Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Allt lägre ersättning vid arbetslöshet

A-kassan ger inte tillräcklig ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Därför har fackförbundens inkomstförsäkringar blivit allt viktigare. Men försäkringarna kan också leda till att politikerna struntar i a-kassan.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Taket i a-kassan har inte höjts i takt med löneutvecklingen. Fredrik Sandberg/TT

Ansvaret för den ekonomiska tryggheten för arbetslösa har gradvis flyttat från staten till fackföreningar, försäkringsbolag och andra aktörer. Det visar Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds universitet, i sin avhandling.

Tanken med a-kassan var länge att den skulle motsvara ungefär 80 procent av den inkomst man hade när man jobbade, men för de flesta är det inte så. Anledningen är att taket i a-kassan inte har höjts i takt med löneutvecklingen.

– Indexeringen av a-kassan togs bort i början av 90-talet och sedan dess har taket bara höjts några enstaka gånger. Det innebär att inkomstbortfallsprincipen har blivit urholkad, säger Jayeon Lindellee.

I slutet av 90-talet började inkomstförsäkringarna dyka upp. De är utformade på olika sätt, men innebär ofta att en arbetslös får en högre andel av sin tidigare lön under längre tid. Dessutom finns omställningsavtal som ger arbetslösa hjälp att hitta ett nytt jobb och ibland också ekonomisk ersättning.

Ofta ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i en fackförening. Det innebär i sin tur att det kan vara stor skillnad i vilken ersättning man får beroende på om man är medlem i ett fackförbund eller inte och vilket fackförbund man är medlem i.  

– Oftast är det de personer som är minst etablerade på arbetsmarknaden som har minst tillgång till kompletterande ersättningar. Vilken ersättning man får beror i dag på vilken arbetsplats man är på, vilken anställningsform man har och vilket fackförbund man är med i, säger Jayeon Lindellee.

Hon tror dessutom att omställningsavtalen och inkomstförsäkringarna har minskat pressen på politikerna att höja taket i a-kassan.

Även TCO har undersökt varifrån ersättningen vid arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet kommer. I rapporten ”Tryggheten, staten och partsmodellen” konstaterar organisationen att den ekonomiska tryggheten i hög grad är beroende av de kompletterande ersättningar som kollektivavtalen ger.

TCO:s förklaring till det är att ersättningen i de allmänna försäkringarna har sänkts och minskat i förhållande till löneutvecklingen.

I förordet till rapporten skriver Eva Nordmark, ordförande i TCO, att staten måste ta ett större ansvar: ”Kollektivavtalade försäkringar eller försäkringar som erbjuds medlemmar i fackliga organisationer ska aldrig och kan aldrig ersätta offentliga försäkringar. (…) Staten måste ta ett större ansvar för sin del och rusta upp de offentliga trygghetssystemen. Taken måste höjas och räknas upp i takt med lönerna.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.