om en arbetslös har råd att vara det under en tid ökar chansen att personen hittar ett jobb som matchar kompetensen.
– Det ökar produktiviteten i hela landet vilket kan leda till fler arbetstillfällen. Personen har också kostat samhället pengar i form av utbildning som går förlorade om matchningen inte fungerar.
Borde nivån vara ännu högre än den är idag?
– Det har vi inte tagit ställning till. Innan den tillfälliga höjningen fick bara 1 av 10 tjänstemän 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Med den tillfälliga höjningen får 2 av 10 det.
Innan höjningen Efter den tillfälliga höjningen
Dag 1-100 14 200 kronor 18 400 kronor
Dag 101-300 12 100 kronor 15 500 kronor
Fotnot: Beräkningen är gjord utifrån genomsnittlig kommunalskatt
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.