Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

M och KD vill sänka taket i a-kassan

Enkäten med riksdagspartierna gjordes före coronakrisen.

Partierna har helt olika syn på a-kassan. Vissa anser att en låg a-kassa ökar viljan att söka jobb, andra tycker att ersättningen måste höjas för att förbättra tryggheten för dem som drabbas av arbetslöshet.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger

Kollega ställde två frågor till samtliga riksdagspartier:

1. Anser ni att taket i a-kassan bör förändras. Om ja: Varför och på vilket sätt?
2. Bör a-kassan förändras på något annat sätt? Om ja: Varför och på vilket sätt?

VÄNSTERPARTIET

1. Vänsterpartiet anser att taket i a-kassan ska höjas till 1400 kronor. En höjning av taket är nödvändigt för att försäkra högre löner än idag. Det ger större trygghet för fler och ökar legitimiteten för arbetslöshetsförsäkringen.

2. Ja, vi vill höja grundbeloppet till 450 kronor, indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren. Med våra förslag kommer arbetslöshetsförsäkringen dels att omfatta fler arbetslösa, dels att försäkra högre löner än i dag.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. För att fler ska få ett inkomstskydd man känner sig trygg med har den S-ledda regeringen höjt den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Målet är att de allra flesta ska ha 80 procent av tidigare lön i ersättning. Då säkerställs tryggheten för breda grupper.

2. Ja. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är viktig för trygghet och omställning. Vi vill att fler ska omfattas av a-kassan och vi vill att fler ska få en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen.

MILJÖPARTIET

1. Ja. På sikt vill vi höja taket i a-kassan till samma nivå som i sjukförsäkringen, när det finns utrymme i statsbudgeten för det. Vi anser att det är olyckligt med de olika nivåerna som skapar avgränsningsproblem för de personer som har sjukdomstillstånd, men också har arbetsförmåga.

2. Reglerna behöver anpassas till människor som har deltids- och timanställningar och otrygga arbetsförhållanden. Flera pågående utredningar tittar på detta utifrån olika perspektiv. Det är viktigt att de trygghetssystem vi har är anpassade till människors faktiska situation.

CENTERPARTIET

1. Ja, vi anser att a-kassan bör förändras.

2. A-kassan bör förändras för att mer tydligt bli en omställningsförsäkring, som är stark inledningsvis och sedan trappas av. Hela frågan om A-kassan ligger dock just nu i en utredning som fått tilläggsdirektiv, som ska bli färdig i år. Det kommer att bli en del av en helhetslösning. Vi avvaktar därför utredningens slutsatser.

LIBERALERNA

1. I Januariavtalet anges att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Detta ska utredningen om A-kassan, som ska lämna sitt betänkande i maj 2020, utreda närmare.

2. Vi vill att alla ska kunna ta del av a-kassan vid en omställning. Därför ska arbetslöshetsförsäkringen vara allmän och statlig. För att sysselsättningen inte ska minska bör en sådan reform kombineras med reformer som ökar sysselsättningen.

MODERATERNA

1. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som tydligt uppmuntrar till att söka och skaffa jobb. Därför vill vi begränsa a-kassan till ett år och sänka taket i två steg.

2. Moderaterna vill att den tidigare karensdagen i a-kassan återinförs. Samtidigt föreslår vi att regeringens deltidsbegränsning vad gäller a-kassan avskaffas.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Höjt tak i a-kassan, tillsammans med kraftiga skattehöjningar, riskerar att leda till högre arbetslöshet. Vi vill att taket sätts till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter 680 kronor per dag, för att ge tydligare incitament att söka sig tillbaka till arbetsmarknaden.

2. Vi vill att en allmän och obligatorisk a-kassa på nytt utreds. I väntan på det vill vi stimulera fler att gå med i en a-kassa. Därför vill vi att avgiften för a-kassan ska bli avdragsgill upp till 25 procent. Vi vill också återinföra reglerna för deltidsbegränsning.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Vi anser att det är viktigt att höja taket i a-kassan. Vi vill se en höjning av taket i a-kassan till 1200 kr de 100 första dagarna, därefter 800 kr per dag för resterande period.

