Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Problem med arbetsgivare som vägrar intyg
Tom Arnoldssons förre arbetsgivare vägrade lämna ifrån sig ett arbetsgivarintyg efter att man avslutat hans provanställning. Utan intyg är det inte helt kört att få a-kassa, men det tar längre tid och är krångligare.
När Unionenmedlemmen Tom Arnoldsson fick chansen att jobba med att reparera generatorer sade han upp sig från sitt fasta arbete och tackade ja till provanställning. Allt var kanske inte frid och fröjd på det nya jobbet, men när den sex månader långa provanställningen började närma sig sitt slut fick Tom en uppmuntrande dunk i ryggen och en flaska whisky av sin arbetsgivare.
– Jag skulle just gå på semester och chefen berättade för mig hur duktig han tyckte att jag var. Det kändes väldigt bra att få sådant beröm, säger Tom Arnoldsson.
En vecka senare, under Tom Arnoldssons semester, ringde chefen och avbröt provanställningen.
– Jag ifrågasatte beslutet, men då blev chefen irriterad.
Bad om arbetsgivarintyg
Tom Arnoldsson bad både muntligen och skriftligen om att få det arbetsgivarintyg som behövs för att få a-kassa. Tidigare hade han fått ligga på för att få ut både anställningsavtal och lönespecifikationer.
Men något arbetsgivarintyg dök aldrig upp, trots att både Unionens ombudsman Thomas Fahrenholz och a-kassan upprepade gånger krävde att arbetsgivaren skulle lämna ifrån sig intyget.
– Så där stod jag fyra månader senare utan arbetsgivarintyg och utan a-kassa.
– Det hade upptäckts fel i mina lönespecifikationer och ombudsmannen hjälpte mig att få ut de pengar som saknades, så jag antar att arbetsgivaren var ovillig att lämna ut arbetsgivarintyg för att han kände sig tillrättavisad, säger Tom Arnoldsson.
Tidsödande problem
Enligt ombudsmannen Thomas Fahrenholz på Unionen Uppland, är Tom Arnoldsson långt ifrån ensam om att få problem med a-kassan på grund av uteblivet arbetsgivarintyg.
– Vi på Unionen lägger ner mycket tid på att hjälpa medlemmar genom att jaga och truga arbetsgivare som är ointresserade av att göra rätt för sig.
Han efterlyser påtryckningsmedel att ta till mot de arbetsgivare som struntar i sin skyldighet att fixa fram intyg.
– Det är naturligtvis inte populärt att ge facken ökad möjlighet att kräva arbetsgivare på skadestånd, men vi behöver verkligen ett verktyg för att kunna hjälpa de medlemmar som hamnar i kläm på grund av ovilja från arbetsgivarnas sida.
Förslag om straff
Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa, påpekar att det i utredningen till ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen finns förslag om förstärkt skyldighet under straffansvar för arbetsgivare som struntar i intyget.
– Däremot står det inget om vilket straff, säger hon.
Anette Ben Naceur menar att flertalet arbetsgivare trots allt lämnar ut intyg.
– Det finns en skyldighet för arbetsgivare att lämna ut intyg, men även om man inte får ut arbetsgivarintyg är det inte helt kört att få a-kassa. Men det blir krångligare, säger Anette Ben Naceur.
Det finns alltså andra sätt att styrka sin rätt till a-kassa på, till exempel genom att visa upp, uppsägningsbesked och lönespecifikationer. Numer finns det också möjlighet för a-kassan att hämta ut uppgifter från Skatteverket.
Sparade lönespecifikationer
Thomas Fahrenholz kunde till sist hjälpa Tom Arnoldsson att få ut sin a-kassa tack vare att Tom sparat lönespecifikationerna.
– Det är inte alltid medlemmen tänkt på att spara lönespecifikationer för tolv månader, i synnerhet inte om man haft flera anställningar under tiden. Dessutom är många lönespecifikationer bristfälliga och uträkningen kanske inte blir lika exakt som om man haft ett arbetsgivarintyg att tillgå, säger Thomas Fahrenholz.
Tom Arnoldsson tycker inte att det ska behöva vara så krångligt och ta sådan tid att få a-kassa, men är nöjd över att det till slut löste sig.
– När man varit med om något sådant här förstår man ändå vikten av att vara med i facket, säger han.
Många frågor om arbetsgivarintyg
Förra året fick Unionens rådgivning 700 frågor om arbetsgivarintyg, vilket är något färre än år 2020 då det kom in närmare 1000 frågor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så blir din ekonomi som arbetslös
Hur påverkas din ekonomi om du blir arbetslös? Hur mycket får man i a-kassa? De flesta får ett rejält inkomsttapp vid arbetslöshet. För den som har en inkomstförsäkring blir ekonomin något bättre – men avtrappningen gör att du måste hitta nytt jobb snabbt.
Det är fattigt att vara arbetslös – även om du är medlem i en-kassa.
Som mest kan du få 80 procent av din tidigare inkomst, upp till taket på 34 000 kronor i månaden. Det betyder att du efter skatt har ungefär 19 000 kronor att leva på.
Efter 100 ersättningsdagar, vilket motsvarar ungefär 4,5 månader, sänks ersättningen till knappt 17 000 kronor efter skatt.
