Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

M och KD vill sänka taket i a-kassan

Enkäten med riksdagspartierna gjordes före coronakrisen.

Partierna har helt olika syn på a-kassan. Vissa anser att en låg a-kassa ökar viljan att söka jobb, andra tycker att ersättningen måste höjas för att förbättra tryggheten för dem som drabbas av arbetslöshet.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

Kollega ställde två frågor till samtliga riksdagspartier:

1. Anser ni att taket i a-kassan bör förändras. Om ja: Varför och på vilket sätt?
2. Bör a-kassan förändras på något annat sätt? Om ja: Varför och på vilket sätt?

VÄNSTERPARTIET

1. Vänsterpartiet anser att taket i a-kassan ska höjas till 1400 kronor. En höjning av taket är nödvändigt för att försäkra högre löner än idag. Det ger större trygghet för fler och ökar legitimiteten för arbetslöshetsförsäkringen.

2. Ja, vi vill höja grundbeloppet till 450 kronor, indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren. Med våra förslag kommer arbetslöshetsförsäkringen dels att omfatta fler arbetslösa, dels att försäkra högre löner än i dag.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. För att fler ska få ett inkomstskydd man känner sig trygg med har den S-ledda regeringen höjt den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Målet är att de allra flesta ska ha 80 procent av tidigare lön i ersättning. Då säkerställs tryggheten för breda grupper.

2. Ja. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är viktig för trygghet och omställning. Vi vill att fler ska omfattas av a-kassan och vi vill att fler ska få en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen.

MILJÖPARTIET

1. Ja. På sikt vill vi höja taket i a-kassan till samma nivå som i sjukförsäkringen, när det finns utrymme i statsbudgeten för det. Vi anser att det är olyckligt med de olika nivåerna som skapar avgränsningsproblem för de personer som har sjukdomstillstånd, men också har arbetsförmåga.

2. Reglerna behöver anpassas till människor som har deltids- och timanställningar och otrygga arbetsförhållanden. Flera pågående utredningar tittar på detta utifrån olika perspektiv. Det är viktigt att de trygghetssystem vi har är anpassade till människors faktiska situation.

CENTERPARTIET

1. Ja, vi anser att a-kassan bör förändras.

2. A-kassan bör förändras för att mer tydligt bli en omställningsförsäkring, som är stark inledningsvis och sedan trappas av. Hela frågan om A-kassan ligger dock just nu i en utredning som fått tilläggsdirektiv, som ska bli färdig i år. Det kommer att bli en del av en helhetslösning. Vi avvaktar därför utredningens slutsatser.

LIBERALERNA

1. I Januariavtalet anges att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Detta ska utredningen om A-kassan, som ska lämna sitt betänkande i maj 2020, utreda närmare.

2. Vi vill att alla ska kunna ta del av a-kassan vid en omställning. Därför ska arbetslöshetsförsäkringen vara allmän och statlig. För att sysselsättningen inte ska minska bör en sådan reform kombineras med reformer som ökar sysselsättningen.

MODERATERNA

1. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som tydligt uppmuntrar till att söka och skaffa jobb. Därför vill vi begränsa a-kassan till ett år och sänka taket i två steg.

2. Moderaterna vill att den tidigare karensdagen i a-kassan återinförs. Samtidigt föreslår vi att regeringens deltidsbegränsning vad gäller a-kassan avskaffas.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Höjt tak i a-kassan, tillsammans med kraftiga skattehöjningar, riskerar att leda till högre arbetslöshet. Vi vill att taket sätts till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter 680 kronor per dag, för att ge tydligare incitament att söka sig tillbaka till arbetsmarknaden.

2. Vi vill att en allmän och obligatorisk a-kassa på nytt utreds. I väntan på det vill vi stimulera fler att gå med i en a-kassa. Därför vill vi att avgiften för a-kassan ska bli avdragsgill upp till 25 procent. Vi vill också återinföra reglerna för deltidsbegränsning.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Vi anser att det är viktigt att höja taket i a-kassan. Vi vill se en höjning av taket i a-kassan till 1200 kr de 100 första dagarna, därefter 800 kr per dag för resterande period.

2. Trygghet vid arbetslöshet är en central del i det sociala skyddsnätet. Idag finansieras arbetslöshetsförsäkringen till stor del av skattemedel och det är därför inte mer än rätt att alla ges möjlighet att ta del av den. A-kassan bör bli obligatorisk och helt statligt finansierad. Vi vill ge Försäkringskassan i uppdrag att administrera arbetslöshetsförsäkringen istället för att ha den utspridd på 25 olika arbetslöshetskassor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

A-kassa

A-kassan förklarar: Därför begränsas företagandet

Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 05:59
A-kassan förklarar: Därför begränsas företagandet
Bildmontage med ett porträtt av en person med glasögon och en byggnad med skylten Unionens a-kassa.
A-kassan förklarar: Därför begränsas företagandet

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.

A-kassa

A-kassa och eget företag: Därför finns begränsningarna

Eget företag kan vara vägen ur arbetslösheten. Problemet? Det går oftast inte att förena med att få ersättning från a-kassan. Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa, förklarar varför.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 05:59
Bildmontage med ett porträtt av en person med glasögon och en byggnad med skylten Unionens a-kassa.
Huvudregeln är att a-kassa inte betalas ut under tid då den sökande bedriver näringsverksamhet. Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa, förklarar vilket undantag som finns. Foto: Mats Thorén/Unionens a-kassa

Anette Ben Naceur är försäkringsansvarig på Unionens a-kassa. Hon förklarar att utgångspunkten är att den som driver ett aktivt företag inte samtidigt kan få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
– Huvudregeln är att man inte kan få a-kassa under tid som man bedriver egen näringsverksamhet. För att kunna få a-kassa måste den sökande ha upphört med verksamheten, antingen genom att  lägga den vilande eller genom att lägga ner den. 

Sen finns det ett undantag om du före arbetslösheten kombinerat en anställning med eget företag. 

– Hur mycket du får jobba i ditt företag avgörs av hur mycket du jobbade i det före arbetslösheten. Inkomsten får heller inte överstiga 10 000 kronor i månaden. 

Kan personer tvingas lägga ner ett företag som faktiskt skulle kunna bli deras väg tillbaka till arbete för att få a-kassa?

– Med de här reglerna vill man motverka att arbetslöshetsförsäkringen blir en inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag. Om det skulle gå att kombinera a-kassa med ett mindre lönsamt företag skulle konkurrensen snedvridas.   

Riskerar Sverige att gå miste om jobbskapande på grund av regelverket?

– Kanske. Men vår uppgift är att tillämpa det regelverk som lagstiftaren skapat. 

Vilka utmaningar ser du vad gäller reglerna kring a-kassa och företagande? 

– Har du uppdrag åt en eller flera uppdragsgivare kan du i vissa fall räknas som företagare. Det är inte alltid lätt att veta själv vilket regelverk man omfattas av. Därför är det viktigt att alltid berätta för a-kassan om dina uppdrag, så att vi kan göra rätt bedömning.


Linda Ohlsson och Alexander Forselius berättar i en separat artikel hur reglerna har påverkat deras företag och ekonomi.

A-kassa

Linda blev arbetslös – kan tvingas avveckla företaget

Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Linda blev arbetslös – kan tvingas avveckla företaget
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda blev arbetslös – kan tvingas avveckla företaget

När får du behålla företaget med a-kassa?

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.