2. Trygghet vid arbetslöshet är en central del i det sociala skyddsnätet. Idag finansieras arbetslöshetsförsäkringen till stor del av skattemedel och det är därför inte mer än rätt att alla ges möjlighet att ta del av den. A-kassan bör bli obligatorisk och helt statligt finansierad. Vi vill ge Försäkringskassan i uppdrag att administrera arbetslöshetsförsäkringen istället för att ha den utspridd på 25 olika arbetslöshetskassor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Fejkade jobb – lurade Unionens a-kassa på 335 000

En 53 årig man lurade Unionens a-kassa och Försäkringskassan på över 800 000 kronor. Nu åtalas han för grovt bidragsbrott.
Ola Rennstam Publicerad 28 maj 2026, kl 08:02
Falskt jobb gav pengar från a‑kassan och Försäkringskassan. En 53‑åring man åtalas i Göteborgs tingsrätt för att ha lurat till sig över 800 000 kronor. Själv nekar mannen till anklagelserna. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

Mannen hävdade att han jobbat som personlig assistent på ett företag i Göteborg – men jobbet fanns inte. I själva verket hade han aldrig arbetat där.

Under drygt två år, mellan januari 2021 och april 2023, ska 53‑åringen ha gett Unionens a‑kassa felaktiga uppgifter vid hela 28 tillfällen. Bluffen gav utdelning: 335000 kronor betalades ut pengar han aldrig haft rätt till. Nu står han åtalad i Göteborgs tingsrätt, misstänkt för grovt bidragsbrott.

Nekar till anklagelserna

Samtidigt misstänks mannen för ett ännu större bedrägeri. Han står även åtalad för att ha lurat till sig 478000 kronor i aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

Själv nekar mannen till anklagelserna om att medvetet ha lurat Unionens a‑kassa och Försäkringskassan. I polisförhör uppger han att hans dåvarande fru skött kontakterna med myndigheter och skickat in kassakort utan att han förstått vad han signerade. 

Unionens a-kassa har avböjt att kommentera ärendet.

A-kassa

Unionens a-kassa fortsatt nere – extra utbetalning planerad

Medlemmar hos Unionens a-kassa kan inte logga in för att söka ersättning eller få besked om beslut. Orsaken är en uppdatering av it-systemet.
Lina Björk Publicerad 19 maj 2026, kl 14:14
datahaveri på unionens a-kassa
En uppdatering av datasystemet gör att Unionens a-kassa just nu ligger nere. Foto: Colourbox

Sedan i går har medlemmar i Unionens a-kassa varken kunnat skicka in tidrapporter, söka om ersättning eller kontrollera utbetalningar. Orsaken är en uppdatering av it-systemen som samtliga a-kassor använder. 

Under långhelgen gjordes en planerad uppgradering av ett flertal av a-kassornas it-system. På lördagen och söndagen fungerade systemen som de skulle men under måndag förmiddag så gick det inte att logga in under två timmar. Och i dag har problemet uppstått igen.

– Systemet har haft lite problem vilket kan förekomma i samband med uppgraderingar av den här omfattningen. Vad vi kan se har de personer som sökt ersättning eller rapporterat in tidrapporter blivit registrerade under helgen. Vi jobbar så snabbt vi kan för att lösa problemen, säger Johan Ahlgren kommunikationschef på Sveriges a-kassor


Extra utbetalning av ersättning 

Johan Ahlgren vet inte hur många som kan vara drabbade av it-strulet, men a-kassorna kommer att göra en planerad utbetalning på torsdag och har initierat en extra utbetalning på fredag för de medlemmar som haft bekymmer att logga in. 

Det är inte första gången Unionens a-kassa drabbas av it-strul. När det gamla systemet ÄGA skulle uppdateras till Våra Sidor 2022, var det så många buggar i systemet att medlemmar fick vänta månader på sin ersättning och handläggare på a-kassan sjukskrevs för utmattning. 

Alexander Forselius kan inte nå a-kassan
Foto: Nicke Messo

En av dem som drabbats av de tekniska problemen är it-konsulten och musikern Alexander Forselius, som väntar på besked om utbetalning. 

– I väntan på besked har jag lagt ut grejer att sälja på Blocket för att ha en chans att betala hyran. Ett datahaveri känns ju som grädde på moset mitt i allt elände, säger han. 

 

A-kassa

Unionen kräver höjd a-kassa

A-kassan har försämrats kraftigt sedan 90-talet. Det skapar otrygghet, sämre matchning på arbetsmarknaden och svagare ekonomi, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 11 maj 2026, kl 06:01
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.