Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Bandytränare nekad a-kassa

Bandytränarens engagemang i den lokala idrottsföreningen blev ett hinder när han sökte a-kassa. Det ideella arbetet sågs som företagande. Nu prövar LO-TCO Rättsskydd ärendet för Unionenmedlemmen i Högsta förvaltningsdomstolen.
Anton Andersson Publicerad 5 mars 2015, kl 14:45
Tomas Oneborg/TT
Tomas Oneborg/TT

I början på 2012 blev en man i 50-årsåldern bosatt i Söråker utanför Sundsvall av med sitt arbete. Kort därefter sökte han ersättning från sin a-kassa, men fick avslag. Anledningen till avslaget var att bandyföreningen Söråkers IF, som mannen under många år varit engagerad i, sedan en tid drev en idrottsanläggning som ett aktiebolag.

Då mannen satt med i bolagets styrelse stämplade a-kassan honom som företagare, något som inte är förenligt med ersättning.

– Han är en eldsjäl som länge arbetat ideellt med bandyverksamheten. Själva idrottsanläggningen drevs av kommunen fram till ett par år sedan då man lät idrottsföreningen ta över det aktiebolag som anläggningen drevs genom. På grund av det har han fått en styrelsepost i bolaget,  säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen som är Unionenmedlem och fortsätter:

– Men de har inga egentliga intäkter och bedriver ingen vinstdrivande verksamhet i praktiken utan lever på kommunbidrag och betalar hyra, säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen.

Ärendet landade hos LO-TCO Rättsskydd i augusti 2012 som då valde att ta frågan till förvaltningsrätten och sedermera kammarrätten. Utfallen i de båda domstolarna betecknade mannens engagemang i aktiebolaget som en bisyssla vilket gav honom rätt till ersättning.

Trots det stämde domstolarna in i a-kassans bedömning av mannen som företagare. För att ses som en företagare ska man bedriva näringsverksamhet, ha utfört arbete i verksamheten samt ha ett väsentligt inflytande. Definitioner som på papperet stämmer väl in på mannens engagemang.

Enligt LO-TCO Rättsskydd är frågan principiellt intressant och har därför valt att driva vidare ärendet till högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen.

– Risken är stor att många som egentligen inte är företagare betraktas som det. Jag menar att en person som inte redovisar någon inkomst från näringsverksamhet och som inte äger någon del i bolaget rimligen inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Att det är ett aktiebolag borde i sådant fall inte ha någon betydelse. Vi hoppas att domstolen gör en klarare tolkning av företagarbegreppet. Idag är det för strikt tillämpat hos a-kassorna, säger Magnus Eriksson.

Hur vanligt det är att ideellt engagerade kommer i kläm på det här sättet är osäkert. Magnus Eriksson har inte jobbat med något liknande fall innan, men han vet att problemen förekommer.

– Utfallet kan få stor betydelse. Speciellt för idrottsrörelsen eftersom det blir allt vanligare att kommuner ger bort verksamhet till föreningar. Det finns risk att föreningsaktiva dras in i drivandet av bolag, kanske mot sin vilja, säger Magnus Eriksson.

Borde inte kommunerna se till att ändra bolagsformen i sådana här lägen?
– Det finns varianter av aktiebolag där man tydliggör att syftet inte är vinst. Det skulle vara lämpligare i dessa fall och kanske skulle man komma undan den rättsliga problematiken då. Men det är svårt att känna till om man inte är insatt i bolagsrätt. Jag tror inte att man alltid är medveten om att det kan få sådana här konsekvenser.

LO-TCO Rättsskydd hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma med ett domslut senare under året.

Så funkar LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättskydd är fackets juridiska byrå. Den ägs av LO och TCO och är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. 

  • Byrån driver rättsfall som rör arbetsskador, sjukförsäkring, löner och felaktiga uppsägningar. 
  • Klienter är enskilda fackliga medlemmar som får rättshjälp av sina respektive fackförbund.
  • Byrån bildades 1971 har sedan dess haft över 70 000 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

A-kassa

Unionens a-kassa ska synas för långa väntetider

Unionens a-kassa är återigen under lupp. Orsaken är de långa handläggningstiderna.
Lina Björk Publicerad 25 mars 2024, kl 15:39
Till vänster fasadskylt till Unionens a-kassa, till höger en hand som håller i ett stoppur.
Unionens a-kassa granskas av IAF med anledning av de långa väntetiderna. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Enligt Inspektionen för arbetslöshetsersättning (IAF), som är den tillsynsmyndighet som ska granska Sveriges alla a-kassor, har Unionens a-kassa den längsta väntetiden av alla. Just nu får den som väntar på besked från a-kassan ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Men många har väntat betydligt längre än så. 

I september förra året startade IAF ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa, med anledning av de långa väntetiderna. Då var den som längst tio veckor. Ultimatumet från myndigheten löd: få ner handläggningstiderna till fem veckor innan årsskiftet annars kan statsbidraget helt eller delvis dras in.

IAF startar tillsynsärende – igen

I december hade man klarat kravet, men nu har väntetiden ökat igen och IAF har återigen beslutat att inleda ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa. Syftet är enligt myndigheten själva att ”följa upp arbetslöshetskassans prioriteringar och arbetssätt”