Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

M och KD vill sänka taket i a-kassan

Enkäten med riksdagspartierna gjordes före coronakrisen.

Partierna har helt olika syn på a-kassan. Vissa anser att en låg a-kassa ökar viljan att söka jobb, andra tycker att ersättningen måste höjas för att förbättra tryggheten för dem som drabbas av arbetslöshet.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

Kollega ställde två frågor till samtliga riksdagspartier:

1. Anser ni att taket i a-kassan bör förändras. Om ja: Varför och på vilket sätt?
2. Bör a-kassan förändras på något annat sätt? Om ja: Varför och på vilket sätt?

VÄNSTERPARTIET

1. Vänsterpartiet anser att taket i a-kassan ska höjas till 1400 kronor. En höjning av taket är nödvändigt för att försäkra högre löner än idag. Det ger större trygghet för fler och ökar legitimiteten för arbetslöshetsförsäkringen.

2. Ja, vi vill höja grundbeloppet till 450 kronor, indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren. Med våra förslag kommer arbetslöshetsförsäkringen dels att omfatta fler arbetslösa, dels att försäkra högre löner än i dag.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. För att fler ska få ett inkomstskydd man känner sig trygg med har den S-ledda regeringen höjt den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Målet är att de allra flesta ska ha 80 procent av tidigare lön i ersättning. Då säkerställs tryggheten för breda grupper.

2. Ja. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är viktig för trygghet och omställning. Vi vill att fler ska omfattas av a-kassan och vi vill att fler ska få en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen.

MILJÖPARTIET

1. Ja. På sikt vill vi höja taket i a-kassan till samma nivå som i sjukförsäkringen, när det finns utrymme i statsbudgeten för det. Vi anser att det är olyckligt med de olika nivåerna som skapar avgränsningsproblem för de personer som har sjukdomstillstånd, men också har arbetsförmåga.

2. Reglerna behöver anpassas till människor som har deltids- och timanställningar och otrygga arbetsförhållanden. Flera pågående utredningar tittar på detta utifrån olika perspektiv. Det är viktigt att de trygghetssystem vi har är anpassade till människors faktiska situation.

CENTERPARTIET

1. Ja, vi anser att a-kassan bör förändras.

2. A-kassan bör förändras för att mer tydligt bli en omställningsförsäkring, som är stark inledningsvis och sedan trappas av. Hela frågan om A-kassan ligger dock just nu i en utredning som fått tilläggsdirektiv, som ska bli färdig i år. Det kommer att bli en del av en helhetslösning. Vi avvaktar därför utredningens slutsatser.

LIBERALERNA

1. I Januariavtalet anges att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Detta ska utredningen om A-kassan, som ska lämna sitt betänkande i maj 2020, utreda närmare.

2. Vi vill att alla ska kunna ta del av a-kassan vid en omställning. Därför ska arbetslöshetsförsäkringen vara allmän och statlig. För att sysselsättningen inte ska minska bör en sådan reform kombineras med reformer som ökar sysselsättningen.

MODERATERNA

1. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som tydligt uppmuntrar till att söka och skaffa jobb. Därför vill vi begränsa a-kassan till ett år och sänka taket i två steg.

2. Moderaterna vill att den tidigare karensdagen i a-kassan återinförs. Samtidigt föreslår vi att regeringens deltidsbegränsning vad gäller a-kassan avskaffas.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Höjt tak i a-kassan, tillsammans med kraftiga skattehöjningar, riskerar att leda till högre arbetslöshet. Vi vill att taket sätts till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter 680 kronor per dag, för att ge tydligare incitament att söka sig tillbaka till arbetsmarknaden.

2. Vi vill att en allmän och obligatorisk a-kassa på nytt utreds. I väntan på det vill vi stimulera fler att gå med i en a-kassa. Därför vill vi att avgiften för a-kassan ska bli avdragsgill upp till 25 procent. Vi vill också återinföra reglerna för deltidsbegränsning.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Vi anser att det är viktigt att höja taket i a-kassan. Vi vill se en höjning av taket i a-kassan till 1200 kr de 100 första dagarna, därefter 800 kr per dag för resterande period.

2. Trygghet vid arbetslöshet är en central del i det sociala skyddsnätet. Idag finansieras arbetslöshetsförsäkringen till stor del av skattemedel och det är därför inte mer än rätt att alla ges möjlighet att ta del av den. A-kassan bör bli obligatorisk och helt statligt finansierad. Vi vill ge Försäkringskassan i uppdrag att administrera arbetslöshetsförsäkringen istället för att ha den utspridd på 25 olika arbetslöshetskassor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Unionens a-kassa anmälde inte säkerhetslucka

Personuppgifter låg oskyddade i Unionens a-kassas IT-system. Men a-kassan själva har inte anmält buggen. Anmärkningsvärt anser Pappers a-kassas dataskyddsombud, som har gjort en helt annan bedömning.
Lina Björk Publicerad 22 januari 2025, kl 06:01
fasad Unionens a-kassa
Fackförbundens akassor har behandlat uppgifterna om en säkerhetslucka i it-systemet olika. Pappers a-kassa valde att anmäla incidenten till Integritetsmyndigheten. Unionens a-kassa gjorde det inte. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

En bugg i IT-systemet har gjort att det går att i inloggat läge gå in ”bakvägen” i ärendehanteringssystemet på Sveriges a-kassor. Information om andra medlemmar, exempelvis adresser, personnummer, telefonnummer, tidigare anställningar och kommande utbetalningar var möjlig för andra att se, vilket Kollega kunde avslöja i december i fjol

Personuppgifter som alltså har legat öppet för den som vetat hur och var den ska leta. 

