Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Allt lägre ersättning vid arbetslöshet
A-kassan ger inte tillräcklig ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Därför har fackförbundens inkomstförsäkringar blivit allt viktigare. Men försäkringarna kan också leda till att politikerna struntar i a-kassan.
Ansvaret för den ekonomiska tryggheten för arbetslösa har gradvis flyttat från staten till fackföreningar, försäkringsbolag och andra aktörer. Det visar Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds universitet, i sin avhandling.
Tanken med a-kassan var länge att den skulle motsvara ungefär 80 procent av den inkomst man hade när man jobbade, men för de flesta är det inte så. Anledningen är att taket i a-kassan inte har höjts i takt med löneutvecklingen.
– Indexeringen av a-kassan togs bort i början av 90-talet och sedan dess har taket bara höjts några enstaka gånger. Det innebär att inkomstbortfallsprincipen har blivit urholkad, säger Jayeon Lindellee.
I slutet av 90-talet började inkomstförsäkringarna dyka upp. De är utformade på olika sätt, men innebär ofta att en arbetslös får en högre andel av sin tidigare lön under längre tid. Dessutom finns omställningsavtal som ger arbetslösa hjälp att hitta ett nytt jobb och ibland också ekonomisk ersättning.
Ofta ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i en fackförening. Det innebär i sin tur att det kan vara stor skillnad i vilken ersättning man får beroende på om man är medlem i ett fackförbund eller inte och vilket fackförbund man är medlem i.
– Oftast är det de personer som är minst etablerade på arbetsmarknaden som har minst tillgång till kompletterande ersättningar. Vilken ersättning man får beror i dag på vilken arbetsplats man är på, vilken anställningsform man har och vilket fackförbund man är med i, säger Jayeon Lindellee.
Hon tror dessutom att omställningsavtalen och inkomstförsäkringarna har minskat pressen på politikerna att höja taket i a-kassan.
Även TCO har undersökt varifrån ersättningen vid arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet kommer. I rapporten ”Tryggheten, staten och partsmodellen” konstaterar organisationen att den ekonomiska tryggheten i hög grad är beroende av de kompletterande ersättningar som kollektivavtalen ger.
TCO:s förklaring till det är att ersättningen i de allmänna försäkringarna har sänkts och minskat i förhållande till löneutvecklingen.
I förordet till rapporten skriver Eva Nordmark, ordförande i TCO, att staten måste ta ett större ansvar: ”Kollektivavtalade försäkringar eller försäkringar som erbjuds medlemmar i fackliga organisationer ska aldrig och kan aldrig ersätta offentliga försäkringar. (…) Staten måste ta ett större ansvar för sin del och rusta upp de offentliga trygghetssystemen. Taken måste höjas och räknas upp i takt med lönerna.”
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”
”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Långa telefonköer
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Justitieombudsmannen
- Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
- Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
- JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
- I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.