Mellan dag 201 och 300 får du en utbetalning på cirka 15 600 kronor när skatten är dragen.
Den som fortfarande är arbetslös efter 300 dagar kan få aktivitetsstöd.
Hur mycket får man från inkomstförsäkringen?
Den som är medlem i Unionen har automatiskt en inkomstförsäkring. Den ger ersättning vid arbetslöshet i 150 dagar – knappt sju månader. Precis som a-kassan ger inkomstförsäkringen högst ersättning de första 100 dagarna. Hur hög den är beror på hur mycket du tjänade innan arbetslösheten.
Hur mycket får man i a-kassa?
Kollega har räknat på hur mycket tre fiktiva personer, Muhammed, Peter och Sara, har att leva på som arbetslösa. Samtliga har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller villkoren för att få maximal ersättning. Mohammed och Sara har varit medlemmar i Unionen i minst 12 månader innan arbetslösheten och har därför rätt till pengar från inkomstförsäkringen.
Peter
Tjänade 37 100 kronor innan arbetslösheten. Saknar arbetslöshetsförsäkring.
Ersättning efter skatt:
Dag 0-100: 18 900.
Dag 101-200: 16 700.
Dag 201-300: 15 600.
Muhammed
Tjänade 37 100 kronor. Har inkomstförsäkring.
Ersättning efter skatt:
Dag 0-100: 20 500.
Dag 101-150: 18 150.
Dag 151-200: 16 700.
Dag 201-300: 15 600.
Sara
Tjänade 46 600. Har inkomstförsäkring.
Ersättning efter skatt:
Dag 0-100: 25 600.
Dag 101-150: 22 550.
Dag 151-200: 16 700.
Dag 201-300: 15 600.
Fotnot: Uträkningarna är ungefärliga. Exakt hur hög ersättningen blir beror bland annat på i vilken kommun du bor i och om du är medlem i Svenska kyrkan eller inte.
Så funkar inkomstförsäkringen
- Den som är medlem i Unionen har en inkomstförsäkring. Försäkringen gäller den som också är medlem i en a-kassa och inte har fyllt 66 år.
- Försäkringen kompletterar a-kassan på inkomster högre än taket i a-kassan. Försäkringens tak är 60 000 kronor.
- Du kan få ersättning från inkomstförsäkringen i upp till 150 ersättningsdagar, ungefär sju månader.
- Inkomstförsäkringen följer a-kassans ersättningstrappa. Från dag 101 sänks ersättningen.
Nu höjs högsta ersättningen i a-kassan
Den fjärde augusti 2025 höjdes ersättningen i a-kassan. Höjningen gäller de första 100 dagarna som arbetslös med a-kassa.
I början av augusti höjdes den högsta ersättningen i a-kassan med 36 kronor per dag. Från 1200 kronor till 1236 kronor, vilket motsvarar upp till 800 kronor mer i månaden före skatt, enligt regeringen.
Högst 27 200 kronor före skatt
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar. Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring.
För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.
Rekordmånga har gått med
Allt fler i arbetsför ålder har gått med i en a-kassa för att se om sina hus - bokstavligt talat. Medlemsantalet i Sveriges a-kassor nådde första halvåret 2025 en ny rekordnivå.
Störst är Akademikernas a-kassa, tätt följd av Unionens a-kassa med sina 758 000 medlemmar. Totalt har de 24 svenska a-kassorna för olika yrkesområden nu drygt 3 980 000 medlemmar.
– Förklaringen är i stor utsträckning en fortsatt osäker arbetsmarknad. Varslen och uppsägningarna fortsätter och en del bolag hamnar på obestånd. Vissa branscher eller sektorer är mer utsatta än andra. När fler människor upplever en mer otrygg arbetsmarknad, är det också fler som väljer att försäkra sin lön genom medlemskap i en a-kassa, säger Johan Ahlgren, kommunikationschef i Sveriges a-kassor i ett uttalande.
Ny a-kassa från den 1 oktober
Den höjda ersättningen i augusti är en del i en större förändring av a-kassan. Den 1 oktober införs en rad nya regler som Kollega skrivit om tidigare. En nyhet är att din inkomst senaste året enligt Skatteverket ska börja ligga till grund för nivån på a-kasseersättning.
Tidöpartierna har också beslutat att minska ersättningen från a-kassan efter hundra dagars stöd. Nedtrappningen ska ske stegvis. En annan nyhet är att pengarna ska börja betalas ut en gång i månaden i stället för en gång i veckan. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare.
Förändringar i a-kassan från och med den 1 oktober 2025
- Ersättningen baseras på tidigare inkomster
- Medlemstiden i a-kassan påverkar ersättningsnivån
- Ersättningen betalas ut per månad
- Högsta ersättningsgrundande inkomst är 34 000 kronor i månaden.
Källa: IAF
Kortare a-kassa för föräldrar
Kortare a-kassa för föräldrar
Kortare a-kassa för föräldrar
Ny lag ger kortare a-kassa för föräldrar
Den som har barn under 18 år får färre dagar med a-kassa med de nya reglerna, jämfört med dagens regler. Det är fel, tycker fackförbundet Unionen.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Fackförbund kritiska till förändringen
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