Efter att buggen blivit känd har flera a-kassor anmält händelsen till Integritetmyndigheten, IMY. Bland annat Pappers dataskyddsombud. 

Vet inte hur många som drabbats

– Det är många delar som är problematiska i det här. Dels vet man inte hur länge buggen funnits i systemet. Dels vet man inte hur många som drabbats, för det finns inga loggar. Det är oseriöst av Sveriges a-kassor att ta det här med lättja, säger Jerker Eliasson, försäkringsansvarig och dataskyddsombud på Pappers a-kassa. 

De här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid

Han jämför buggen med läckan i Skolplattformen – Stockholms stads it-tjänst för skolan. Där hittade en förälder med it-utvecklingskunskaper personuppgifter om både lärare och elever i inloggat läge.

– Det här är lika allvarligt. Sveriges a-kassor har pratat om det som att det skulle kräva stora kunskaper inom programmering, vilket jag inte anser påvisat, och faktum är att de här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid vilket också ökat risken, säger Jerker Eliasson. 

Han poängterar också att anmälningsplikten gäller till dess att man med säkerhet kan säga att det är osannolikt att incidenten innebär en risk för personers rättigheter. 

– Jag bedömer att det inte framkommit någon sådan information.

Även IF-Metalls a-kassa valde att anmäla säkerhetsluckan. 

Dan Jonasson

– Det dröjde innan vi fick en klarare bild över vad som hänt. Initialt var informationen att det rörde sig om en bugg i Våra sidor, men sedan återkom Sveriges a-kassor och sa att det även gällde Mina sidor, alltså där a-kassornas medlemmar kan logga in. Vi gjorde en prövning och ansåg att händelsen nådde upp till kriterierna för en sådan personuppgiftsincident som ska anmälas till IMY, säger Dan Jonasson, chefsjurist och dataskyddsombud på IF-Metalls a-kassa.

Inte anmält till IMY

Unionens a-kassa fick information om problemet den 18 oktober. Men tre månader senare har man fortfarande inte anmält händelsen till IMY. Anledningen är att man inte sett buggen som en säkerhetslucka. Att andra a-kassor har gjort en annan bedömning vill man inte kommentera. 

Vi bedömer att utifrån det vi kan och vet om det så rör det sig inte om en personuppgiftsincident. ” skriver Unionens a-kassas dataskyddsombud Jenny Tidgren i en skriftlig kommentar.

Hur allvarligt ser ni på händelsen?

”Alla IT-incidenter hanteras enligt framtagen rutin.”  

Bör man som medlem vara orolig att det har läckt ut uppgifter?

”Nej, det behöver man inte vara.” 

Jerker Eliasson

Av samtliga 24 a-kassor var det endast fyra som anmälde händelsen till IMY: Pappers, IF-Metall, Hotell och Restaurang och Transport. IMY har än så länge inte vidtagit några åtgärder. 

Enligt Viktor Johnsson, som är jurist på IMY, innebär en nedlagd anmälan endast att myndigheten inte kommer att göra något just nu. 

– Det innebär inte att en personuppgiftsincident inte har inträffat utan att vi inte kommer att granska där och då. Men det kan fortfarande komma att bli aktuellt med en tillsyn vid ett senare tillfälle. 

Sårbarheten i IT-systemet är åtgärdat

Skulle IMY välja att granska en incident finns det en handfull åtgärder myndigheten kan tillgripa, exempelvis sanktionsavgifter, varningar, begränsningar och förbud av olika slag. 

Enligt Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor är sårbarheten i it-systemet nu åtgärdad. 

– Exakt vad som gjorts och när kan vi av säkerhetsskäl inte gå närmare in på. Systemen underhålls och utvecklas hela tiden, inte minst inom säkerhetsområdet, säger han.

Det här är IMY

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att skydda personuppgifter, till exempel om hälsa och ekonomi, så att de hanteras korrekt och inte hamnar i orätta händer.

IMY:s huvuduppgifter är att

  • granska och verkställa tillämpningen av dataskyddsreglerna
  • ge vägledning och stöd till myndigheter, företag och organisationer samt till allmänheten
  • bidra till en enhetlig tillämpning av dataskyddsreglerna inom EU
  • utfärda tillstånd och genomföra tillsyn avseende kamerabevakning och kreditupplysning
  • följa och rapportera om utvecklingen inom integritetsområdet.